Alf Johansson skriver om byar i Rackeby

Storegården och Hunsala by fram till laga skiftet 1836 – del 3 – avslutande artikel.

I ”Rackebylådan” på Västergötlands museum finns ytterligare ett dokument, som utgör en förteckning över Egare af Storegården Rackeby ”upptecknade 1877 af A. Settergren (? svårt att läsa namnet)”. Dokumentet uppges vara upprättat ”efter handlingar förvarade på Ågården samt tryckta källor”. Förteckningen innehåller följande namn som ägare fram till 1836:

1. Trotte Pedersson af Eka R. R. 1340-1358, som ”fick wid ett byte Rackaby på Kolland i Westergöthland, hvilket byte stadfästades af Konung Erik XII”. Därnäst står
2. Konung Magnus Eriksson, ”som 1334 skänkte gården till”
3. Gudhems kloster, ”hvarefter nunnorne ditflyttade 1342, men redan 1360 synes hafva återflyttat till Gudhem. Gården blef 1403 bortlagd till Lagmannen Erik Erlandsson och derefter till Jösse Mattisson, som 1440 skref sig till Rackeby och war ”fogothe öffver Kalden” 1430”.
4. Kronan ”hvarefter gården, tillika med Gudhems klosters öfriga gods, 1562 förlänades till
5. Wisingsborgs Grefskap … ”och innehades även af Grefve Per Brahe d. y.”.
6. Magnus Gabriel de la Gardie, ”som innehade gården 1655, då han der hade sin Fogde Sven Hall”.
7. Kronan ”hvartil gården tillika med Wisingsborgs Grefskap, indrogs 1682 5/5 … hvarefter gården som förut warit gammalt frälse 1691 roterades under Westg-Dals reg. och utarrenderades till bönder. – Förpantades 1700 till Öfversten, sedermera General-Fälttygmästare., Frih.”
8. Hugo Johan Hamilton, ”som 1706 af Kronan tillbytte sig egendomen, hvilket byte han transporterade på Kamreraren i Kammar-Koll.”
9. Paul Wingeflycht († 1718), ”som äfven war egare af Ågården; men ”med hvilket byte ej förr än nu (1736 18/5) kommit till behörigt slut och ricktighet”, då hans Fru, Chatarina Walrawe, war innehafvare af gården för sin sons, Kammarherr.”
10. Georg Wingenflychts räkning. ”Gården återfick nu sin äldre jordnatur. Sedan sonen bragt Catharina Walrawe på obestånd, sålde han 1747 till General-Majoren
11. Lorentz Christoffer Stobée, ”som året förut sålt sin egendom Barsebäck i Skåne till Grefve Gust. David Hamilton, son till No 8. Genom testamente af 1751 1/6 öfvergick Storeg. Wid Stobées död 1756 till hans enka ”
12. Catharina Margareta Loos. ”Genom hennes testamente af 1774 28/10 blef, wid hennes död 1776, hennes senare man, Hovmarskalken”
13. Axel Magnus Stiernsparre ”egare af gården. Genom sitt testamente 1786 15/10 gjorde han Ågården, Storeg. m. fl. hemman till fideikommiss för nedannämnde sin broder och en annan sin broders dotter, hvarigenom egendomen således öfvergick 1792 till Öfversten”
14. Erik Peter Stjernsparre ”och 1802 till”
15. Petronella Sofia Stjernsparre, ”som war gift med Kammarherr. Gustaf Silfversparre och dog 1857”.

Den enligt punkt 1. ovan angivne ”Konung Erik XII” var enligt Bonniers konversationslexikon, del III tryckt 1923, Magnus Erikssons äldste son Erik Magnusson. Han fick konungatitel genom förlikning 1357 efter ett uppror mot sin far. Det förefaller därför något märkligt, att han skulle ha stadfäst Trotte Pedersson av Eka  som ägare av Storegården, som ju 1357 och framdeles tillhörde Gudhems kloster.

Man kan konstatera, att den av Cläes Johan Ljungström ovan lämnade uppgiften, att Magnus Gabriel de la Gardie ”bortbytte Rackeby m. fl. gårdar till Erland Kafle på Ågården emot den Ågårdens jord, hvarpå Lidköping Nya staden grundades” inte återspeglas i vare sig den Settergrenska ägarförteckning eller i ovanstående utdrag ur den Sundholmska samlingen. I en artikelserie i Westgöta-Posten 1938 kan man den 28 april om Lidköping dessutom läsa följande stycke: ”Staden delas av den genomflytande älven i tvenne delar, den gamla och den nya staden. Denna senare tillbyggdes å västra sidan om älven av K. Riksrådet Greve Magnus Gabriel De la Gardie 1670 på en park, som då hörde under säteriet Ågården, men löstes emot hemmanet Östby.” Östby ligger på den östra sidan av Lidan mitt emot Ågården.

I affären ingick dock mer än hemmanet Östby. I Johannes Gilbergs avhandling om Lidköping från 1744 finns återgiven texten i ett brev, som Magnus Gabriel de la Gardie undertecknade i Stockholm den 27 juli 1670. Däri redovisade han ägobytet med säteriet Ågården. Där kan man bland annat läsa (i översättning från latinet av Göran B. Nilsson och Arne Zettersten): ”… gör härmed veterligt, att jag med min älskeliga kära Gemåls goda ja och samtycke, haver ingått ett fast och oryggligt jordskifte med Vice Presidenten, Ädle och Välborne Herr Erland Kafle till Ledingenäs och Ågård, i så motto, att jag haver upplåtit honom … tvenne Skattehemman i Brastorp inom Ågårds rå och rör uti Råda gäld och socken belägna; item Ängsbo, ett hemman i Östby; Anders Håkanssons hemman i Östby halvt, samt Skölvetorp ett halvt hemman, vilka alla äro belägna i Hoby s:n och Härene gäld …”. Men Storegården i Rackeby ingick enligt detta brev inte i affären!

