Hört på stan: Tystnad om Magnus Gabriels födelsedag

Jubileer brukar många vilja fira.
Ett jubileum kan firas kommande fredag: En 400-årsdag.

På fredag skulle nämligen – om han nu levt så länge – Magnus Gabriel de la Gardie fyllt 400 år.
Det finns otaliga platser i Lidköping, på Kålland och Kållandsö, i omgivningarna i kommunerna närmast Lidköping, som skulle kunna vara platsen för att minnas den mäktige mannen. Nästan varje kvadratmeter av Västra Skaraborg tycks ha minne i någon form av Magnus Gabriel.
Listan över mäktiga ämbeten han hade är lång, mycket lång och vilken statsminister som helst i modernare tider skulle blivit grön av avund. Och så var det ju inga störande val heller – kungen valde allt och alla!
Han var inte bara mäktig den där mannen som sedan 1930-talet står på Nya Stadens torg och blickar ut över menigheten. Det var han som började bygga Nya Staden på allvar. Ett av många minnen från mannen.
Ett annat minne är att han ansågs vara vacker. Många tjusades av hans utseende och hans snille. Men det var kungen som bestämde, giftermålet med kungens syster tycks ha varit lyckligt.

Ett annat minne är att Kinnekullebanan invigdes för 145 år sedan.
Det är märkvärdigt hur Västtrafik försöker slingra sig ur ansvaret för dess trafikanter. Nu talas det om att lägga ned direkttrafiken till Göteborg.

I dag kallas ofta journalister för tredje statsmakten.
Ibland kan det vara sant, men oftast inte. Exemplen på dåligt omdöme blir bara fel. SVT hade förra fredagen ett program där man på ett ovanligt sätt kritiserade den turkiske presidenten. Det var omdömeslöst. Vilken svensk som helst skulle ha begärt ursäkt – och fått det – om man utsatts för de ordval som användes i programmet.
SVT skyller på att det är ett satirprogram. Men satiren fanns inte. Det som sas i programmet gynnar inte kurder i Sverige och inte kurder i Turkiet eller någon annanstans. Det var inte ens humor på låg nivå.
Ett program som tar upp kurdiska och turkiska frågan på grundligt journalistiskt sätt hade varit bra, och klargöra varför vi svenskar har svårt att tillmötesgå de krav som ställs på Sverige i Turkiet. Krav som känns osvenska.

Just nu står redaktören med lång näsa: Elpriset är lågt. Det blåser så löven dansar utanför fönstret.
Redaktören har nämligen ett fast pris på cirka 74 öre per kilowatt-timme. Det är normalt ett bra pris – men just nu när det blåser bra är det ett högt pris.
Ändå hoppas redaktören på goda vindar så att det höga priset på el i södra Sverige inte hotar verksamheter eller familjer. Redaktören sparar också; sänkt temperatur, ny ylletröja. Men den inglasade verandan är fortfarande den varmaste platsen när solen skiner. Otroligt skönt. Inte en kilowatt-timme, bara ren värme. Gratis.

Det kan konstateras – det blev inget nobelpris till redaktören i år heller. Att dom där i akademierna ska vara så noga med allt. Det är väl bara att sätta in pengarna på redaktörens konto.

Före valdagen var högerpartierna i Sverige väldigt noga med att säga hur eniga de är.
Nu har det gått vecka efter vecka, men ingenting är klart förrän allt är klart. Tiden går, kommer löftena att bli historia?

Låt redaktören också få berätta en rolig historia som är sann och som utspelat sig mitt i Lidköping.
En bekant skulle ta en cykeltur, tog fram cykeln och eftersom vägen ut mot gatan gick förbi sopboden så tog hon med sig soppåsen och la i cykelkorgen. Men något mer behövde göras, och cykeln blev därför stående halv minut på gatan.
Under den halva minut var tjuven framme – och stal sop-påsen!
Två snopna – cyklisten och tjuven.

/ God helg  –  Läs mer om Magnus Gabriel – klicka

Tillbaka till framsidan