Gå direkt till Nyheten (Alf Johanssons artiklar om livet i Rackeby och Skalunda:
Sättevävnader från Rackeby – 1)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 01 december 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Alf Johanssons artiklar om livet i Rackeby och Skalunda:
Sättevävnader från Rackeby – 1

Publicerad fredag, 30 september 2022, 10:00 av Redaktionen

Några artiklar i boken Mer om livet i Rackeby och Skalunda förr och nu ”105-åringen”

– – – –

Sättevävnader från Rackeby – del 1

Hos Västergötlands museum finns det anteckningar troligen från 1885 om olika företeelser i Rackeby socken. Däri kan man under rubriken Konstväfnader läsa, att den som har skrivit anteckningarna har först skrivit ”Rödlakansväfnaderna” och därefter ändrat detta till ”Sätteväfnaderna”, se bild 1. Detta kan tolkas så, att man i Rackeby använde begreppet ”sätteväfnader” i stället för begreppet ”rödlakansväfnader”. Förklaringen härtill finns sist i texten i bild 1: ”Väfnaden är den samma som i södra Sverges rödlakan, men här endast geometriska mönster. Hvarje trå sättes dit med händerna.”

Bild 1. Anteckning troligen från 1885 om ”sätteväfnad” som begrepp i stället för ”rödlakansväfnad” i Rackeby socken (finns hos Västergötlands museum).

Min sambo Kerstin Magnuson – utbildad hemslöjdskonsulent – förklarar, att begreppet ”sätteväfnader” kan jämföras med det idag använda begreppet ”plockvävnader”, som används om vävnader, där man ”plockar in” inslagstrådarna för hand. Detta skiljer sig från begreppet ”skyttelvävnader”, som används om vävnader, där man använder skyttlar till inslagstrådarna. En rölakansvävnad är således en typ av ”plockvävnad”.

Av anteckningarna hos Västergötlands museum framgår dessutom: ”Sätteväfnaderna voro 1885 ytterst sällsynta. Jag såg blott ett par stycken af hvilka ett förvärfvades för Nord. Museet. Mag. Nilsson i Skara har kommit öfver flera stycken. De användes hufvudsakligen som bänkdynor, hvilket väl ock är det ursprungliga, men den som jag såg var ändrad till sofdyna.” Nordiska museet har för övrigt i sina samlingar flera rölakansvävnader från Rackeby, vilket jag kommer att återkomma till. Magister Nilsson från Skara torde vara adjunkten och storsamlaren Anders Nilsson.

Begreppet ”rödlakan” har i olika sammanhang också skrivits som ”rölakan” och ”röllakan”. Jag använder skrivningen ”rölakan”, eftersom Lilli Zickerman i sin bok Sveriges folkliga textilkonst, del I Rölakan från 1937 använder sig av just den skrivningen.  Lilli Zickerman tog initiativet till bildandet av Föreningen för Svensk Hemslöjd, och kan betraktas som den moderna hemslöjdens moder. Jag har själv kallat henne för ”hemslöjdsmissionären från Skövde”. Hon föddes 1858 som apotekardotter och flyttade från Skövde 1897 för att återkomma dit 1946. Hon dog 1949.

I sin bok om rölakan beskriver Lilli Zickerman bland annat rölakansvävnader från Rackeby socken i Västergötland. Beskrivningen illustreras av dels en rölakansvävnad, som i boken finns som bild 1 i plansch 42, se bild 2, dels av tre olika bårder, som i boken finns som figurerna 35-37, se bild 3.

Bilder 2-3. Rölakansvävnad och bårder till dessa från Rackeby ur Sveriges folkliga textilkonst, del I.

Om rölakansvävnader från Rackeby skrev Lilli Zickerman:

”Bild 1 är en längd från Rackeby, Kållands härad i Vestergötland. Mönsteruppställningen synes ha bildat typ endast inom detta begränsade område; ty även om ett eller annat exemplar kan finnas i andra socknar, synas de alla utgå från Rackeby socken.

Den runduddiga stjärnan, vilken har samma form som i Småland, är dock ej det mest utmärkande för Rackeby-typen. Det typbildande momentet är det valknutsliknande mellanpartiet, som åtskiljer stjärnorna. Denna säregna form i rölakansteknik återfinnes icke på annan ort.

Bänkalängder och dynor finnas även i denna typ och även kuddar, de senare med endast knutpartiet såsom huvudform. Bården är någon av de säregna typer, som närstående figurer visar”.

Jag kallar denna ”valknutsliknande knut” för rackebyknuten. En valknut ser något annorlunda ut. I boken Tvistsöm av Gertrud Ingers och Ernst Fischer syns en valknut i ett av mönstren, se bild 4. Själva valknuten utgörs av den figur som visas i bild 5.

Bilder 4-5. En valknut i ett mönster i Tvistsöm respektive i min Excelbild.

Lilli Zickermans stora livsverk var det planschverk över svenska allmogetextilier som hon arbetade fram under mera än två årtionden och som 1932 överlämnades av Föreningen för Svensk Hemslöjd till Nordiska museet. Då hade planschverket döpts till Föreningen för Svensk Hemslöjds Samlingsverk af Svenska Allmogetextilier. Planschverket kompletterades senare och omfattar nu över 24000 planscher i form av förstoringar av svartvita fotografier. En del av planscherna är helt eller delvis färglagda för hand av Lilli Zickerman själv eller hennes bror Sven Zickerman.

Jag besökte Nordiska museets arkiv i mars 2014 för att studera planschverket. Då hittade jag åtta planscher, som uppges visa rölakansvävnader med Rackeby socken som ursprungsort. På omslagen till planscherna anges, att dessa vävnader utgörs av bänkalängder och kuddar. För fem av dem anges bredd- och längdmått i centimeter och för sex av dem, att de har lintråd i varpen och ulltråd i inslaget. I det senare fallet anges också antal rör per 10 centimeter. Jag fotograferade planscherna och bilderna 6-10 visar de rölakansvävnader, som i planschverket anges ägas av Nordiska museet. Man ser då, att fotografierna har färglagts i sin helhet, i samtliga fall med Lilli Zickermans signatur antecknad på respektive plansch. Mina fotografier är inte helt rättvisande, när det gäller vävnadernas färger. Planscherna har nummer 10.040, 10.337, 10.365 och 10.366 med fotograferingsår 1915, 1916, 1916 respektive 1918 angivna. Rackebyknutarna är inte alltid korrekt utförda i dessa vävnader. Det finns för övrigt anledning att sätta frågetecken för de angivna måtten till vävnaden i plansch 10.337. Om bredden är 53 cm borde längden vara cirka 120 cm, inte 155 cm!

Om man jämför bild 6 med bild 2 från Lilli Zickermans bok om rölakansvävnader, kan man konstatera, att bild 2 verkar visa den övre delen av vävnaden i bild 6, se bild 10. Lilli Zickerman ville antagligen inte visa knuten i mitten av vävnaden, eftersom den inte är korrekt utförd. Bild 10 är ett färgfotografi av vävnaden och bild 6 är en färglagd förstoring av ett svartvitt fotografi.

Bilder 6-10. Planscherna 10.040, 10.337, 10.365 och 10.366 i Lilli Zickermans planschverk – två bänkalängder och två kuddar från Rackeby med Nordiska museet som angiven ägare samt vävnaden i bild 2 vriden ett kvarts varv moturs.