Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia
13 – avslutning: De viktiga handlingarna för grundande av staden)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 16 januari 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia
13 – avslutning: De viktiga handlingarna för grundande av staden

Publicerad tisdag, 27 juli 2021, 09:23 av Redaktionen

Arkivforskaren Alf Johansson har letat i arkiv bl a hos Vänermuseet och skapat en serie artiklar om hur den lilla handelsplatsen vid Lidans mynning blev staden Lidköping, nu med 575 år gamla privilegier.
Här är den avslutande delen av denna serie. Lidköpingsnytt återkommer med nya avsnitt ett par gånger i veckan under sommaren.
Bilden: Lidköpings stadsvapen 

Förberedelser för att bygga den Nya staden Lidköping – fortsättning

Men det dröjde innan det blev möjligt för Magnus Gabriel De la Gardie att bygga sin nya stad mitt emot den gamla staden Lidköping. Johannes Gilberg skrev därom i andra delen av sin avhandling Dissertationis Academicæ, de Lidecopia,Westrogothiæ urbe från 1746 i översättning av Göran B. Nilsson och Arne Zettersten:

”Men det drog ut på tiden och under loppet av femton år syntes ingen stad resa sig. Sedan tillstånd hade utverkats av kungen och som jag nämnde av rikets ständer, så hade, säger jag, den framstående greven lovat att lägga grunden till staden. Men han kunde desto mindre förpliktas att uppfylla sitt löfte, eftersom det förhållandet lade hinder i vägen, att Carl Christiernsson Måneskiöld vid den tiden ägde marken mitt emot Gamla staden på andra sidan Lidan. Ty fast denne upprepade gånger uppmanats av kungarna Karl IX och Gustaf Adolf och drottning Christina att sälja denna mark till dem, så avböjde han av okänd anledning. a)

  Då slutligen Måneskiöld avled, efterlämnade han genom arvsrätt denna förläning åt sin svärson Erland Kafle. Denne biföll den minnesvärde De la Gardies anhållan å så sätt, att han lovade avträda den kring staden liggande jorden, antingen mot en kontant penningsumma eller likvärdiga landgods.”

Fotnoten a) hänvisar till tre brev skrivna av drottning Christina 1635, 1638 och 1647. Breven handlade om att av Carl Månesköld köpa marken väster om Lidan mitt emot den gamla staden. Borgarna i den gamla staden Lidköping hade ju redan 1626 klagat på den handel m m som bedrevs på Ågårdens ägor på andra sidan älven. Detta var alltså redan innan Magnus Gabriel  De la Gardie blev greve av Läckö slott och län.

Även Claës Johan Ljungström återgav dessa brev i sin bok Kinnefjerdings och Kållands härader samt staden Lidköping från 1871. Hans kommentarer kring Carl Månskölds ovilja att sälja marken var:

”Att Månesköld haft båtnad af att icke ingå på aflåtande af jord till en ny stad framgår tydligast deraf, att hans torpare, som bodde på den ifrågavarande jorden af De la Gardie år 1654 öfverklagades såsom varande Lidköpings stad till ”förfång”, nemligen genom ”intrång” i handel o. s. v., hvilket lätteligen kunde ske av dessa, hvilka bebodde Lidans vestra strand gentemot gamla staden.”

Man kan i boken läsa ytterligare en kommentar, som handlar om förhållandet mellan Carl Månesköld och Magnus Gabriel De la Gardie:

”Ett sådant avträdande förvägrade Månesköld, och synes afunden härvidlag icke hafva varit alldeles främmande, heldst som på den tiden denna icke var sälspord emellan de store i landet och dessutom denna var mycket lättare väckt, som grefvens välde var stort, hvarförutan äfven Månesköld synes hafva haft enskild fördel af att låta saken blifva vid det som förut varit. Redan under Jacob De la Gardies [Magnus Gabriel De la Gardies far] tid afhandlades denna fråga med Månesköld, fastän utan påföljd, änskönt Drottning Christina, och före henne både hennes Far och Farfar lagt sig vinn om att få Måneskölds öfverlåtande af jord, sedan Lidköpings gamla stad derom gjort underdåninga påminnelser.”

