Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – Stadens tidiga bokhandlare. (8))

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 16 januari 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – Stadens tidiga bokhandlare. (8)

Publicerad lördag, 28 augusti 2021, 08:00 av Redaktionen

Arkivforskaren och Lidköpingsforskaren Alf Johansson fortsätter här att berätta om de tidigaste bokhandlarna i Lidköping. Detta är 8:e delen.

Joh. Carl Hedboms Bokhandel och O. Gudmundséns Bokhandel 1863-1868

Innan Hallmans konkurs var ett faktum hade Hedbom hade den 5 mars 1863 annonserat om prenumeration på Chr. Fr. Fahlcrantz samlade skrifter om sammanlagt ”omkring 20 à 25 tryckta ark”, vilket motsvarade ett stort antal sidor. Det torde ha varit Christian Erik Fahlcrantz (1790-1866) som det handlade om. Han var enligt Bonniers konversationslexikon, III Dalon-Finland tryckt 1923 bland annat professor i Uppsala och biskop i Västerås. Han gav ut första delen av Noachs ark 1825 och Ansgarius 1836. Han var också ledamot av Svenska akademin på stol 2 från 1842. Av annonsen kan man också förstå att Danmark och Tyskland (egentligen Preussen och Österrike) var i krig, ett krig där många svenska soldater deltog på den danska sidan. Danmark förlorade kriget 1864 och fick då enligt samma Bonniers konversationslexikon ”avträda Holstein, Lauenburg och nästan hela Slesvig”.

För övrigt kan noteras, att när Fahlcrantz dog, efterträddes han i Svenska akademin av Lidköpings store son Gunnar Wennerberg. Detta kunde man läsa om i Lnt den 28 december 1867, bland annat:

”Hr Wennerberg tecknade, sin företrädare, biskop Fahlcrantz, och höll sig företrädeswis wid hans stora poem ”Noachs Ark”, hwilket han wisade wara ett satiriskt, icke ett humoristiskt bildwerk, som meningen först war att det skulle blifwit. Troligen har ingen ledamot före hr Wennerberg så frimodigt framställt sin företrädares både förtjenster och brister.”

Hedbom utökade sin verksamhet även till Skövde. I en annons i LnT den 9 april 1864 kan man notera, att han uppenbarligen också tog över efter Hallman att sälja produkter från Kellbergs kemiska fabrik i form av pomador, tvålar och salvor.

I en annan annons i LnT den 7 maj 1864 kan man läsa, att Tidskrift för Teknologi av Chalmerslektorerna Dahlander och Everth fortfarande kom ut, denna gång ”för årgång 1864, bestående af 12 häften, 3 rdr”. Den 23 juli samma år fanns Hedboms bokannons för första gången på förstasidan av LnT, bland annat med ”Taflor och skildringar från Slesvigska kriget år 1864, å häftet 75 öre”.

Senare samma år kan man notera, att en ny form av litteratur har blivit aktuell. I en annons i LnT den 3 augusti saluför Hedbom ”Ny och billig reslektyr” i form av 18 olika ”Jernvägsböcker”. Varje bok eller band ”bildar ett fullständigt helt för sig och säljes särskildt”. I annonsen hittar man bland annat författarna Alex. Dumas och Charles Dickens.

Även om järnvägen ännu inte hade kommit till Lidköping, kunde man från Lidköping på olika sätt ta sig till järnvägsstationer för vidare färd med järnvägen. Uddevalla-Wenersborg-Herrljunga Jernväg annonserade om sina tågtider första gången i LnT den 31 juli 1867.

Så var det dags att fira 50-årsdagen ”af Sweriges och Norriges förening” den 4 november 1864. Det var Jean Baptiste Bernadotte, då Sveriges kronprins och blivande Karl XIV Johan som 1814 hade ”sett till” att Sverige och Norge förenades under en gemensam unionsflagga. Unionen upplöstes under spända förhållanden 1905. Då låg min morfar inkallad vid gränsen mot Norge i Värmland. Men 1864 stängde handlarna i Lidköping sina affärer under festligheterna. Bokhandlaren Joh. Carl Hedbom var en av dem. Men bokhandlaren O. Gudmundsén fanns inte med i annonsen.

Men Gudmundséns bokhandel fanns kvar och även om han inte annonserade en enda gång i LnT under 1864, kom det en ny annons från honom i LnT den 11 februari 1865. I tidningen den 15 februari 1865 visade det sig, att Gudmundsén fått en konkurrent som bokbindare i Lidköping. Det var bokbindaren A. O. Elfström som då meddelade, att ”Undertecknad rekommenderar sig till förfärdigande af allt som till yrket hörer”. 1865 behövde man inte längre ha magistratens tillstånd i form av ett burskapsbrev för att utöva sitt yrke i en stad.

Hedbom fick lite senare problem med att leverera ”utländska tidskrifter”, på grund av ”den varande svåra väderleken, ty bokpackarna för Sverige från Tyskland, Frankrike och England ligga uti Lübeck och kunna för närvarande omöjligt befordras”. Han annonserade om detta i LnT den 11 mars 1865.

Eftersom jag själv är gammal Lidköpingsskytt, var det särskilt intressant, att Hedbom i LnT den 14 juni 1865 annonserade ”Qvartetter för Mansröster, Sveriges Skarpskyttar vördsamt tillegnade af I. J. Hultstrand”. Hultstrand var en mycket aktiv musikdirektör i Lidköping och körsången låg honom varmt om hjärtat. Han startade manskörer vid olika tillfällen och var den som också startade och ledde Lidköpings Frivilliga Skarpskytteförenings sångkör.

Hultstrand hade i maj samma år medverkat till att iscensätta ”Sällskaps-Spektakler till förmån för Lidköpings frivilliga Skarpskyttekår” att ”gifvas å hr Toutins (f. d. Dafgårds) teater i Lidköping”. Biljetterna fanns att köpa i Hedboms bokhandel.

I skarpskyttekårens bevarade räkenskaper på Skaraborgs föreningsarkiv har I. J. Hultstrand tillsammans med tre andra personer den 13 juni 1865 undertecknat, att man som behållning av spektaklerna till kåren överlämnade behållningen 425 riksdaler och 60 öre riksmynt. Hultstrand blev några år senare vid kårens årsmöte den 10 februari 1867 invald som hedersledamot tillsammans med kårens före detta överbefälhavare kaptenen C. v. Braun och komministern Claës Johan Ljungström. Kårens protokoll finns bevarade på Vänermuseet.

____________________________
Tidigare artiklar skrivna av Alf Johansson i Lidköpingsnytt – klicka