Frånvaro utan skäl, skolk – ett växande problem i Lidköping
Publicerad tisdag, 05 april 2022, 13:35 av Björn SmitterbergSkolor i Lidköping kommer nu att ta hjälp av Social Välfärd för att finna lösningar på problem med att elever inte kommer till skolan.
– Vi tror att det ofta handlar om problem i hemmen som gör att elever uteblir, säger Mario Melani, ordförande i Barn- och skolnämnden som i vid möte i dag diskuterade skolk tillsammans med företrädare för Barn- och elevhälsan.
Mario Melani använder inte ordet skolk som vi gör i artikeln, utan föredrar att kalla det för oönskad frånvaro.
I en rapport framgår att säkerheten och tryggheten i förskolorna och grundskolorna i Lidköping är bra. Men frånvaron är ett problem som behöver lösas. Flera olika lösningar har prövats under årens lopp. Men det ger inte tillräckligt resultat för att politikerna – och skolpersonal – ska vara nöjda.
– I skolorna och i skolförvaltningen har gjorts allt för att lösa problemen, vi har även personal som i de värsta fallen kommer hem och hämtar eleverna till skolan.
– Men nu måste vi komma vidare och därför tar vi hjälp av sociala verksamheterna. Vi kan inte komma åt problem hemma i familjerna där skolkare finns.
Skolkning – eller utebliven närvaro – är ett problem som i flera fall börjar redan i förskolorna och sedan blir allt vanligare upp i åldrarna.
Skulle vilja få en förklaring till hur man kan skolka från förskolan? Den är inte obligatoriskt 🤪
Det är väl bara gymnasiet som är frivilligt, till och med årskurs 9 är det obligatorisk närvaro om jag inte har fel.
På min tid,50-tal fanns ingen skolmat. Man hade mackor och köpte en halv liter mjölk. Sen på morgonen till tåget lätt frukost. Har sett tillbaka och jag var i halvsvält särskilt under våren och orkade inte gå till skolan, mycket bortavaro. Skolmaten är inte bra, följer inte senaste forskning. Har försökt påverka kommunen men för döva öron och stort motstånd. Först en tidsenlig undervisning som gillas av eleverna och sedan rätt mat så minakar bortavaron.
Blir så trött! Hur kan man anta att problemen ligger i hemmen? En skola anpassat för alla, även barn med adhd/autism hade ökat chanserna för alla barn att KLARA av att komma till skolan. Skulle vilja säga att orsaken till oönskad frånvaro är bristande anpassningar och bristande kommunikation mellan skola, eht, hem, bup och socialtjänst.
Förövrigt att ett barn/ungdom känner sig trygg på skolan är individuellt. Det är något som bör utredas från fall till fall.
Men bra att detta Äntligen uppmärksammas! och tro mig inget barn väljer att vara hemma för skojskull,
alla barn kämpar för att vara som alla andra och passa in. Ingen förälder Väljer att stanna hemma utan lön, få nekad vab och bara gå på möten efter möten.
Ge skolan mer resurser att lyckas med sitt uppdrag. Mindre klasser. Mer pedagoger. Ge skolan möjlighet att SE varje barn. Och öppna upp för bättre samverkar där alla har fokus på att barnen ska lyckas.
Lättare att bygga trygga barn, än laga trasiga vuxna.
Hälsningar mamma till ” ett av de värsta fallen”
Kanske menar förskoleklass som är obligatorisk från sex år?
Barn gör rätt om de kan! Hade dessa barn fått rätt förutsättningar och anpassningar för att vara i skolan hade närvaron ökat. Ekvationen är enkel.
Okunskap om hur barn och unga mår i dagens skolsystem leder till sådana artiklar. Författaren har inte tagit reda på varför barn stannar hemma. Kalla det inte skolk, för det första. Sedan 2011 har alla små grupper tagits bort så alla med npf-diagnoser mår betydligt sämre i skolan nu. Lägg till större klasser, svårare läroplan, alla praktiska ämnen har blivit teoretiska, ingen vila. Osv.
Hur i all sin dar ska jag som skrivit artikeln kunna ta reda på varför en del barn inte går i skolan? Jag har inga synpunkter på orsaken. Jag har refererat. Lidköpingsnytt ordnar ingen skolgång.
Hur i allsin dar undrar du. Exempelvis genom att läsa det som finns skrivet i ämnet, tex regeringens utredning Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, SOU 2016:94.
Ett annat sätt kan vara att låta bli att kalla det för skolk, särskilt som den du ingervjuat själv föredrar ”oönskad frånvaro” som begrepp.
Jag referrade inte regeringen, utan Barn och skolnämnden.
Då får vi hoppas att social välfärd har bättre utbildning, kompetens och kunskap om problematisk skolfrånvaro/skolnärvaro än vad barn och skola har. Vi får också hoppas att social välfärd har möjlighet att göra det jobb som barn och skola enligt lag är skyldiga till. Inställningen från nämnd och förvaltning visar att fortbildning behövs hos förtroendevalda och anställda inom barn och skola.
