Gå direkt till Nyheten (Alf Johansson skriver om byar i Rackeby)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 01 december 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Alf Johansson skriver om byar i Rackeby

Publicerad lördag, 05 november 2022, 07:18 av Redaktionen

Storegården och Hunsala by fram till laga skiftet 1836 – del 2.
Nästa avsnitt kommer i morgon söndag.

 

När jag fortsatte mina arkivstudier, hittade jag en uppgift om Hunsala i ”Rackebylådan” hos Västergötlands museum i Skara. Det var i ett utdrag från sidan 421 i E. Tunelds  Geografi öfver Konungariket Sverige från 1833: ”Hunsala skänktes år 1452 af Hr N. Laurentzson i Rackeby till Gudhems kloster; han hade år 1359 för 3 mark köpt det af Hr Ingvald Michelson af Båt- och Pukeslägten.” Tuneld hänvisar då till sidan 173 i ”Rhyzelii Monasteroi.” Monasterium är enligt Ekbohrns ordbok från 1868 det latinska ordet för kloster.  Laurentzson måtte ha blivit gammal – han köpte Hunsala 1359 och skänkte bort Hunsala 1452 – eller också är något av årtalen fel.

Om Storegården hittade jag flera utdrag från gamla historiebeskrivningar. Den äldsta utgjordes av en rad i Ransakningar om antiqviteterna i Westergötland 1667-1684 hämtad från sidan 116 i Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift IV:5-6 (1932): ”Storegården af 4 gårdar i Rackeby byn kommer R. Cantzleren till.” Enligt denna uppgift förfogade alltså den dåvarande rikskanslern över Storegården, som utgjordes av fyra gårdar, vilket torde ha motsvarat 4 mantal. Efter Karl X Gustafs död 1760 utnämndes Magnus Gabriel de la Gardie till rikskansler som en av rikets fem huvudämbetsmän under änkedrottning Ulrika Eleonoras regentskap. Om så var fallet, bör det ha inneburit, att det var han som då förfogade över Storegården.

En annan historiebeskrivning var hämtad ur Svigothia munita, eller Historisk Förteckning på Borgar, Fästningar, Slott, Kongshus och Kongs-Gårdar av A.O. Rhyzelius från 1744. Där kan man på sidan 156 bland annat läsa: ”Rackeby uti Wästergöthland och Kållands härad, hwarest en Moder-Kyrkia nu ligger, ther hafwer fordna dagar hwarit ett Konunga säte, eller Folkunga-Sätes gård. Han kallas nu för tiden Storegården, och är en tradition ibland landsfolket ther, på orten, at thet gambla Kongshuset skal hafwa hetat Jernhus … dock det så longosedan, at inga tekn eller bewis therom finnas. … År 1304 reste Hertigarne Erik och Waldemar til Rackeby-gård ifrå Åranäs, när owenskapen war först upkommen emellan them och Konung BÖRGE, theras broder. Någon tid therefter förärade bemälde Hertigar Rackeby-gård til Gudhems-Kloster … confirmeradt och renoveradt af K. Magnus Erikson … år 1334. I kraft af hwilket bref och thes renovation Rackeby gård wardt någon tid framåt föga annat, än ett Kloster; ty Gudhems Kloster-Jungfrur flytte tit år 1334 ifrå Aranäs, och höllo ther hus en rund tid, innan the flytte åter til Gudhem. Men när, genom Religionsreformation, Klosterwäsendet i Riket efter hand kom af sig, blef Rackebygård åter en Kongsgård, som han longt tilförne hade warit.”

I Sundholms samling 97. Rackeby kan man utöver Johan Högmans beskrivning av Rackeby även läsa en text under rubriken Ex Rhyz., dvs Ur Rhyz., vilket kan betyda, att texten är hämtade ur någon av ovan nämnde A.O. Rhyzelius böcker. Texten om Rackeby och Storegården lyder: ”Rackeby, quasi [liksom] Ranackenby, af någon mägtig Man och Fylkes Konung Rane, som synes hafva bodt på Jerne- eller Jerlehus, der rudera [lämningar] än klarligen finnas vid sjön, der en Källa skall varit gord öfver Viken inpå Dalbo näset. Här på Jerlehus, hvartil Degerberg lydde, som en ladugård, hafva Gud[42]hems Nunnor en tid varit, men icke på Säteriet Storeg:n cfr Rhyz. Sv. G. Mun. p. 150 [cfr=confirmera?, hänvisning till Rhyzelius bok Svigothia munita?]