Överlåtelsen av marken skedde inte förrän 1670 och Ljungströms kommentar om detta var:

”Sedan Carl Christersson Månesköld med döden afgått år 1670, blef hans måg vice presidenten [vice president i Göta Hovrätt] Erland Kafle egare till Ågården och sålunda till den åstundade jorden vester om Lidan. Denne man befans medgörligare än hans avärfader, så att emellan honom och Magnus Gabriel De la Gardie blef en öfverenskommelse träffad,…””

Magnus Gabriel De la Gardie skrev den 27 juli 1670 ett dokument som bekräftade avtalet med Erland Kafle om markbytet. Greven överlät ett antal skattehemman på båda sidor av Lidan söder om den gamla staden Lidköping, vilket framgår av den första delen av dokumentet. Jag har hämtat denna del från Johannes Gilbergs avhandling i bilden nedan. Av dokumentet i övrigt framgår, att:

”Herr Vice Presidenten upplåtit mig till nöjaktigt vederlag, den del av Lidköpings Stad som ligger på västra sidan av älven, med behöriga tomter och alla dess tillägor och rättigheter sträckande sig ifrån Broholms bäck eller vatturännil, upp i Ågårds ängshag; sedan därifrån efter dess rågångs stening och hävd, allt under Åsen emot Gethalla ägor, så mycket Ågård tillkommer, samt ett litet torp, lilla Bro benämnt.”

Detta markområde för

”den Trackt som Lijdkiöpings Nya Stad är upbygd uppå”

framgår av en senare gjord uppmätning återgiven på en karta daterad i september 1717 utförd av Christopher Hierpe. Jag har fått tillfälle att fotografera kartan på Vänermuseet. Från Lidan sträcker sig området mellan Kinneviken (Wänern Lacus) och Rådas och Ågårdens ägor till Gösslunda socken.

Men markbytet skulle först konfirmeras och staden planeras. Johannes Gilberg skrev bland annat:

”Sedan detta köp år 1670 verkställts under en högtidlig ceremoni b) och så snart den utmärkte Greven utformat bilden av staden, som skulle grundas, utverkade han privilegier åt den hos förmyndarna för Karl XI, ärofull i åminnelse. C) Därefter utskickade han dess privilegier, som den 20 jan. 1671 skulle uppläsas för Gamla stadens magistrat, sedan alla borgare sammankallats och samlats.

  När detta år lutade mot sin ände, utarbetade denne högborne beskyddare av vår stad med sin vanliga klokhet olika författningar. Dessa voro lika nödvändiga som nyttiga och skulle beaktas som rättesnöre. … År 1672 slutligen, sedan ett stort antal personer för detta ändamål utvalts såsom odödliga bevis på Grevens frikostighet, som aldrig kan prisas nog, lades de första grunderna till staden. Under loppet av några månader, sedan olika hantverkare och arkitekt ditkallats, som utförde ett outtröttligt arbete, byggdes genom deras konstfärdighet ett stort antal ståtliga hus.”

Det dokument som stadfäster de ovan nämnda privilegierna är utställt i Karl XI namn till Magnus Gabriel De la Gardie, undertecknat i Stockholm den 5 december 1570 av änkedrottningen Hedvig Eleonora och de andra förmyndarna förutom Magnus Gabriel De la Gardie. Karl XI var ännu inte myndig och Magnus Gabriel De la Gardie ingick i förmyndarregeringen. Privilegierna är uttryckta i 15 punkter. Dokumentet finns i form av en kopia i ”Privilegiiboken” på Landsarkivet i Göteborg.

Privilegiebrevet omfattar sex sidor text. Den fullständiga texten i detta dokument finns återgivet i Ljungströms bok och är då ”översatt” till en mera läsbar text än i ”Privilegiiboken”. Gilberg sammanfattade de viktigaste punkterna på följande sätt:

Därmed kunde herr greven påbörja den slutliga planeringen för och byggandet av Nya staden Lidköping. Men detta kommer jag att berätta mera om i en kommande artikelserie.

________________________________

Tidigare artiklar skrivna av Alf Johansson i Lidköpingsnytt – klicka