Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia
Tidiga bokhandlare i Lidköping, del 7)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 17 augusti 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia
Tidiga bokhandlare i Lidköping, del 7

Publicerad onsdag, 25 augusti 2021, 10:10 av Redaktionen

I februari 2019 kunde man läsa rubriken 176-åriga bokhandeln laddar för bokrean och underrubriken En av Sveriges äldsta bokhandlar.  Det handlade om Axel Ericssons bokhandel, som på en skylt utanför butiken vid Nya stadens torg anger, att man etablerades 1837. Om så är fallet, var bokhandeln 176 år 2019.
Men stämmer detta?
Frågan har föranledde arkivforskaren Alf Johansson att leta fram uppgifter om tidiga bokhandlare i Lidköping. Detta är 7:e delen.

I husförhörslängden för åren 1861-1867 står Hallman till att börja med fortfarande som bokhandlare. Han har då tidigare sålt sin fastighet till handlanden Carl August Schonberg och hyr en lägenhet på tomten 145. Där bor han tillsammans med sonen och handlaren Carl Wilhelm och dottern Emma Laurentia. I en annons den 15 maj 1861 i LnT kan man läsa, att man hos honom kunde köpa Skarpskyttesång av Wilhelm von Zweigbergk för 6 öre. Detta var några månader efter det att Lidköpings Frivilliga Skarpskytteförening hade bildats med sonen Carl Wilhelm som medlem i 1ta Korporalskapet. Årsavgiften i föreningen var då 2 riksdaler. Skarpskyttesången återkom i annonser, till exempel i LnT den 10 augusti 1861. Då kunde man också läsa, att ”Inkomsten anslås till anskaffande af passande wapen för Mariestads Folkskola”.

Även om Gudmundsén inte annonserade i Lnt under de här åren, så levde hans bokhandel kvar. Han omnämns i Robert Eldhs jubileumsskrift Några anteckningar om Lidköpings stadsbibliotek från 1963 i samband med, att stadsbiblioteket firade sitt 100-årsjubileum. Då skrev Robert Eldh bland annat i samband med, att folkbibliotekets 1864 tryckta katalog om ”380 band ”omnämns:

”En jämförelse med den år 1860 utkomna katalogen över O. Gudmundsens lånebibliotek, som samma år inrättades i Lidköping, visar vad folkbiblioteket vägrar att bjuda på; i lånebibliotekets katalog återfinns bl. a. vågade titlar som ”Den anonyma älskarinnan”, ”Mördaren med kall öfverläggning” och ”En kammarjungfrus memoirer.”

Gudmundsén kan förmodas ha haft många intresserade herrar i staden som låntagare. Men Robert Eldh hade fel uppgift om, när Gudmundsén startade sitt lånebibliotek – det var 1856, inte 1860.

  1. A. Hallmans Bok- och Musikhandel, Gudmundséns Bokhandel och Joh. Carl Hedboms Bok- och Musikhandel 1862-1863

Hallmans annonser kunde fortsatt läsas i LnT under 1862. Men så fick han ytterligare en konkurrent. I en annons i LnT den 13 september 1862 meddelade Joh. Carl Hedbom, att ”Svenska Bokförläggare-Föreningen, inseende denna stads och orts behof af en ordnad ordentlig Bokhandel, uppdragit åt mig att såsom Bokhandlare härstädes mig etablera”.

Hedbom hade tidigare varit bokhandlare i Stockholm i 22 år. Nu etablerade han sig i Lidköping och drev till att börja med sin bokhandel i sin ”bostad 1 trappa upp å Postkontoret”.

Det utbröt lite av ett annonskrig mellan de tre bokhandlarna. I Hedboms första annonser i LnT den 8 oktober 1862 om inkomna böcker, erbjuder han bland mycket annat De tre musketörerna av Alexandre Dumas, Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius och Samhällets olycksbarn av Victor Hugo. Den enda gången som de tre bokhandlarna – Hallman, Gudmundsén och Hedbom – annonserade i samma nummer av LnT var den 29 november 1862 inför den stundande julen. När man läser annonserna, kan man konstatera, att de på något sätt har lyckats att undvika att annonsera om samma bok.

I en artikel i Lidköpings-Bygden 2019 med rubriken Tidiga bokhandlare i Lidköping skrev jag:

”Det verkar dock som, att Hedbom under 1863 konkurrerade ut Hallman och Gudmun[d]sén. Hallmans sista annons finns i LnT den 7 februari. Samtidigt utvidgade Hedbom sin verksamhet som bokhandlare även till Skövde. Den första gången man kan läsa Joh. Carl Hedboms bokhandel Lidköping och Skövde i LnT är den 29 augusti 1863. Han sålde också annat än böcker, vilket framgår av annonser under året. I hus[f]örhörslängden står då S. A. Hallman som f. d. bokhandlare.”