  Rackeby, Curia Ecclesiæ Rackebyensis [Rackebys kyrkoförsamling?], nämnes ofta i de gamle Handlingar. Har i de äldsta tider varit en Konungs- eller Sätesgård hörandes til den mägtiga Folkunga Familien. At Konungar här residerat ser man af åtskilliga Bref, som här äro daterade. Här stadfästade K. Birger 1299 S. Luciæ dag den förlikning, som var gord imellan Bisk:n i Strängnäs och Dan. Jonsson. Hertigarne Eric och Waldemar reste ifrån Aranäs til Rackeby då K. Birger var dem gramse. Blef af dem förärad till Gudhems Kloster Nunnor, som ock der en tid bodde, då de flyttade ifrån Aranäs, hvilket K. Magnus Eriksson Smek con[43]firmerade i Rackeby 1334 Vigil. Trinit. [Vigilia Trinitatis?=Själamässa  Trefaldighetssöndagen?].

  Denna Rackeby Sätesgård kallas nu för tiden Storeg., jfr. S. 51, samt Järnehus, och den när intil liggande Skogen Järneskogen. Ej så länge sedan har man kunnat se någorlunda teckn och vedermälen af denna Konungsgård, som äfven varit befäst.

  Denna Storeg:n blef år 1653 d.2 Jun af framl. Hr Drotzen Gr. Pehr Brahe uplåten åt Hert. Adolph Johan, som den sedan år 1654 d.12 Jul. försålde til Gr. M. G. de la Gardie.

  1. Drotzen Gr. Pehr Brahe innehade Storeg:n under Visingsborgs Grefskap, som tillika med sjelfa Grefskapet reducerades med 1681 års ränta. Sedermera [44] förpantade det til sig Kongl. Camereraren Paul Vingenflykt under arrende af K. Maj:t och Kronan.” De i ovanstående text angivna [42], [43] och [44] torde vara hänvisningar till dokument, som jag inte har haft tillfälle att studera.

Även Johan Högman skrev 1787 om Jarlehus och Storegården:

”En annan mening, och det efter en gammal annotation är, at Gudhems Nunnor vistats härstädes [på Jarlehus], dock förmodligen någon liten tid, men icke som en del påstått, at de varit på Säteriet Storegården vid Rackeby. Til detta Slott och Kloster har fordom Degeberg, så som Ladugård, hört.

  Storegården skall, i K. Birger Månssons och Magni  Ericssons tid, varit et märkvärdigt och stort Slott el. Kongsgård, som på den tiden hetat Rackeby, hvaraf dock nu ej märkes minsta tecken, så vida Rudera [ruinerna/lämningarna?] ej under nuvarande Caracters byggningen i den befintlige Kullen äro undangömde.”

I ovannämnde E. Tunelds geografibok från 1833 finns det också på sidorna 420-421 ett stycke som handlar om Storegården:
Storegården, (öfre och nedre) 4 mant. säteri; jordmånen är lermylla; det tillhörde 1814: Kammarherren Sifversparre Stjernsparre. Detta säteri har i äldsta tider varit kungsgård, under namn af Rackeby, och utgjorde då ett af 8 gods, som hörde under Upsala öde 1); det tillhörde sedan Konung Birgers bröder, Hertigarne Erik och Waldemar. Konungen stadfästade här år 1299 die Luciæ en förlikning mellan Biskop Isar i Strengnäs och hans vederdeloman Daniel Jonsson.  Sedan Hertigarne på Aranäs år 1304 ingått en förlikning med deras broder, K. Birger, begåfvo de sig till Rackeby helt missnöjda 2). De skänkte gården till Gudhems kloster. K. Magnus Smek bekräftade denna donation 1344, då han äfven gaf Herr Algot Bengtsson fullmakt att installera nunnorna ifrån Gudhem härstädes, emedan de af Aboten för Cisterciens-orden erhållit tillstånd att flytta hit, såsom de voro allt för mycket i Gudhem besvärade af gästning och ledo brist på vedbrand. Denna flyttning skedde 1342. År 1403 har Abbedissan i Gudhem för Drottning Margarethas trägna bön skull upplåtit Herr Erik Erlandsson och hans fru Ingrid klostrets gård i Rackeby i deras lifstid, med vilkor, att de i 8 år skulle deraf årligen till klostret gifva 2 tunnor smör i landsskyld och sedan framdeles 3 tunnor smör hvarje år, så länge de lefde 1). Vid Storegården finnes nu ej lemningar af något slott, om de ej af tiden äro öfverhöljda och gömda i den kulle, på hvilken nuvarande karaktersbyggning är belägen 2).”

