Gå direkt till Nyheten (Nytt beredskapssystem träder i kraft den 1 oktober)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 07 februari 2023

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nytt beredskapssystem träder i kraft den 1 oktober

Publicerad torsdag, 29 september 2022, 08:39 av - Inskickat material

Sedan 2016 har det pågått en intensiv återuppbyggnad av civilt försvar i Sverige som har gått hand i hand med utvecklingen av beredskapen för att hantera fredstida krissituationer.
– Den 1 oktober träder en strukturreform i kraft som ska stärka alla inblandade aktörer både i planeringen och förberedelser såväl som i hantering av kriser och ytterst krig, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på MSB, i ett pressmeddelande.

Reformen berör i första hand statliga myndigheters ansvar, roller och uppgifter. Efter beslutet den 19 maj 2022 presenterade regeringen att syftet med reformen är bland annat:

* Ökad tydlighet kring roller och ansvarsfördelning
* Stärkt motståndskraft i de viktigaste samhällsfunktionerna
* Stärkt samverkan med det privata näringslivet
* Möjligheten till riktade geografiska insatser förbättras
* Kraftsamling kring arbetet inför och vid höjd beredskap
* MSB har ett ansvar att stödja aktörerna samt utveckla och förvalta det nya beredskapssystemet.

– Nu får vi många nya beredskapsmyndigheter i Sverige som får ett tydligare och skarpare formulerat ansvar, vi ska både stödja dem och se till övergången till den nya strukturen sker systematiskt, tydligt och transparent. Vi ska se till att vi nu får lösningar som fungerar för helheten, mellan beredskapssektorer, förvaltningsnivåer och med den politiska nivån, säger MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

När den nya strukturen träder i kraft den 1 oktober är det den som gäller och alla ska arbeta enligt den även om det inte finns svar på alla frågor. Redan den 1 november kommer det dessutom förslag från MSB till regeringen om de åtgärder som krävs för att lyfta beredskapen.

– Strukturreformen är väldigt viktig för att det ska bli lättare att förstå vem som ansvarar för vad, särskilt regionalt och nationellt. Det ger en bra grund för det beredskapslyft som vi kommer att föreslå för alla kommuner, regioner, myndigheter, företag och frivilligorganisationer med ansvar för samhällsviktig verksamhet. Hela samhället behöver ta in beredskapshänsyn i planeringen av sin verksamhet. Uppmaningen är tydlig: prioritera resurser samt kompetens som stärker samhällets motståndskraft, säger hon.

Regionalt kommer de 21 länsstyrelserna vara fördelade i sex civilområden. Därmed underlättas samverkan med Försvarsmakten regionalt men också mellan centrala myndigheter och den regionala nivån. För kommunerna fortsätter länsstyrelsen att vara den primära kontaktpunkten i utvecklingen av beredskapsfrågor.

Det som är på plats och det som utvecklas

Det som träder i kraft den 1 oktober 2022 är ett antal förordningar som innehåller beskrivningar av myndigheternas uppgifter och roller.

Av förordningarna framgår bland annat:

* 60 statliga myndigheter är så kallade beredskapsmyndigheter som ska ha särskilt god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.
* Det finns 10 beredskapssektorer. Varje sektor har en sektorsansvarig myndighet som driver på arbetet inom sektorn, stöder andra myndigheter i sektorn verkar för att samordning sker med andra aktörer.
* Landets 21 länsstyrelser är indelade i sex civilområden med varsin civilområdesansvarig länsstyrelser som bland annat ska se till att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning och att samverka med Försvarsmaktens militärregioner för att samordna totalförsvaret på regional nivå. Vid fredstida krissituationer som berör flera län inom civilområdet ska den civilområdesansvariga länsstyrelsen också ha förmåga att utgöra en gemensam funktion för stöd till länsstyrelsernas hantering av krisen.

Några pågående arbeten är:

– Beskrivning av ansvar, roller och mandat för statliga myndigheter både i planering och vid hantering av händelser och kriser.
– Process och metod för civil beredskapsplanering: mellan aktörer med geografiskt områdesansvar (kommuner, länsstyrelser och regeringen) och sektorerna i den nya strukturen både i planering och hantering.
– Aktörsgemensamma arbetssätt: vidareutveckling av ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar” som ger alla inblandade aktörer ett gemensamt språk, gemensamma sätt att tänka och arbeta så att samhällets samlade resurser används effektivt.