Gå direkt till Nyheten (Regeringens miljöpartisters förslag till budget)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 23 januari 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Regeringens miljöpartisters förslag till budget

Publicerad fredag, 17 september 2021, 12:19 av - Inskickat material

Den gröna återstarten av svensk ekonomi efter pandemin fortsätter.
Idag presenterade miljö- och klimatminister Per Bolund och jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi historiskt stora satsningar på miljö och klimat, i budgetpropositionen för 2022.
Förslagen presenteras här  i ett pressmeddelande från Miljöpartiet och regeringen.Satsningarna ska ta Sverige framåt efter pandemin, samtidigt som vi bygger ett grönare och mer hållbart samhälle.
Satsningarna omfattar allt från pengar till klimatomställning i olika delar av samhället, klimatanpassning vid ett förändrat klimat, och effektivare tillståndsprocesser. De uppgår sammanlagt till nära 12 miljarder kronor. Mer information om satsningar på miljö- och klimat i budgetpropositionen för 2022, utöver de satsningar som beskrivs i detta pressmeddelande, kommer finnas att läsa i budgetpropositionen och på regeringen.se.

Effektiv tillståndsprövning
För att de gröna investeringar som planeras i dag ska kunna genomföras i tid och bidra till samhällets klimatomställning, behöver berörda myndigheter få ökade resurser för sitt arbete med till­stånds­­prövning och tillsynsvägledning. Regeringen föreslår därför en förstärkning av förvaltningsanslagen till Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Sveriges domstolar med totalt 28 miljoner kronor år 2022.

− Vi måste hålla ett högt tempo i den gröna omställningen. Utsläppen måste minska snabbare. En avgörande förutsättning för det är att tillståndsprocesserna är effektiva och rättssäkra, säger miljö- och klimatminister Per Bolund

Utvecklad elmarknad och snabbare tillståndsprocesser för elektrifieringen
En ökad elektrifiering av samhället ställer krav på snabba och effektiva tillståndsprocesser för utbyggnad av elnät och för en effektiv elmarknad. Genomförandet av flera rättsakter från EU kommer att underlätta en förnybar omställning av elsystemet, men det kommer också att innebära nya arbetsuppgifter för Energimarknadsinspektionen. Regeringen vill därför öka Energimarknadsinspektionens anslag med 40 miljoner kronor för 2022, och därefter 35 miljoner per år under 2023 och 2024.

Regional klimatomställning
Regeringen föreslår en satsning på 80 miljoner kronor till länsstyrelsernas arbete med den regionala klimatomställningen. Det innebär att medlen till länsstyrelsernas klimatarbete tredubblas jämfört med det senaste decenniets satsningar. Det stärker länsstyrelsernas klimatarbete, vilket är en förutsättning för att effektivt kunna genomföra den klimatpolitiska handlingsplanen, den nationella vindkraftsstrategin och elektrifieringsstrategin på regional och lokal nivå. Regeringen vill även öka länsstyrelsernas anslag med 60 miljoner kronor per år för 2023 respektive 2024.

Utbildning
Kompetenslyft för klimatet
Det sker en grön industrivåg i Sverige. Men allt fler identifierar kompetensbrist som den stora utmaningen för industrins fortsatta klimatomställning. Efterfrågan väntas öka på bland annat tekniker, servicepersonal och ingenjörer för batterifabriker, vätgasanläggningar, nya fossilfria produktionsmetoder och för förnybar elproduktion. Regeringen har möjliggjort den gröna industriomställningen genom offensiva industrisatsningar så som Industriklivet, Klimatklivet och Gröna kreditgarantier. Nästa steg är att göra en satsning så att fler får rätt kompetens för den nya arbetsmarknaden.

