Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia
Tidiga bokhandlare i Lidköping, del 1)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 27 september 2021

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia
Tidiga bokhandlare i Lidköping, del 1

Publicerad tisdag, 03 augusti 2021, 13:57 av Redaktionen

Den 20 februari 2019 kunde man i Nya Lidköpings-Tidningen (NLT) läsa rubriken 176-åriga bokhandeln laddar för bokrean och underrubriken En av Sveriges äldsta bokhandlar.  Det handlade om Axel Ericssons bokhandel, som på en skylt utanför butiken vid Nya stadens torg anger, att man etablerades 1837. Om så är fallet, var bokhandeln 176 år 2019.
Men stämmer detta?
Frågan har föranlett arkivforskaren Alf Johansson att leta fram uppgifter om tidiga bokhandlare i Lidköping. Detta är första delen.

I artikeln i NLT kan man nämligen läsa: ”Årtalet 1837 är lite gåtfullt. Enligt historieskrivningen från Svenska Bokhandlareföreningen startades bokhandeln av S A Hallman 1843. Därefter var det två ägare innan Axel Ericsson tog över 1869.”
Så frågan är: ”Hur var det med dåtidens bokhandlare i Lidköping?”. För att försöka få ett svar, har jag gått tillbaka till de gamla Lidköpingstidningarna.

J. A. Barcks Bok- och Musikhandel -1843

Lidköpings första tidning hette just Lidköpings Tidning (LT)och den kom ut med sitt första nummer lördagen den 5 mars 1842. Däri kan man läsa en annons från P. J. A. Barcks Bok- och Musikhandel.  Det fanns i Lidköping således en bokhandel före S. A. Hallman och dennes  bokhandel från 1843. Däremot har jag inte hittat några uppgifter om, när Barck startade sin bokhandel. Kan det ha varit 1837?

Det är intressant att notera, vilka böcker man kunde köpa i dåtidens Lidköping. I annonsen anges, att Barck sålde Sveriges och Noriges Kalender 1842.  Man skrev alltså ”Norige” i stället för nutidens ”Norge”. I tidningen skrev man i samma nummer ”Norrige” i en notis om ”Storthinget”, ”Odelstinget” och ”Lagthinget”. Detta var ju under tidig unionstid och det rapporterades även i en landsortstidning om händelser i det så kallade broderlandet.
Många av böckerna handlade om jordbruk och trädgårdsskötsel. Man hittar också såväl Anteckningar i Landtmanna och Communal Ekonomien som Tidskrift för Landtmanna- och Communal-Ekonomien. Båda utgivna av Edelsvärd. Jag känner dock inte till något om denne författare.

Det kanske inte var så märkligt, att Barck annonserade om jordbruksböcker av olika slag. I sin anmälan till allmänheten i detta första nummer av LT skrev redaktionen bland annat:

”Hvad utgifvandet af en Tidning här i Lidköping särskildt vidkommer, så synes Stadens och Ortens närvarande omständigheter gifva godt hopp om framgång. Landsorten häromkring börjar åter resa sig ur det vanmaktstillstånd, hvaruti det i ekonomiskt hänseende ej lång tid sedan var nedsänkt, och Lidköping är medelpunkten för handeln med Landtmannaproducter, som nu i rikare mått finnas till afsalu. Det är således äfven all anledning att förmoda, det underrättelser härifrån mångenstädes inom riket med begärlighet skola emottagas. Redactionen utfäster sig, att lemna dem i alla commerciella och ekonomiska angelägenheter så fullständiga och noggranna, som möjligt.”

Man kan undra, i hur hög grad Edward Nonnen på Degeberg var delaktig i denna ”resning ur vanmaktstillståndet”. Han hade köpt Degeberg 1828 och där startat sin lantbruksskola. Han annonserade för övrigt första gången i LT den 11 juni 1842. Det skulle bli en fårauktion på Degeberg. I tidningen den 2 juli kunde man läsa, att ”Föreståndaren för Institutet på Degeberg Herr E. Nonnen blifvit hugnad med Kongl. Wasa-Orden”. I nästa nummer av tidningen fanns det referat om årets examen vid Lantbruksinstitutet på Degeberg.