’Fotnoterna i ovanstående text hänvisar till sex olika historiebeskrivcningar, bland annat till Rhyzelius ovan nämnda böcker.

Jag hittade också ett stycke om Storegården i Claës Johan Ljungströms bok från 1871:

”Till af ålder kände gårdar härstädes kan ock räknas Rackeby eller Storegården som var ett Folkungagods och som sådant af Konung Magnus Erikson skänktes till Nunnorna i Gudhem, hvilka någon tid der vistades, men som, efter deras återflyttning, förblef under Klostret och bortarrenderades. Enligt bref, uppsatt i Lena d. 20 Maj 1399, utlemnades till Michiel Nilsson af Abbedissan Katarina i Gudhem, på tre år och emot två tunnor smör årligen gården ”Rakkaby i Qvalöö”, jemte sex landbogårdar och nio ödetomter samt alla tillhörande, med undantag blott af ett ”fiskeri” kalladt Thorsvad, som klostret ville behålla för eget behof. År 1403 ”bortlejdes” Rakkaby till Lagmannen Erik Erlandsson och sedan till ”fogothen öfver Kalden” Jösse Mattisson, som 1440 skref sig af Rakkaby. Med indragningen af Gudhems kloster, indrogs äfven Rakkeby till Kronan. Magnus Gabriel De la Gardie var slutligen egare och bortbytte Rackeby m. fl. gårdar till Erland Kafle på Ågården emot den Ågårdens jord, hvarpå Lidköping Nya staden grundades, och som kom att utgöra denna stadsdels egoområde. Efter den tiden hörer ännu idag Storegården Rackeby under Ågården.”

De ovan nämnda kungarna BÖRGE och Birger Månsson omnämns i senare historieböcker som kung Birger Magnusson, son till Magnus Ladulås. Hertigarna Erik och Waldemar var Birger Magnussons yngre bröder, som fängslades i samband med Nyköpings gästabud 1317. De båda hertigarna hade innan de dog i fångenskapen i Nyköpingshus skrivit sitt testamente, varom man i Alf Henrikssons Svensk historia i från 1963 kan läsa:

”Hertigarnas testamente som alltjämt finns bevarat och vari alla rikets kloster och domkyrkor är ihågkomna är daterat i januari [1318?].”

Som resultat av hertigarnas död avsattes Birger Magnusson som kung 1319 och ersattes av hertig Eriks då 3-årige son Magnus Eriksson. Det är antagligen hertigarnas testamente som senare konfirmerades och renoverades av hertig Eriks son kung Magnus Eriksson, ovan även omnämnd som kung Magnus Smek. Det var också antagligen först när detta skett, som Storgården i Rackeby kom att ägas av Gudhems kloster. Därigenom blev Storegården i Rackeby en klostrets egendom, som senare tillsammans med Hunsala by indrogs till kronan.

De också ovan nämnda namnen ”Qvalöö” och ”Kalden” är troligen dåtida namn för ”Kålland” eller ”Kållands härad”. Samtidigt kan noteras, att uppgifterna i ovanstående texter inte är helt samstämmiga vare sig när det gäller tidsangivelser eller uppgifter om nunnornas vistelse i Rackeby.

guest
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
0
Lämna gärna en kommentar!x