Skolvärlden måste sluta ansvarsförskjuta och själva ta ansvar för skolan.
Angående att enkäter påvisar att det är hög trygghet på skolorna så vågar jag påstå att dom elever med problematisk skolfrånvaro inte svarat på dessa. Hade skolorna ansträngt sig för att även dessa elever skulle svara på enkäterna så hade nog resultatet blivit ett annat.
Det finns många bra föreläsningar och mycket bra litteratur om problematisk skolfrånvaro/skolnärvaro med råd och tips som visat sig fungera i praktiken.
Med en enkel googling kan man ta del av dessa.
De utgår från att barn mår bra i skolan o är trygga.Vad är det då som gör att dessa barn inte går dit där de är trygga och välmående?Att svara ”hemmet” blir fel. Istället för att lägga över ansvar titta på de områden som ni ansvarar för.Vad kan skolan göra bättre?Vad saknas för just de elever som inte kommer dit?Att många är trygga hjälper ju inte om det är de otrygga som blir hemma.Känns som oerhört mycket fördommar o okunskap bakom denna text.Vill ni komma åt ”problemet” i hemmet börja med att lyssna på om hemmet upplever ett problem hemma.Samarbeta
Käre Mario det har aldrig slagit dig att det kan vara skolan som är problemet. Att de inte möter eleven utifrån dess förutsättningar så att de slipper hellre vilja vara hemma i sin trygga miljö? Om skolan vore lika trygg som hemmet kanske färre skulle bli hemmasittare eller skolka. Nu gäller detta självfallet inte alla elever. Men att lägga problemet på hemmet är nog att blunda för kontexten.
Vilket fruktansvärt sätt att skildra ett stort problem. Att göra skolk synonymt med ofrivillig skolfrånvaro visar på en total avsaknad av kunskap för detta stora samhällsproblem. De flesta barn med ofrivillig skolfrånvaro har föräldrar som kämpar sig blåa för sina barns rätt till en anpassad skolgång – så hårt att de själva ofta går in i väggen och blir ofrivilligt frånvarande från sina arbeten. Har ni sett ”bokstavsbarnen” på svtplay? Om inte kan ni ju börja där, för att vidga ert perspektiv på ”skolk”. Johanna/specialpedagog
Utanför mitt har det i tre dagarr hängt ett gäng på 5-6 stycken killar i högstadieåldern. I timmar. På skoltid. Nån boende blir uppenbarligen trakasserad och ofredad av dem. Så det blir många konsekvenser även för andra om de eleverna INTE får ta konsekvenserna av sitt skolk från skolans håll eller av föräldrarna som jag antar informeras om skolket.
Lätt för kommunen att lämna över problem till kämpande föräldrar. Möte, möte och samtal med rektor o lärare. SVARET ÄR VI HAR INGA MER PENGAR TILL RESURS. VI HAR EN BUDGET. Alla intyg på att barnet behöver mer hjälp och stöd blundas det för. Men ni har ju sparbeting på skola. Skäms.
Märkliga slutsatser – om skolförvaltning tror sig nå ännu bättre resultat genom att samverka med Social Välfärd så är det ett dåligt initativ?
Absolut inte! Speciellt inte om alla aktörer sköter sitt uppdrag.
Samverkan mellan olika aktörer finns redan idag. Min erfarenhet är att föräldrar, soc och bup gör det dom ska inom sina uppdrag medan skolan ansvarsförskjuter och tycker att alla andra aktörer ska lösa skolsituationen.
Att min erfarenhet inte är tagen helt ur luften påvisar denna artikel då skolan återigen vill lägga över problemet på föräldrar och social välfärd istället för att titta på vad dom själva kan förändra i sin organisation för att vända detta uppgående samhällsproblem.
Tyvärr är köerna till bup långa men det är en helt annan debatt.
När dom väl samverkar är min erfarenhet att dom vet sitt uppdrag.
Så bra att säkerheten och tryggheten i förskolrna och grundskolorna är bra…vore väl skam annars. Fast det borde väl Mario ha märkt att det inte räcker. Kanske en idé skulle vara att se o lära av andra kommuner som lyckats mycket bättre med att komma åt den oönskade frånvaron. Nej vi skyller på föräldraskapet istället så slipper skolan ta ansvar. Vi lägger kostnaden på social välfärd så kan skolan fortsätta jobba precis som de gör och fortsätta missa att identifiera oönskad frånvaro i tidigt skede, fortsätta blunda och skylla på bristande föräldraskap. Fyfaan!
Pinsamt. Skolnämnden får rejäl bakläxa. Hur utbildade är de att kunna avgöra vad oönskad skolfrånvaro beror på? Var är undersökningen om det? Det står att de tror, alltså gissar de. Låt göra en regelrätt undersökning istället som utgår från en frågeställning. Han eller de blottar sin okunnighet. Vad kan de ifrågan? Att skylla ev frånvaro pga npf på föräldrar/hem tillhör det förgångna i stor bemärkelse. Skäms å era vägnar.