Jordbruket dominerar utsläppen i Lidköping
men här är sektorn som minskade mest
Publicerad onsdag, 05 oktober 2022, 09:11 av Nyhetstjänsten Newsworthy
Jordbruket står för de största utsläppen av växthusgaser i Lidköpings kommun. Men 2020 stod transportsektorn för den största minskningen.
Utsläppen av växthusgaser minskade – precis som i riket i stort – i Lidköpings kommun 2020. Det visar SMHI:s nya, regionala utsläppssiffror. Totalt släpptes 193 888 ton koldioxidekvivalenter ut i kommunen – en minskning med 1 procent jämfört med året innan. Störst var minskningen inom transportsektorn, minus 5 184 ton.
Det framgår av en sammanställning som gjorts av tidskriften Sveriges Natur och nyhetsjänsten Newsworthy.
Fortsätter utsläppen i Lidköping på samma sätt som de senaste åren når kommunen inte målet i Parisavtalet. Koldioxidbudgeten spricker 2024, enligt beräkningar från Klimatkollen.
2020 släppes 124 702 ton koldioxid ut i Lidköpings kommun, enligt nya siffror från SMHI. Det är en minskning med 4 procent jämfört med året innan. I hela riket minskade utsläppen med nio procent under 2020. En del av det är förstås kopplat till pandemin, när de preliminära siffrorna för hela landet 2021 presenterades i mitten av juni noterades en åter en ökning – även om utsläppen fortfarande var lägre än 2019.
För att klara Parisavtalets mål på en temperaturökning väl under 2 grader, med sikte på 1,5 grad, behöver koldioxidutsläppen begränsas. Och för Sveriges del – har forskare vid Uppsala Universitet räknat ut – finns inte mer än 170 miljoner ton kvar om man ska hålla sin del av en budget som med 50 procents sannolikhet kan klara 1,5 grader. Med nuvarande utsläppstakt spräcks budgeten om tre år och utsläppen skulle behöva minska med 21 procent årligen.
Uppsalaforskarnas koldioxidbudget har i sin tur delats upp kommun för kommun av föreningen Klimatbyrån som i samarbete med företaget Climate View och flera miljöorganisationer driver Klimatkollen.se.
Utsläppen i Lidköping behöver minska med 25 procent årligen
Lidköping är en av 273 kommuner i landet som enligt Klimatkollen inte ser ut att klara sin del av Parisavtalet, baserat på utvecklingen de senaste fem åren. Utsläppen i Lidköping har minskat de senaste fem åren – enligt Klimatkollens beräkningar behöver de nu minska med 25 procent årligen. I Västra Götalands län är det ingen kommun som ser ut att klara sin del av budgeten med nuvarande minskningstakt.
Samtliga kommuner i Västra Götalands län kommer att spräcka sin beräknade budget.
Siffrorna för 2020 är förstås påverkade av pandemin – något som enligt Naturvårdsverket märktes inom till exempel industrin (främst genom en produktionsminskning i järn- och stålindustrin samt raffinaderiindustrin) och när det gäller transporter. Enligt de preliminära siffrorna för 2021 ökade Sveriges utsläpp igen. Samtidigt finns det mer långsiktiga förändringar.
Räknar man alla växthusgaser som släpptes ut i Lidköping 2020 står jordbrukssektorn för 60 251 ton, vilket motsvarar 31 procent av de territoriella utsläppen i kommunen. Det är också en sektor där utsläppen legat relativt still i Sverige de senaste tio åren, medan de ökat något i Lidköping.
– Vi har också haft en viss produktionsökning inom jordbruket och vi har en relativt effektiv produktion – men jordbruket är en utmanande sektor, säger Sara Almqvist på Naturvårdsverkets Klimatmålsenhet.
– Samtidigt som vi vill får ner utsläppen vill vi ha en ökad svensk livsmedelsproduktion.
Totalt sett består utsläppen från jordbruket av främst lustgas från jordbruksmark och metan från djurs fodersmältning. I de framtidsscenarier som Naturvårdsverket tagit fram finns inte några stora minskningar av utsläppen från sektorn.
Ungefär 27 procent av utsläppen i Lidköping, eller 51 611 ton, kom förra året från inrikes transporter (inklusive flyget). Det är en minskning med 23 procent sedan 2010. Totalt i riket står sektorn för ungefär en tredjedel av utsläppen.
I klimatlagen finns ett delmål där utsläppen från inrikes transporter ska ha minskat med 70 procent år 2030 jämfört med 2010. Här räknas inte inrikesflyget – som omfattas av utsläppshandeln – in. Om man räknar på det sättet har utsläppen i Lidköping minskat med 22 procent sedan 2010, vilket är långsammare än i riket i stort.
Jämfört med 2010 – som visserligen var en kall vinter – har utsläppen från el- och fjärrvärme minskat med 49 procent i Lidköpings kommun. 2020 stod sektorn för 56 362 ton koldioxidekvivalenter, eller 29 procent av utsläppen.
– Elproduktionen i Sverige är relativt koldioxidfri. Den stora frågan här är förbränningen av avfall – och plasten. Vi ser inte att utsläppen är på väg att försvinna även om en del anläggningar har börjat sortera ut plasten så att den inte går in i förbränningen. Plastflödena är väldigt komplexa och vi behöver få till en högre återvinning. Det händer en del på EU-nivå, men det behövs mer styrning, säger Sara Almqvist..
Klimathypen är ett skämt. Det är enbart ytterligare en förmögenhetsöverföring från folket till kapitalägarna i form av klimatbidrag. Självklart hänger Svenskt Näringsliv på detta. Fokusera på miljöfrågor istället och se ev klimateffekter som bonus. Sverige kan inte göra någonting åt klimatet med sina utsläpp på 0,14% av världens totala utsläpp.
Dessutom motverkar alla sk ”frihandelsavtal” och vårt ekonomiska system (som kräver ständig tillväxt) det man påstår sig vilja uppnå gällande klimatet.
Hur myrket lustgas släpps ut per kvadratmeter jordbruksmark i förhållande till hur mycket lustgas som släpps ut på Stureplan?
”Antalet nötkreatur ökade från knappt 2 miljoner djur under 1860‑talet till som mest nära 3 miljoner år 1937. Sedan dess har antalet minskat till drygt 1,5 miljoner år 2020.” Källa: Jordbruksverket
Är det inte Hästarna som ökar ? Undra hur många de är ?
1910 fanns ca 600 000 hästar i Sverige, idag ca 360 000.