Gå direkt till Nyheten (Alf Johansson skriver om byar i Rackeby)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 01 december 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Alf Johansson skriver om byar i Rackeby

Publicerad fredag, 04 november 2022, 07:18 av Redaktionen

Storegården och Hunsala by fram till laga skiftet 1836 – del 1.
Nästa avsnitt kommer i morgon lördag.

När man i olika dokument läser om Storegården eller Rackeby by och Hunsala by i Rackeby socken får man en bild av, att dessa två byars öden på något sätt hänger ihop från mitten av 1400-talet till det laga skifte som berörde båda byarna 1836. Samtidigt kan man konstatera, att uppgifter i dokumenten är långt ifrån samstämmiga.

Att jag har intresserat mig för denna fråga, har sin grund i ett telefonsamtal för några år sedan. Det var Ingalill Ringblom i Skalunda som sade: ”Du som är intresserad av Rackebydräkten, kanske också är intresserad av en anmärkning om den gamla Rackebydräkten, som man kan läsa på sidan 386 i dödsboken för Rackeby 1785?” Ingalill berättade, att hon där hade läst om Sven Andersson i Gunnarsgården i Hunsala, som 74 år gammal den 8 mars 1785 hade dött av bröstvärk och begravts den 20 mars. Dessutom hade prästen antecknat: ”Denne man war nu den siste som bar den urgamla Rackeby Klädedrägten, swart råck dock utan röda uppslag, som fordom brukades, men nu blå.” Bild 1 visar noteringen om Sven Anderssons död. Den som skrev detta i dödsboken torde ha varit prosten Magnus Söderberg.

Anteckningen om Sven Andersson i Gunnarsgården i Hunsala i dödsboken för Rackeby 1785.

Jag visste sedan tidigare, att min farfars farfars farmors far hette Sven Andersson från Gunnarsgården i Hunsala och att han föddes 1711 och dog 1785 och nu hade jag fått en hänvisning till anteckningen om honom i dödsboken. Men det har funnits andra skribenter, som har varit intresserad av denna anteckning.

Magnus Söderbergs efterträdare som präst i Rackeby 1786 blev Johan Högman. Han författade 1787 en ”hembygdsbeskrivning” av förhållanden i Rackeby församling. Däri skrev han enligt dokumentet Sundholms samling 97. Rackeby i handskriftssamlingen vid Stifts- och landsbiblioteket i Skara bland annat följande om klädedräkten i Rackeby: ”Klädedrägten är ganska enfaldig. Fordomdags brukades svarta kläder, synnerligen om Sön- och Högtidsdagar äfvensom vid alla sådana tillfällen, då de skulle vara klädde, hvilken sed dock nu mer är aldeles utgången. Sven Andersson, Gunnargården, Hunsala, hvilken afled 1785, var den sidste, som på detta sättet klädde sig, hvarföre han öfver alt i Församlingen kallades Capellan i Rackeby. Så länge flere af desse gammalmodige Gubbarne lefde, fingo de bära namn af svart-gubbar. Nu bruka bönderna grå kläder med hakar uti, och är detta bruk så allmänt, att ingen gift bonde finnes med annan klädnad.”

är jag har försökt att leta rätt på flera uppgifter om Sven Andersson och hans tid på Gunnarsgården, har jag hos Lantmäteriverket hittat en karta från 1729 med beteckningen Geometrisk Delineation af Almerÿdgårdarne med Hunsala Bÿ. Kartan omfattar sex gårdar, nämligen No 1 Andersgården 3/8 mantal och No 2 Bengtsgården 3/8 mantal i Almeryd samt No 3 Gunnarsgården 3/4 mantal, No 4 Lars Andersgården 5/8 mantal, No 5 Assarsgården 3/4 mantal  och No 6 Per Torbiörnsgården 1/2 mantal i Hunsala by. De var samtliga så kallade frälsehemman och de ägdes inte av dem som brukade dem. Sven Anderssons far Anders Svensson var således arrendator och frälsebonde.

Om Per Torbiörnsgården står antecknat: ”Hans Höggrefwel. Excellence Kongl. Majts och Riksens Råd samt Öfwerste Marskalk Högwälborne Herren Herr Julius Dela Gardie tilhörig.” Om de övriga gårdarna står antecknat: ”Alla fem hemmanen har Hans Kongl. Maijst. och Kronan nådigt igienom Bÿte, updragit til Wälborne fru Catharina Walraues omÿndige sohn, Wälborne Herren Herr Georg Wingenflÿckt”. Ovanstående framgår av anteckningar på kartan, se bild nedan.

Gårdar och ägare angivna i ett utdrag ur Geometrisk Delineation af Almerÿdgårdarne med Hunsala Bÿ uppmätt 1729.

Kartan visar hur gårdarna i Hunsala by låg i förhållande till varandra, se bild 3. Gunnarsgården låg längst söderut, därefter åt norr låg i tur och ordning Lars Andersgården, Per Torbiörnsgården och Assarsgården. På andra sidan vägen åt öster syns prästgården.  Detta var före storskiftenas tid, varför gårdarnas ägor bestod av många tegar, som var utspridda över en stor yta. På samma karta finns också Säteriet Storegården och Rackeby kyrka avbildade.

Hunsala by på utdrag ur Geometrisk Delineation af Almerÿdgårdarne med Hunsala Bÿ uppmätt 1729.

Teckningar av Säteriet Storegården och Rackebÿ Kÿrkia på utdrag ur Geometrisk Delineation af Almerÿdgårdarne med Hunsala Bÿ uppmätt 1729.

Anteckningen om fru Catharina Walraue och hennes omyndige son ovan kunde jag koppla ihop med vad Claës Johan Ljungström 1871 i Kinnefjerdings och Kållands härader samt Staden Lidköping skrev om ägare till säteriet Ågården: ”Paul Winge, adlad Wingeflycht skref till sig Ågården och Storegården (Storegården i Rackeby, som M. G. De la Gardie bortbytte till Erland Kafle emot den jord från Ågården, som blef till Lidköping Nya Staden) Kamrerare i Kammarkollegium. Gift med Kristina Wallrawe, död 1718”. Erland Kafle var tidigare ägare till Ågården och Storegården och vice President i Göta Hovrätt.

guest
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
0
Lämna gärna en kommentar!x