Detta var inte helt korrekt. Gudmundsén levde kvar som bokhandlare i många år framöver. Han överlevde både Hallman och Hedbom som bokhandlare i Lidköping. Hallman gick dock i konkurs 1863, vilket framgår av meddelanden i Lnt den 6, 10 och 13 juni 1863 under rubriken Sammanträden.

Hallmans sista annons i LnT kom alltså den 7 februari 1863. Det finns inget i annonsen som antyder, att bokhandeln inte skulle fortsätta att finnas till. Han erbjöd sig att ta upp prenumerationer för Bibliothek för Pianospelare.

Det visade sig att Hedbom inte var främmande för att sälja annat än böcker. I en annons i LnT den 30 maj 1863 kunde man läsa, att han ”1. tr upp å postkontoret … försäljer under marknaden nu inkomna varor”. Då kunde man bland annat köpa engelska nattsäckar, reseyllefiltar, tebrickor, brödkorgar, sytrådar och synålar och franska halsdukar och skärp, album och toalettsvampar. Man kunde också köpa smycken av olika slag och äkta Eau de Cologne mm.

Den i annonsen nämnda marknaden var den så kallade sommarmarknaden. Inför denna marknad annonserade många tillresande handlare om, att de skulle komma med varor av olika slag. LnT rapporterade den 6 juni 1863:

”Pågående sommarmarknad härstädes har hittills icke företedt någon liflighet. I Thorsdags war den någorlunda besökt af folk, men handeln då som sedan ytterst trög. De priser å under marknaden torgförda waror, wi kunnat erhålla, äro följande: Hwete 3,04 à 3,18, råg 2,50 à 2,54, korn 1,75 à 1,83, ärter 3,17, hafre 1,16 à 1,18 pr kubikfot [1 kubikfot motsvarar cirka 270 liter eller 0,27 kubikmeter]; nötkött 21 öre, fläsk 25 öre, insjöfisk 12½ öre, saltsjöfisk 8 öre, hwetemjöl 12½ öre, hö 3 öre, smör 46 öre, ost 12 öre, ål 33 öre, ister 37½ öre pr skålp [1 skålpund motsvarar 425 gram]; lefwande kalfwar 4 rdr pr st; ägg 50 öre tjoget.”

Under tiden som marknaden pågick, kom så en bekräftelse på, att S. A. Hallmans bok- och musikhandel hade nått vägs ände – den hade gått i konkurs. Hallman hade varit bokhandlare i Lidköping under 20 års tid. I LnT den 6, 10 och 13 juni 1863 meddelades under rubriken Sammanträden:

”Herrar kreditorer uti bokhandlaren S. A. Hellmans konkurs behagade Thorsdagen den 18 dennes kl. 4 e. m. sammanträda hos undertecknad. – Lidköping den 3 Juni 1863.  Joh. Carl Hedbom, god man.”

Det var alltså Hallmans konkurrent bokhandlare Hedbom som fungerade som god man i samband med konkursen. Begreppet ”god man” innebar att Hedberg var den borgenär, som hade förordnats av tingsrätten eller en domare att mottaga konkursboet till förvaltning. Det är troligt, att Hedberg på något sätt blev den som i samråd med övriga borgenärer övertog Hallmans kvarblivna osålda böcker mm.

1863 var också det år som Lidköpings folkbibliotek startade. I Aléns bok Lidköpings kommunala historia Från mitten av 1800-talet till nuvarande tid tryckt 1951 kan man om folkbiblioteket bland annat läsa:

”Styrelsen synes omedelbart ha börjat verksamheten. Av räkenskaperna framgår nämligen, att under månaderna april och maj 1863 till Hedboms bokhandel betalades 207 riksdaler samt under maj månad till en bokbindare för bindning av böcker för 28:20.”

Det var således bokhandlare Hedbom som fick leverera böcker till biblioteket. Antagligen var det bokhandlaren och bokbindaren Gudmundsén som fick binda in böcker till biblioteket. Gudmundsén annonserade för övrigt bara en gång i Lnt 1863. Det var den 21 mars, då han bland annat annonserade om Tidskrift för Trädgårdsodlare. I samma tidning annonserade Hedbom bland annat om Tidskrift för Svenska Landtbruket och Tidskrift för Landthushållning.

____________________________
Tidigare artiklar skrivna av Alf Johansson i Lidköpingsnytt – klicka