Gå direkt till Nyheten (Alf Johanssons artiklar om livet i Rackeby och Skalunda:
Sättevävnader från Rackeby och Skalunda- 2)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 01 december 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Alf Johanssons artiklar om livet i Rackeby och Skalunda:
Sättevävnader från Rackeby och Skalunda- 2

Publicerad fredag, 07 oktober 2022, 10:00 av Redaktionen

Här fortsätter Alf Johanssson sin berättelse om vävnader från Rackeby och Skalunda.

För att se tidigare artiklar: https://www.lidkopingsnytt.nu/?s=alf+johansson
– – – –

Sättevävnader från Rackeby – del 2

Jag har genom intendent Ulla-Karin Warberg på Nordiska museet fått dokument om rölakansvävnader från Rackeby, som finns hos Nordiska museet. Däri finns ytterligare uppgifter att redovisa.

Nordiska museets objekt 87168 har i ett av dokumenten registrerats som ”Bänkdyna rölakan” från ”Rackeby” med måtten 113 x 53,5 cm och som ”Sätteväft ss. 47.453”. I ett annat dokument är den registrerad som ”Övertyg till bänkdyna” med ”Bottenvävnad av ylle” och ”Mönster av ylle. Varp av linne rölakan”. I det dokumentet hänvisas till 47.433, vilket sannolikt är en felskrivning. I båda dokumenten finns likartade beskrivningar av vävtekniken, se bild 11. Fotografiet från Nordiska museet syns i bild 12, som tycks visa vävnaden i plansch 10.337 i Lilli Zickermans planschverk med samma fel i rackebyknuten, se bild 13. Men i planschverket anges måtten vara 155 x 53,5 cm, vilket av bilderna att döma inte verkar vara korrekt.

Bilder 11-13. Beskrivning ur dokument om objekt 87168, fotografi från Nordiska museet av samma objekt samt plansch 10.337 i Lilli Zickermans planschverk.

Några andra dokument handlar om objekt 47453, som har registrerats som ”Öfverdrag till dyna” från ”Storegård”. Det anges vara en ”Sättevävtsdyna”, som ”Användes fram i hörnet af två mötande väggfasta bänkar, hvilka för öfrigt i sin helhet voro betäckta med dynor af liknande tyg”. I texten ges följande förtydligande: ”Öfvertyget kallas sätteväft, motsvarande det skånska rödlakan. Mönster såsom midtmönstret å 87168 med inramning lik bården å denna. Undertyg af oblekt väf”. Den inköptes ”1885 af studenten K. S. Velin, 3 kr.”. Kan det vara denna dyna, som i texten i bild 1 anges vara förvärvad av Nordiska museet? Objekt 87168 återkommer jag till nedan.

I dokumenten finns det två fotografier av objekt 47453, se bilderna 14-15, där bild 15 inte visar hela vävnaden. Den verkar dessutom var densamma som plansch 10365 i Lilli Zickermans planschverk, se bild 16, även om måttangivelserna inte helt stämmer överens – 51 x 53,5 cm respektive 55 x 53 cm. I planschen har dessutom en av kantfigurerna (inringad i bilden) målats med röd i stället för blå färg. I ett av dokumenten finns det också en beskrivning av vävtekniken, se bild 17.

Bilder 14-16. Fotografierna av objekt 47453 från Nordiska museet och plansch 10.365 i Lilli Zickermans planschverk.

Bild 17. Beskrivning av vävteknik i dokument om objekt 47453 från Nordiska museet.

Jag har också fått dokument om objekt 26420, som har registrerats som ”Bänkdyna rölakan” med anmärkningen ”Medföljde sändning från hemsäg. Johan Andersson, Bengtsgården”. Bengtsgården är ett binamn till den i ägosammanhang angivna Gunnarsgården i Hunsala by i Rackeby socken. Ingalill Ringblom i Skalunda har berättat, att när hon var barn och lekte på Gunnarsgården, sade man aldrig annat än Bengtsgården.

Efter laga skiftet 1836 bestod Gunnarsgården av två delar, som ägdes av Anders Jonsson respektive Sven Larsson. Den senare var brylling till min farfars far Sven Johan Carlsson i Häggene. Den förre hade en son Johannes. Det torde vara denne son, som i dokumentet står som hemmansägaren Johan Andersson i Bengtsgården. De båda gårdarna blev senare en sammanslagen gård, som ägdes av Sven Larssons son Lars Svensson. Bland dokumenten finns ett fotografi av dynan, se bild 18, och en beskrivning, se bild 19. Dynan har en korrekt rackebyknut, men den finns inte med i Lilli Zickermans planschverk.

Jag har också fått dokument om objekt 26420, som har registrerats som ”Bänkdyna rölakan” med anmärkningen ”Medföljde sändning från hemsäg. Johan Andersson, Bengtsgården”. Bengtsgården är ett binamn till den i ägosammanhang angivna Gunnarsgården i Hunsala by i Rackeby socken. Ingalill Ringblom i Skalunda har berättat, att när hon var barn och lekte på Gunnarsgården, sade man aldrig annat än Bengtsgården.

Efter laga skiftet 1836 bestod Gunnarsgården av två delar, som ägdes av Anders Jonsson respektive Sven Larsson. Den senare var brylling till min farfars far Sven Johan Carlsson i Häggene. Den förre hade en son Johannes. Det torde vara denne son, som i dokumentet står som hemmansägaren Johan Andersson i Bengtsgården. De båda gårdarna blev senare en sammanslagen gård, som ägdes av Sven Larssons son Lars Svensson. Bland dokumenten finns ett fotografi av dynan, se bild 18, och en beskrivning, se bild 19. Dynan har en korrekt rackebyknut, men den finns inte med i Lilli Zickermans planschverk.

Bilder 18-19. Fotografi respektive beskrivning av objekt 26420.

De övriga rölakansvävnaderna från Rackeby i planschverket har numren 14.786, 14.817, 15.487 och 15.488 alla med fotograferingsår 1923 angivet. Ägare vid fotograferingstillfället angavs vara:

– Plansch 14.786 Ägare Karl Andersson, Assarsgården, Rackeby socken.

– Plansch 14.817 Ägare Rackeby museum, ursprung Rackeby socken.

– Plansch 15.487 Ägare Amanda Jansson, Rackeby socken.

– Plansch 15.488 Ägare Per Håkansson, Håkansgården, Rackeby socken.

Mina fotografier av dessa planscher syns på bilderna 20-23. Det verkar vara så, att rackebyknuten är korrekt utförd enbart på bänkalängden 14.786. Man kan sätta ett frågetecken för måttuppgifterna för denna vävnad, den ser på bilden ut att vara ungefär dubbelt så lång som den är bred.*
14.817 är rätt

Bilder 20-23. Planscherna 14.786, 14.718, 15.487 och 15.488 i Lilli Zickermans planschverk – två bänkalängder och två delar av bänkalängder från Rackeby med fyra olika ägare angivna.

Tre av dessa vävnader fotograferades av Lilli Zickerman redan vid häradsutställningen i Lidköping 1913, se bilderna 24-26. Fotografierna därifrån finns på Västergötlands museum. I efterhand har planschverkets nummer antecknats vid fotografierna, men det ha blivit ett fel – det står 15.467 i stället för 15.487 på bild 25. Fotografierna från Lidköping 1913 har använts i planscherna 15.487 och 15.488 i planschverket, där de dock vridits 180 grader och fotograferingsåret 1923 har angivits.