− Det är människor som gör klimatomställningen möjlig och vi vill investera i dem genom ett kompetenslyft för klimatet, säger bostads- och jämställdhetsminister Märta Stenevi

Regeringen föreslår därför ett nytt statligt finansierat kompetenslyft för klimatet, som ska främja näringslivets klimatomställning och omställningen till en cirkulär ekonomi. Kompetenslyftet kan bidra till att minska arbetslösheten och till att skapa förutsättningarna för att ta fram morgondagens cirkulära och klimatsmarta lösningar. Satsningen uppgår till 100 miljoner kronor för 2022. Regeringen vill därefter avsätta ytterligare 100 miljoner per år under 2023 och 2024.

Livslångt lärande
Framtidens arbetsliv, med ökad digitalisering och människor som arbetar längre upp i åldrarna, kommer ställa högre krav på att universitet och högskolor anpassar sitt utbildningsutbud och tar ett större ansvar för yrkesverksammas kompetensutveckling och omställning. Därför föreslår regeringen att lärosätena får 260 miljoner kronor år 2022–2024 för att fortsätta den särskilda satsningen på livslångt lärande som inleddes år 2020. Därutöver beräknas studiemedelskostnader på 144 miljoner kronor per år tillkomma. Satsningen skapar även förutsättningar för att ytterligare bidra till att möta näringslivets nya behov i den gröna omställningen. Satsningen beräknas motsvara cirka 3 000 helårsstudenter under 2022.

Klimatomställning
Biogasstöd
Biogas kan vara ett viktigt bidrag i klimatomställningen, liksom den bredare omställningen från ett fossilberoende till ett fossilfritt samhälle. Biogas görs från restprodukter och avfall och en stor del av råvaran kommer från avloppsreningsverken, lantbruket och livsmedelskedjan. Biogas kan därmed spela en viktig roll i omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi i Sverige.

− Biogas är ett viktigt verktyg för klimatomställningen. Att ta vårt avfall, och göra det till hållbar energi för transportsektorn och industrin är ett nödvändigt steg för att skapa en cirkulär ekonomi, säger bostads- och jämställdhetsminister Märta Stenevi.

För att öka produktionen av biogas och stärka producenternas konkurrenskraft föreslår regeringen en satsning på 1 900 miljoner kronor under år 2022–2024. Regeringen vill avsätta 500 miljoner kronor för år 2022. Under år 2023 och 2024 ska 700 miljoner kronor per år tillföras för samma ändamål. Satsningen föreslås fortsätta till 2040, med en kontrollstation 2024.

Klimatklivet
Klimatklivet infördes 2015 och är ett stöd till lokala och regionala investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Vid slutet av februari 2021 hade totalt ca 3 600 projekt beviljats stöd.

− Klimatklivet är klimatpolitik i praktiken. Med det stödet har över 65 000 laddpunkter kommit på plats, och hundratals företagsdrömmar om grön omställning har kunnat förverkligas. Nu förstärker vi stödet så att utsläppen kan minska snabbare och laddinfrastrukturen kan fortsätta byggas ut, säger miljö- och klimatminister Per Bolund.

För att minska klimatutsläppen i hela landet och bidra till en grön återstart föreslår regeringen att Klimatklivet förstärks kraftigt. Anslaget ökar med 800 miljoner kronor under 2022 för att därefter öka med mer än dubbelt så mycket 2023. 2024 är den planerade ökningen på mer än tre miljarder kronor. Satsningen innebär också att Naturvårdsverket får möjlighet att stötta fler långsiktiga och omfattande klimatprojekt, genom att den så kallade bemyndiganderamen höjs kraftigt.

Energisteget
Regeringen vill satsa 100 miljoner kronor årligen mellan år 2022 och 2026 för att återuppta stödinsatser till energieffektivisering inom industrin, det så kallade Energisteget. Satsningen innebär ett investerings- och projekteringsstöd till industriföretag.

Stärkt klimatpremie
Klimatpremien introducerades 2020 och främjar introduktionen av lastbilar och arbetsmaskiner med låga utsläpp på marknaden genom att sänka inköpskostnaden av dessa för företag, kommuner och regioner. Elbusspremien introducerades 2016 och främjar introduktionen av elbussar på marknaden.

