Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – Stadens tidiga bokhandlare. Avslutning)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 08 augusti 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – Stadens tidiga bokhandlare. Avslutning

Publicerad fredag, 03 september 2021, 10:22 av Redaktionen

Arkivforskaren och Lidköpingsforskaren Alf Johansson fortsätter här att berätta om de tidigaste bokhandlarna i Lidköping. Detta är tionde och avslutande artikeln i serien.
Bilden: bokhandlare Axel Ericsson

  1. J. Törnwalls Bokhandel och O. Gudmundséns Bokhandel 1868-1869, fortsättning

Folkbiblioteket flyttades vid två tillfällen 1869. I LnT den 5 januari 1869 annonserades, att folkbiblioteket ”är flyttadt till herr bokhandlare Törnwall”. Törnwall var fortfarande bibliotekarie. Annonsen var undertecknad av Claës Johan Ljungström. Detta var antagligen ”en mellanstation”, eftersom folkbiblioteket i juli flyttade till den nya, västra folkskolan. Detta framgick av en annons i LnT den 28 juli 1869.

J. Törnwall fortsatte att annonsera i LnT under 1869. Däremot lyste Gudmundsén med sin frånvaro. Den sista annonsen från Törnwall fanns i LnT den 1 maj 1869. Då kunde man hos honom köpa Den nya Amerika-boken för Svenska utvandrare för 60 öre. Den behandlade ett för många svenskar aktuellt ämne. Många av oss har haft släktingar som under årens lopp emigrerade till Amerika. Själv har jag ett gammalt fotografialbum från min morfar, där det finns många fotografier på amerikanska släktingar. Tyvärr saknas information om namn och hemort för dessa släktingar. Den första annonsen om ”Emigrantbefordran till Amerika” i LnT var för övrigt införd den 19 augusti 1868. The Great European American Emigration Land Company ”befordrade emigranter från Göteborg och Stockholm till Amerika öfver Hamburg, Hull och Liverpool pr postångare till billigaste pris”.

Törnwalls bokhandel fanns omnämnd i annonser för olika publika tillställningar även senare i juni och juli. Man kunde köpa biljetter i Törnwalls bokhandel. Men senare 1869 försattes bokhandeln i konkurs. I LnT den 11 december 1869 kan man nämligen läsa en annons med texten:

”Alla som äro skyldige till A. J. Törnwalls konkurs[ma]sa anmodas att ofördröjligen och senast inom den 30 dennes sin skuld betala till undertecknad, wid äfwentyr af lagsökning. Lidköping den 10 Dec. 1869.

Axel Ericsson, syssloman i A. J. Törnwalls konkursmassa.”

Enligt Konkurslagen av den 18 september 1862 (i en handbok tryckt 1910) var en konkurs

”ett af vederbörande domstol öfvervakadt förfarande, hvarigenom en gäldenärs samtliga tillgångar öfvertagas af hans borgenärer för att mellan dem fördelas”. Borgenärerna valde en eller flera sysslomän ”att i gode männens ställe öfvertaga förvaltningen af boet och besörja alla de ärenden, som röra borgenärernas gemensamma rätt och bästa”.

 

Axel Ericssons Bokhandel och O. Gudmundséns bokhandel 1869

Axel Ericsson torde ha varit bokhandlaren Axel Ericsson, som startade sin affär i Lidköping 1869. Hans annons om detta kunde läsas i LnT den 9 oktober 1869.

Axel Ericsson annonserade flitigt i LnT och jag har särskilt noterat en annons i LnT den 23 oktober 1869. Då fanns till salu C. M. Ekbohrns Förklaringar öfver 23,000 främmande Ord och namn m. m. i svenska språket, tillika med deras härledning och uttal. En handbok för vetgirige af alla samhällsklasser till ett pris av ”häftad 6, 50, bunden i halffranskt band 7,50”. Om denna handbok kunde man också bland annat läsa ”att det är ett av de nyttigaste lexikografika, hvilka lemnat den svenska pressen”.

Jag är benägen att hålla med. Det råkar nämligen vara så, att jag på mitt arbetsbord har ett exemplar av just denna handbok tryckt 1868 hos A. Holmberg & Comp. i Stockholm. Den har varit till stor hjälp, när jag i mina arkivstudier vill ha hjälp att förstå gamla främmande ord. När jag då slog upp begreppet ”lexikographi”, kunde jag läsa, att begreppet har sitt ursprung från grekiskan och att det betyder ”ordboks-skrifning”. Mitt exemplar av handboken i halvfranskt band har jag ärvt efter min morfars far, den förste småskoleläraren i Bondfallets skola söder om Ängelsberg i Västmanland. Han har snyggt och prydligt skrivit sitt namn i boken – C. G. Carlsson. Ekbohrn fortsatte för övrigt att utöka handboken och 1904 omfattade den 90000 främmande ord och namn mm.

Däremot ”överlevde” Gudmundséns bokhandel. I Lidköpings Tidning – jo, nu hette tidningen än en gång Lidköpings Tidning – den 12 december 1883 fanns det en annons från Gudmunsens Bokhandel, där han meddelar, att ”Nu inkommit ett nytt lager af LEKSAKER och andra artiklar passande till julpresenter”. Han verkar då ha förkortat sitt namn till Gudmunsen.

Bokhandlaren Axel Ericsson blev en i Lidköping betrodd man. Han valdes in som huvudman i sparbanken 1874 och var vice ordförande i bankens styrelse 1908-1910. Hans fotografi har jag hittat i albumet Borgare och Köpmän i Lidköping på Skaraborgs föreningsarkiv. Som framgår av texten blev han ledamot av stadsfullmäktige. Det var under perioden 1879-1910 och han var stadsfullmäktiges ordförande från november 1905 fram till sin död i januari 1910.

Jag kan genom mina studier av tidiga bokhandlare i Lidköping inte belägga, att det finns en koppling från Axel Ericssons bokhandel bakåt till 1837. Jag har inte heller hittat något belägg för att S. A. Hallmans bokhandel övertogs av Joh. Carl Hedbom – de var ju konkurrenter. Inte heller har jag hittat några belägg för att Axel Ericsson övertog A. J. Törnwalls bokhandel. Axel Ericssons bokhandel startade 1869 och kunde ha firat sitt 150-årsjubileum 2019.

Jag har för övrigt hittat ytterligare en av min morfars fars böcker i en annons från Axel Ericssons Bokhandel i LnT i februari 1876. Då handlade det om Esaias Tegnérs Samlade skrifter i den så kallade Nationalupplagan tryckt just 1876, vilket var 30 år efter Tegnérs död. Även i den boken har morfars far C. G. Carlsson skrivit in sin namnteckning.

____________________________
Tidigare artiklar skrivna av Alf Johansson i Lidköpingsnytt – klicka