Gå direkt till Nyheten (Hört på stan: Känner du skammen?)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 28 januari 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Hört på stan: Känner du skammen?

Publicerad fredag, 22 oktober 2021, 12:00 av Björn Smitterberg

Genom demonstrationer, försök att placera artiklar och många andra verksamheter försöker flera  grupper nu få oss att skämmas över att  vi har värme i husen, bilar och annat som påverkar miljön.
Det är ett dåligt sätt  att förändra världen. Enskilda ska inte behöva skämmas för sina beslut, fattade under förutsättningar som ingen  kritiserade när de fattades.

Hur  många kunde välja  en laddhybrid för 4 år sedan, inte alla har råd att byta ens nu – det är väl mest tjänstebilar som rullar elektriskt nu. Privatbilar är i stor  utsträckning  koppade till oljebaserade bränslen eller biobränslen.

För att få sin vilja igenom börjar vissa påstå att vi inte ens kan  använda  biobränslen, och motiverar det med  att omsättningen inte räcker till.

Vi svenskar står för mindre än en procent av klimatutsläppen i världen. Men i TV-nyheter och andra TV-program matas vi med uppgifter om att vi kan rädda världen, och måste göra det för att Sverige ska vara bäst i klassen. Vi ska skämmas. Samtidigt som andra stora utsläppare  helt struntar  i  sin miljöpolitik.

Om våra svenska pengar ska göra mest nytta så satsa dom de största utsläppsproblemen i världen.
Nu tycks vara viktigare att låsa in pensionärerna och andra låginkomsttagare. Låt pensionärer få ett rejält bidrag till elbilar – låt inte bara  tjänstemän få del av det. Det är ett orättvist system som förespråkas. Slopa det här med tjänstebilar – låt alla få betala sina egna  bilar.

Jordbruket? Vem tror att  en normalstor lantgård kan bära kostnaden att på mindre än tio år sluta köpa diesel? Tekniken finns – men pengarna? För något år sedan var det korna som var målet för larmsignalerna. Det har man börjat lösa – fodret förändras. Vi kan även i fortsättningen få naturbetade hagar och öppna landskap.

Nej, känn inte skam. Ingen enskild svensk har försatt sig i den här sitsen, utan har hamnat här beroende  på marknadskrafter och politiska skygglappar tidigare. Miljöorganisationer och politiker har inte varit lyhörda i tid.
Nu anslås den ena miljarden efter den andra, utan att någon säger vad man ska göra för pengarna. I veckan  höjde Miljöpartiet insatsen med  flera miljarder. Till vad då?
Det är stora skrivbord och liten verkstad hos en del.

Redaktören har följt de första TV-programmen i en serie där Sveriges elit i skidåkning på längden dokumenterats. Det handlar om förhoppningar, valla och tålamod till näst sista andetaget. Och kamratskapet bland de bästa som även tävlar mot varandra. Ibland behövs psykologhjälp – inte minst bland ledare och föräldrar som ovanligt ofta är ledare för sina barn. En toppskidåkande dam har en mor som kallar sig manager. Där fanns  ingen tröst när åkaren  inte vann – det verkade som managern var den stora förloraren.
Sport är inte alltid vad den varit.

Minnesbilden : Invigning av Sveriges största privata VA-förening

I nästa vecka är det 8 år sedan Sveriges största förening för vatten, avlopp och fibernät invigdes. Det var  den 29 oktober – då en söndag – som invigningen skedde med de 628 första medlemmarna. Man räknade då med att kunna växa  till 800 efter hand. Ett riktigt stort miljöprojekt, viktigt för enskilda, viktigt för Kålland och viktigt för Vänern. Värt att hylla – liksom alla andra VA-föreningar.
Läs mer

Detta kåseri skrevs på torsdagen, för redaktören hinner inte med detta i denna veckans fredag.
Under en fikapaus såg redaktören att det på TV visades VM i gymnastik i Tokyo.
En svenska kom på 13:e plats – otroligt bra i en konkurrens där hela världen visar upp otroliga gymnaster. Nummer 13 i en världsport är inte fy skam. Redaktören såg på själv, stelbent, otränad, fysiskt oförmögen. Om han väl kom upp på den 5 meter långa   och 10 centimeter breda bommen skulle han omedelbart falla ned.
Promenader är redaktören bra på – och sitta i fåtöljen med böcker. Vi ska förstås inte glömma lördagsförmiddagarnas många längder i badhusets bassäng, men redaktören  märker att alla andra numer simmar mycket fortare. Redaktörens hastighet in i bastun efter simningen går dock rekordsnabbt. 65 år med motionstennis har varit bra – men inte längre.

Under fredagen är det helt annat som gör redaktören upptagen. Så fort det blir tid kommer uppdateringar  att göras.

Trevlig helg tillönskas

 

5 Kommentarer
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
Ove Nordström
Gäst
Ove Nordström
22 oktober, 2021 03:01

Alarmismen är bedrövlig men fyller väl sitt syfte för alla organisationer och konsulter som livnär sig på bidrag och ”den goda saken” som ingen vågar vara emot om de fortsatt vill sälja produkter. Bra krönika redaktörn.

Jan Johansson
Gäst
Jan Johansson
22 oktober, 2021 03:53

Eftersom enda lösningen verkar vara att vi lägger oss ner och bara dör känner jag ingen som helst skam över mitt sätt att leva och har inte några som helst planer på att ändra min livsstil.

RGR
Gäst
RGR
24 oktober, 2021 04:14

Jag tar mitt klimatansvar när storkapitalet gör det. Men det tänker de naturligtvis inte göra, om ingen tvingar dem…
För att möta klimathotet krävs strukturella förändringar på ett globalt plan. Huruvida lidköpingsborna cyklar till jobbet och äter närodlade morötter är i sammanhanget ganska ointressant.

Göran Nilsson
Gäst
Göran Nilsson
29 oktober, 2021 04:51

Då lär vi aldrig få någon förändring. Det är hos den enskilde framtiden formas.

RGR
Gäst
RGR
29 oktober, 2021 08:31

Det är sant att all riktig förändring börjar underifrån. Det krävs därför att väldigt många enskilda människor går ihop och sätter press på de som har makten.
Den sk. Greta-rörelsen är en bra början, men det räcker inte.

Senast redigerad 2 månader sedan av RGR