Den gamla bilden: Lidköpings station och Tunbanan

Dagens gamla bild är Lidköpings station, som byggdes 1874 i samband med Lidköping- Skara- Stenstorps järnvägs tillkomst. Efter att järnvägsbron över älven byggdes 1893 blev stationen gemensam för både Stenstorpsbanan såväl som Håkantorpsbanan. Bilden är från slutet av 1930-talet.

Bilderna i reportaget är klickbara till större format.

Bakom planket t.v. låg Lidköpings mejeri , och t.h. hade Lidköping Taxi sin station. Jubels hade  vid stationsområdet ett trälager, där det även fanns ett häststall tillhörande “Expressens” Gustavsson åkeri.

Järnvägsbyggandet på 1870-talet innebar en ny epok i Lidköpings stads historia. I Lidköping spelade sockerindustrin en viktig roll av industrialiseringen av Lidköping, och blev en av stans största industrier. Detta påverkade planeringen av järnvägsbyggandet, och uppförandet av Lidköping station.

År 1903 kom förslag från godsägaren på Storeberg Jonas Kjellberg, att en smalspårig järnväg borde byggas mellan Lidköping och Grästorp. Aktieteckningen gick trögt, så till slut fick Lidköpings kommun gå in med en summa tillsammans med godsägare Kjellberg.

Även kommunerna Tun, Örslösa, Tranum, och Tådene tecknade aktier. Från början hade man tänkt sig att banan skulle gå till Grästorp , men man fick nöja sig med en kortare bana till Tun. Banan fick på så vis sitt namn Tunbanan.

Tunbanan invigdes 11 november 1908. Bland de inbjudna gästerna fanns landshövding De Geer och lokala politiker samt styrelsen i Lidköpings-Kållands järnväg. Väl framme i Tun talade järnvägsbolagets ordförande Jonas Kjellberg.

På återfärden hade vattnet i loket tagit slut på grund av de många högtidliga uppehållen fram till Tun. Ingen hade tänkt på att även stillastående tåg förbrukade ånga. Problemet löstes dock genom att man kunde hämta vatten i en närliggande dike.

Till alla passagernas glädje kunde återfärden till Lidköping räddas. Framme i Lidköping väntade en stor middag på Stadshotellet, och den kunde intas – fast med en försening på några timmar.

Eftersom banan inte hade någon anslutning till någon annan järnväg blev till slut inte bärkraftig. Banan gick i konkurs och övertogs av Lidköping stad på 1920-talet. När sedan busstrafiken kom igång var Tunbanans dagar räknade .

Tunbanan var ett kärt ämne i lokaltidningens insändarspalt. Så här lät en insändare:

Vid Tun tar järnvägsresan slut-ohjälpligt slut. Det är svårt att fatta meningen med en sådan här järnväg, som slutar mitt i en lantby. Det naturliga hade väl att den fortsatt 15 km till Grästorps station. På en timme hinner man med befara den, såvitt man inte gör avsteg vid någon av mellanstationerna. Skogsmarkerna i Örslösa ser bra tröstlösa ut, så resan till Tun är besynnerlig långdragen resa på räls.

Det finns också många små anekdoter bevarade om Tunbanan- så här lyder en:   

En kvinna hade dött på en gård i Tuntrakten och tåget hade med sig kistan för att överlämnas till gården. Utanför gården i fråga stannade tåget och kistan lyftes av.

– Nu kan ni gärna gå med in och få kaffe sade husets son till tågpersonalen, som hade varit så hjälpsamma med kistan.

– Jo , tack det skulle nog smaka, menade tågets personal.

– Då är det nog nödvändigt att  i så fall också bjuda passargerarna, tyckte lokföraren.

Det visade sig inte vara så mycket besvär, för passagerna var bara en.                             

Sista tåget på Tunbanan gick den 31 december 1938. Sista smalspårresan Lidköping-Skara för persontrafik gick 31 augusti 1961 och 1966 lades godstrafiken på sträckan ned.

1969 var sträckan helt riven.

Nere vid Lidköpings station har Taxi Lidköping legat. Taxi Lidköping bildades 1939 och vid den här tiden hade förarna ett litet krypin som låg på Kylandersgatan i Handelsbankens hus.

Den första som hade taxibil i Lidköping var droskägaren Gustav Gustavsson. Mestadels har taxi legat vid järnvägstationen. År 1982 fick Taxi flytta till närliggande Kinnegatan i lokaler som Vägverket innehar nu. Från 1991 har Taxi Lidköping haft sin utgångsplats på Wennerbergsvägen. Här har man kontrakt till år 2015, och taxichefen Morgan Säreviks stora förhoppning är att man kan flytta tillbaka till stationsområdet.

Numera sägs inte Lidköpings järnvägsstation utan Resecentrum. Resecentrum kom till 2008. Samtidigt flyttade Sibyllakiosken in till stationens östra del. Bussgods och Swebus är hyresgäster i den västra delen , och i mitten ligger vänthallen och Pressbyrån.

Tillbaka till framsidan