För att återgå till bokhandlare P. J. A. Barck, så annonserade han redan i nästa nummer av LT den 12 mars 1842 – tidningen kom ut bara på lördagar. Då hittar man ett mera varierat utbud och flera kända författare.

En av böckerna var Berättelser ur Svenska historien (här 10:e bandet) av Fryxell. I Focus uppslagsbok, band IV, Se-Ö tryckt 1959 kan man läsa, att Anders Fryxell (1795-1881) var präst, historiker och ledamot av Svenska akademin på stol nummer 1 invald 1840. Berättelserna om den svenska historien gavs ut 1823-1879 i 46 delar. Fryxell. skrev också visan Ack Värmeland du sköna.

En annan författare namngiven i annonsen var Tegnér, dvs Esaias Tegnér (1782-1846). I samma band av uppslagsboken kan man bland annat läsa, att han var skald och biskop. Även han var ledamot av Svenska akademin på stol nummer 8 invald 1818. För mig var det särskilt intressant att läsa, att han i Götiska förbundets skrift Iduna ”publicerade en rad av sina största dikter, bl. a. Det eviga”. När jag tog studenten hemma i Lidköping 1959, kom jag i den muntliga tentamen upp ibland annat ämnet svenska. Då fick jag som uppgift att inför tentamensvittnena/censorerna analysera just Det eviga, som i min morfars fars gamla bok Tegners samlade skrifter tryckt 1876 börjar med följande vers:

”Väl formar den starke med svärdet sin verld, väl flyga som örnar hans rykten; men någon gång brytes det vandrande svärd och örnarna fällas i flygten. Havd våldet må skapa är vanskligt och kort, det dör som en stormvind i öknen bort.”

Andra kända författare i annonsen var Almqvist och Fredrika Bremer. Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866) blev kanske mest känd eller beryktad för boken Det går an, som i högsta grad har Lidköpingsanknytning. Den handlar ju om Sara Videbeck och hennes förhållande till en man utan att vara gift med honom. Idag är man då sambo. Boken hade givits ut några år tidigare 1838. Fredrika Bremer (1801-1865) är idag antagligen mest känd för, att hon betraktas som den svenska kvinnorörelsens grundare.

Därefter annonserade inte P. J. A. Barck i LT förrän den 23 juli. Då visade det sig, att han också drev ett ”Lånbibliothek”. Man kan konstatera, dels att han ville komplettera och renovera sitt bibliotek, dels att det kostade pengar att låna i biblioteket. Det fanns alltså möjligheter att låna böcker i ett bibliotek mera än 20 år före det, att staden såg till att bilda ett folkbibliotek. Detta folkbibliotek var starten av det nuvarande stadsbiblioteket.

Nästa bokannons från P. J. A. Barck kom den 19 och 26 november 1842. Då hittar man ytterligare ledamöter i Svenska akademin.

I mina Focus uppslagsbok, band II Fn-K och band IV Se-Ö, tryckta 1959 kan jag läsa om dem:

–   Först Frans Michael Franzén (1772-1827), som bland annat var biskop i Härnösand och ledamot av Svenska akademin på stol nummer 13 invald 1808. Han var också akademins sekreterare 1824-1833.

–   Sedan Johan Olof Wallin (1779-1839. Han skrev en mängd psalmer och blev i slutet av sitt liv ärkebiskop 1837. Han blev ledamot av Svenska akademin på stol nummer 1 1810.

–   Sist Erik Gustaf Geijer (1783-1847). Han var historiker, skald och professor i Uppsala. Han blev ledamot av Svenska akademin på stol nummer 14 1828

 Man kan av annonsen konstatera, att det även på den tiden fanns böcker som Konsten att blifva 10 år yngre och Hufvudets kalhet. Barck sålde också Musikalier och Papparbeten.

________________________________

Tidigare artiklar skrivna av Alf Johansson i Lidköpingsnytt – klicka