Tore Sahlström kåserar: Va? Är det jul igen?

Vid min ålder tycks tiden bara gå snabbare och snabbare. När man ges tid att reflektera så, vet man knappt vad året faktiskt har tagit vägen.
Vad tiden går fort – redan jul igen. När ska tiden sakta ner lite så, jag hinner med?

Livet är ju inte till för att passeras utan för att levas.

På många vis blir det även i år en annorlunda igen. Jag är dock övertygad om att, det på något sätt blir trots allt en jul. Det vill säga om man har lust och vill fira jul.

Julen är en tid då kraven på att leva med olika måsten ligger som ett pärlband framför oss. Kalle Anka och hans vänner har på något vis tappat den charm den hade i sina ungdoms dagar. Jag känner inte längre någon väntas längtan att titta på Kalle Anka och någon stjärna i öster har jag inte sett sedan Thomas Ravellis dagar.

Däremot missar jag aldrig långköraren Karl-Bertil Jonsson. Den har i alla fall ett litet budskap.

Då vi helst inte ska träffa andra och inte trängas i affärerna så kanske det är dags att återgå till barndoms jular då allt skulle göras själv.
Skribenten minns väl sina jular på Kinnekulle när lutfisken skulle läggas i blöt vissa dagar innan julafton.
Framför allt skulle den ny slaktade och välgödda julgrisen tas hand om. Då fick man hjälpa till i köket med att stoppa korv och rulla köttbullar m m.

Det var då – nu går man till närmaste livsmedelsbutik och köper det mesta färdigt att bara värma i ugnen eller mikron. Vad julmaten beträffar så, visst
tycker jag om den – men varför ska det vara det vara ett sånt överflöd att laxen, skinkan och all annan julmat står en upp i halsen redan på juldagen.

Julen är en av våra stora mathelger och vi konsumerar mer mat och dryck än resten av året.
Hittade en notis från Tidningen Land där man hade en notis vad vi sätter i oss under julen. Här är några exempel:
7000 ton julskinka,
5 miljoner liter glögg dricks,
45 miljoner liter julmust bälgar vi i oss, samt
7000 ton färdig risgrynsgröt i rulle slevar i oss m.m.

En riktig godsak på julen är att få eller köpa en Aladdin chokladkartong.
Nu har ju den blivit mycket sämre då Marabou 2014 tog bort trillingnöten. Det var ju den man först spanade in när kartongen öppnades. Enligt företaget var det av rent ekonomiska skäl som den togs bort. Det var tydligen den enda biten som lades ned för hand i kartongen och behövde därför ett eget
produktionsband. Sällan har en så liten chokladbit orsakat så mycket rabalder.
Undrar om det bara var ett ren PR-bluff. Varför inte bara tillverka en hel ask med trillingnöt.
Så snälla trillingnöt – gör en comeback där du hör hemma.

Jag tillhör den äldre generationen som ännu skickar julkort.
Julhälsningar på nätet tycker jag är till för di snåle som vill slippa besväret att köpa, skriva och frankera .
Jag tycker att det just är besväret som är poängen.
Nu blir julkortsskrivandet tyvärr mindre för varje år då bekantskapskretsen krymper då några vänner och släktingar varje år lämnar jordelivet.

Du kanske någon gång har funderat vart någonstans som tomten befinner sig men sanningen är att det finns inte ett riktigt svar. Vissa säger att han bor i
Finland och vissa säger han bor på Nordpolen och, vissa hävdar han är död.
Antagligen är han bara en myt. Men man hoppas han finns där någonstans – för alla barns skull.

Pandemikris efter pandemikris så hade man trott att tomten skulle packa ihop och lägga ner verksamheten. Han har ju hundra Nissar anställda men mig veterligen har det inte utfärdas något varsel. Det är uppenbarligen full rulle som vanligt. Skribenten såg med egna ögon att han hade hängt ut sina tomtekläder på vädring vid Torggatan och i Gösslunda satt han på ett mjölkbord och väntade på bussen in till stan.

Det sägs ofta att vi i Sverige firar en klassisk svensk jul men hur mycket av jultraditionerna är ursprungligt svenskt.
Vi firar en man som kom från mellanöstern. Jesus hette han.
Vi får julklapparna från en man från Turkiet. Tomten heter han.
Vi sjunger sånger om en italiensk tjej och en grekisk kille. Lucia och Staffan (Stefanos) heter dom.
Julgranen har vi snott från Tyskland.
Kalle Anka har kommit från USA.
Pepparkakor lär härstamma från Armenien.
Saffran kommer från Medelhavsområdet.
Inte ens annandagsbandyn har vi kommit på själva. Den kommer från England.
Tack till alla länder ute i världen som, har hjälpt så mycket så, att vi kan fira en vanlig traditionell svensk JUL.

Själv önskar jag inte mycket till jul – förutom en Aladdinask med trillingnöt. Viktigaste önskan denna jul är att jag och alla som läser detta
slipper få besök av något farligt virus så vi även får uppleva julen 2022.

Ha det gött i jul.
Avslutar med en Göteborgsvits som jag fått av tecknaren Sture Hegerfors:
“ Kirurgerna har haft en trevlig uppesnittarkväll”.
– – – –
Fotnot: Thomas Ravelli var målvakt i Växjö laget Öster

Tillbaka till framsidan