Regeringen vill genomföra en kraftig höjning av dessa, från beräknade 130 miljoner kronor 2022 till totalt drygt 1,4 miljarder kronor med den nya budgeten. Som en del i den gröna återstarten föreslår regeringen en tillfällig återställning av elbusspremien till 20 procent av inköpspriset (med ett tak vid 40 procent av merkostnaden för närmast jämförliga fordon).

I detta ingår en tillfällig förstärkning av elbusspremien på totalt 1,1 miljard kronor under 2022. I satsningen ingår även ett ökat stöd till miljölastbilar och elektrifierade arbetsmaskiner på 200 miljoner kronor under 2022. Detta är mer än en fördubbling jämfört med 2021. Satsningen beräknas därefter uppgå till 200 miljoner kronor 2023 och 300 miljoner kronor 2024. Det är en viktig del i arbetet med att ställa om tunga transporter och arbetsmaskiner till fossilfrihet.

I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen att momsen på vissa reparationstjänster sänks från 12 till 6 procent. Regeringen vill också införa möjligheten att hyra ut personliga tillgångar skattefritt upp till 20 000 kronor.
− Det är idag ofta enklare att köpa nytt än att laga, men miljön har inte råd med slit-och-släng. Ska vi vårda vår planet behöver vi bli bättre på att ta hand om det vi redan har. Därför föreslår regeringen skattefri uthyrning för privatpersoner upp till 20 000 kronor per år samt sänkt skatt för vissa reparationer, säger miljö- och klimatminister Per Bolund.

Sänkt moms på reparationer
Att reparera och underhålla redan tillverkade varor tar oftast mindre råvaror och energi i anspråk och ger lägre klimatutsläpp än att producera nya varor. Därför sänkte regeringen år 2017 mervärdesskatten på reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 25 procent till 12 procent. Nu föreslår regeringen ytterligare en sänkning, från 12 till 6 procent. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med ett mer utarbetat förslag.

Skattefri uthyrning
För att stötta omställningen till en cirkulär ekonomi vill regeringen införa en möjlighet för fysiska personer att hyra ut personliga tillgångar skattefritt upp till 20 000 kronor. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett detaljerat förslag.

7 Kommentarer
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
Ove Nordström
Gäst
Ove Nordström
17 september, 2021 12:30

I går startades ett block i Karlshamnsverket. 80 000 liter olja per timma. Något som tidigare inte behövts under sommarhalvåret. Men nu är det verkligheten i Miljöpartiets Sverige. Ett fungerande elnät måste ha en stabil baskraft. Detta håller MP nu på att förstöra, vilket allvarligt riskerar både sysselsättning, konkurrenskraft, miljö och klimat på sikt!

Björn Smitterberg
Redaktör
Björn Smitterberg(@bjorn_smitterberg)
17 september, 2021 05:38

Och elpriset i södra Sverige var uppe i 1,63 kronor per kWh.

Per
Gäst
Per
17 september, 2021 10:54

Vad gör du åt detta? Förutom att skriva på LN.

RGR
Gäst
RGR
18 september, 2021 01:29
Svarar  Per

Att opinionsbilda via en plattform som LN är inte att förakta. Särskilt inte om man i övrigt inte direkt har medel att påverka i frågan. Oavsett vad man i övrigt tycker om den där Ove och hans åsikter…

Vad har du själv gjort som är så duktig?

Per
Gäst
Per
18 september, 2021 11:05
Svarar  RGR

Tack för att du tycker jag är duktig. Jag har inte gjort något åt saken. Eller kanske, jag har inte lagt min röst på MP eller S.

Anders
Gäst
Anders
18 september, 2021 09:36
Svarar  Per

Om Ove inte svarar själv, så är min gissning att han inte röstar på MP.

Ove Nordström
Gäst
Ove Nordström
18 september, 2021 10:04
Svarar  Anders

Finns ingen anledning att svara någon som inte vågar stå för sina åsikter.