Kopplingen mellan Storegårdens säteri och Hunsala by framgår senare i samband med Handlingar angående storskifte i Rackeby by uti Rackeby socken, Kållands härad och Skaraborgs län; upprättade år 1782 af J. A. Rådberg. I ett protokoll från ett möte i Storegården den 27 maj 1782 kan man läsa att bland annat följande personer infann sig till mötet: ”För Säteriet Storegården, frälsehemmanen Assarsgård, Lars Andersgård, Gunnarsgård och Almeryd, tillhörig Hofmarskalken Wälborne Herr Axel Magnus Stiernsparre, frälse Inspectören Anders Georg Törnqvist. För Per Torbiörsgård [Per Torbiörnsgård], tillhörig Riks Rådinnan Högwälborna Fru Grefvinnan Eva Ekeblad, född de la Gardie, åbon [jag kan inte läsa namnet?] … För Backgården Nils Svensson och Anders Jonsson. För Olof Nilsgård Sven Olofsson, Anders Larsson och Sven Larsson.”

Vid denna tidpunkt var Sven Andersson brukare troligen av del av Gunnarsgården, men han ägde inte denna brukningsdel. Han var liksom sin far arrendator och frälsebonde. Av husförhörslängden för Rackeby församling 1788-1816 framgår nämligen, att Gunnarsgården hade två brukare. En av dem var Sven Anderssons son Anders Svensson. Däremot var Sven Anderssons äldste son Nils Svensson ägare av del av Backgården liksom hans svärson Sven Olofsson ägare av del av Olof Nilsgården. Dessa båda gårdar var skattegårdar och låg i Gullebergs by, som också omfattades av detta storskifte. Sven Olofsson var för övrigt min farfars farfars farfar.

När sedan laga skiftet för Storgården med flera gårdar genomfördes 1836 hade ägoförhållandena i Hunsala by ändrats. Detta framgår av Handlingar angående laga skifte å Storegården, Almeryd, Prästegården, Digridehed och Hunsala by uti Rackeby socken, Kållands härad och Skaraborgs län; upprättade år 1836 af P. G Friberger. Däri kan man läsa, att Rackeby Storegården med omfattningen 4 mantal och med beteckningen A samt Almeryd med omfattningen 3/4 mantal och med beteckningen B ägdes av Enkefru Kammarherrinnan Petronella Silfversparre Stjernsparre och att dessa gårdar skulle bli kvar på sina gamla tomter. Dessa gårdar hörde således fortfarande kvar under Ågården.

Däremot hade ägoförhållandena för gårdarna i Hunsala by ändrats. Per Torbjörnsgården med omfattningen 1/2 mantal och beteckningen D ägdes av Bengt Jonsson och skulle flyttas ut från byn. Även Lars Andersgården skulle flyttas ut från byn. Gården ägdes af Enkefru Christina Dorothea Delphin född Högman (dotter till prästen Johan Högman) och den omfattade 5/8 mantal och hade beteckningen F.

De två övriga gårdarna skulle kvarligga på sina gamla tomtplatser. Gunnarsgården omfattade 3/4 mantal och hade beteckningen E. Men den var uppdelad på två ägare. Delen Ea omfattade 5/16 mantal och ägdes av Anders Jonsson, medan delen Eb omfattad 7/16 mantal och ägdes av Sven Larsson. Detta blir tillsammans 3/4 mantal. På motsvarande sätt var det med Assarsgården, som också omfattade 3/4 mantal och hade beteckningen G. Delarna Gc och Gd omfattade vardera 3/8 mantal och ägdes av Anders Nilsson respektive Jonas Jonsson.

Till dessa handlingar hör en karta, som visar hur de olika gårdarna låg i förhållande till varandra före laga skiftet. Bebyggelsen på Storegården framgår av kartan i bild 5. Gården omfattade många brukningsdelar om i regel 1/3 mantal, vilket framgår av husförhörslängden 1825-1845 för Rackeby. Dessa brukningsdelar arrenderades av brukarna. Bebyggelsen i Hunsala by finns också inritad på kartan från laga skiftet 1836, se bild 6.

Bild 5. Storegården på kartan från laga skiftet 1836 (jag har skrivit till namnet Rackeby kyrka).

Bild 6. Hunsala by på kartan från laga skiftet 1836 (jag har skrivit till Gc, Gunnarsgården och Assarsgården).

I husförhörslängden 1825-1845 anges Sven Larsson som ägare och brukare av 3/8 mantal Gunnarsgården. Han var barnbarns barn till Sven Andersson. När man läser i församlingsboken 1896-1916 kan man konstatera, att då står Lars Svenssons dödsbo som ägare av 3/4 mantal Gunnarsgården. Då var de båda delarna Gunnarsgården sammanlagda under en ägare. Lars Svensson var son till Sven Larsson och brylling med min farfars far Sven Johan Carlsson i Häggene.

./.

Tillbaka till framsidan