Debatt: Lidköpings kommun vägrar sköta skogen för bättre klimat och mångfald

Naturskyddsföreningen har  fått avslag på ett förslag att kommunen ska lägga om sin skogsskötsel för att bättre passa till dagens miljö- och mångfaldskrav.
Kent Boström i föreningen utvecklar i en artikel varför skogsbruket ska förändras.

Kommunen vägrar ändra sitt sätt att sköta skogen, trots klimatkris och minskning av den biologiska mångfalden.

Klimatförändringar och artutdöende skapar misströstan och oro för framtiden inte minst hos våra ungdomar. Genom att ändra sättet att sköta sina skogar kan kommunen göra en positiv insats både för klimatet och för den biologiska mångfalden. Om man inför ett hyggesfritt skogsbruk, ökar inslaget av naturligt förekommande lövträd, låter skogen bli betydligt äldre innan man avverkar(gärna över 120 år). Dagens forskning pekar på nyttan med dessa förändringar av skogsskötseln. Den biologiska mångfalden ökar i skogar med lång kontinuitet och många träd- och buskarter. En mängd arter är beroende av t.ex gamla ekar, granar, aspar mm. Svamparnas stora biomassa under marken, mycelet, är mycket viktigt för träden men är också en betydande del av kolinlagringen i en skog. En gammal skog gynnar alltså klimatet genom att kolet stannar kvar i träd och mark istället för att gå över till atmosfären i form av koldioxid.

Vid ett hyggesbruk så förstörs skogens ekologiska system under många år. Ett fåtal arter blir kvar ovan mark och ett till stora delar utplånat svampmycel under markytan. Ett hygge är oerhört torftigt ur ekologist synvinkel jämfört med en gammal skog. Det läcker dessutom ut mycket koldioxid och metan vilket missgynnar klimatet. Även en hel del näringsämnen kommer att läcka ut från hygget. Skogar med stort lövinslag blir dessutom mer stormsäkra vilket är viktigt i ett förändrat klimat. Ett återplanterat hygge tar 15 – 20 år innan det har kompenserat för alla utsläpp av koldioxid och metan. Den tiden har vi inte på oss om vi ska minska våra utsläpp nu. Var inte nöjda med det ni åstadkommit, bli ännu bättre! Lyssna på vetenskapen! En biosfärkommun skall föregå med goda exempel och visa på hur samhället kan mer hållbart.

I sitt försvar lyfter kommunen fram att man är FSC-certifierad, en organisation som tyvärr har misslyckats att förhindra grova överträdelser av sitt regelverk.

Kommunen säger sig ha många olika skogar, och dessa sköts på olika sätt. Den bostadsnära skogen tar hänsyn till kommuninvånarnas närmiljö. Rekreationsskogen, med motionsspår och skolskogar, är skog där invånare och besökare kan vistas på sin fritid. Produktionsskogen är den skog som kommunen sköter på ett rationellt sätt. Kommunen har också exploateringsskog, som köpts in strategiskt för framtida bostads- eller industrimark.

Väldigt många olika skogar verkar det vara, men var ligger de? Många tycks vara i de skogar vi kallar stadnära skogar. Det är ju praktiskt för då kan man avverka där det passar bäst för stunden. Men det ger verkligen ingen trygghet för Lidköpingsborna. Ingen får veta hur länge ens strövområde får finnas kvar.

Ett hyggesfritt skogsbruk ger inte ett sämre ekonomiskt utbyte än hyggesbruk, men det är mycket skonsammare för skogen och den biologiska mångfalden. Människor kan fortfarande vistas i skogen, motionera, plocka bär och svamp, orientera och utbilda sig. Ett hygge är oframkomligt och närmast en biologisk öken.

Det är sorgligt att kommunen vägrar att förändra sitt ålderdomliga sätt att ta hand om sina skogar.

Den som vill läsa kommunens svar på Naturskyddsföreningens medborgarförslag om att införa ett hyggesfritt skogsbruk kan hitta det hos kommunen Diarienummer SBN 2021/1  Samhällsbyggnadsnämndens beslut:
– Samhällsbyggnad tackar för förslaget, men beslutar att avslå det.

 / Kent Boström, Naturskyddsföreningen (Foto: Lidköpingsnytt)

Tillbaka till framsidan