Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – 7:
Tolkning av kartor över tidiga Lidköping fortsätter
Fanns Lidköping år 850?)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 08 augusti 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – 7:
Tolkning av kartor över tidiga Lidköping fortsätter
Fanns Lidköping år 850?

Publicerad tisdag, 06 juli 2021, 10:30 av Redaktionen

Arkivforskaren Alf Johansson har letat i arkiv bl a hos Vänermuseet och skapat en serie artiklar om hur den lilla handelsplatsen vid Lidans mynning blev staden Lidköping, nu med 575 år gamla privilegier.
Här är sjunde delen. Lidköpingsnytt återkommer med nya avsnitt ett par gånger i veckan under sommaren.
Bilden: Lidköpings stadsvapen 

Tolkningen av Lidköpings äldsta kartor – fortsättning

I min förra artikel berättade jag om, vad Nils Hj. Holmberg skrev i sin bok Lidköpings historia till 1860 tryckt 1946 om en bro över Lidan, som på 1500-talet transporterades från sitt läge till ett läge som låg ungefär där Torgbron idag ligger. Han skrev då om ett intyg underskrivet 1687 av två bröder. En av dem hette Hindrich Johansson Schröder.

Den första karta som existerar för Lidköping efter nya stadens grundläggande är från 1687 – den så kallade Filmerska kartan. Den kartan innehåller uppgifter om vilka personer, som ägde tomterna i såväl gamla som nya staden. Bland ägarna hittar man Hindrich Johansson, som ägare till bland annat tomterna 22 och 23 i gamla staden. Tomterna låg norr om kyrka och strax söder om nuvarande Lidbeckska huset.

Holmberg avslutar sin diskussion om, när bron flyttades till det läge, som bron hade 1597 med följande rader:

”Detta dokument [det ovan redovisade intyget] säger ingenting om den exakta tidpunkten för brons tillkomst, men eftersom man vet av ett brev från hertig Karl, sedermera Karl IX, den 11 april 1597 att en öde tomt liggande vid ”stora bron” skulle givas åt staden som torg, kan man sluta sig till att före 1597 bron var flyttad till sin nuvarande plats. Av brevet framgår nämligen att ödetomten var upprinnelsen till gamla stadens nuvarande torg.

  Huru skall man nu få dessa båda källgrupper att överensstämma och få en någorlunda tidsram för brobyggnaden? Det är omöjligt att få de båda grupperna att stämma. Man måste inskränka sig till att förlägga brons förflyttning till 1500-talet, senast 1597.”

Om brevet från hertig Karl, kan man i Claës Johan Ljungströms bok Kinnefjerdings och Kållands härader samt staden Lidköping tryckt 1871 bland annat läsa:

”Nytt bref lemnades af Hertig Carl i Konung Sigismunds ställe, lydande sålunda:

Wij Carl me Gudz nåde Sweriges Rijkes Arfurste [Arffurste?]och föreståndare, … Göre vitterligt, att Kongl. Mt till Swerige och Polen vår elskelige Kere Her broders Vndersåthere Borgmästare och Rådh sampt meningheeten Vthi Liköping hafuer hafft deres budh hoos Oss Vthi Vnderdånighet tillkenna gifuit den stoore olagligheet som de hafua med torg, Ödmjukeligen bediande, att wij dem något Vtrymme till torg sampt en frij torgdag om åhret effterlåta wille, så alldenstund Kongl. Mt sielf Vthi sin Konungzlige Cröning Vthlåfuat och tillsagt hafuer att Hans K. Mt icke allenast alle wälfångne privilegier handhaufa och stadfästa will, Vthan med nye när så behof göras kan nådeligen förbättra. Derföre hafwe wij på högbete Kongl. Mts wägnar nådigst effterlåtit att en Ödes tompt wedh store bron liggiandes effter gode och owälde Mäns Mätsordom till torg losse såsom och en frij Torgdag huart åhr fiorton dagar effter Pingzdag hafva måge, … Datum Mariæholm den 11 Aprilis Åhr 1597 1).

 1) Afskrift ur Riksarkivet af Herr Ammanuen. D:r Kullberg.”

Det handlade alltså om en komplettering av kung Sigismunds till staden Lidköping tidigare givna privilegier, som svar på en önskan från stadens sida, att få en tomt till en ny torgplats och en fri torgdag om året.

Magistratens protokoll skulle möjligen kunna sprida ljus över dessa frågor. När jag har varit i kontakt med Riksarkivet, har jag dock fått reda på, att magistratens i Lidköping protokoll före 1755 inte finns att tillgå. Man vet inte hur de har förkommit. Det är möjligt, att de fortfarande var tillgängliga, när Johannes Gilberg presenterade sin avhandling Dissertationis Academicæ, de Lidecopia,Westrogothiæ urbe 1744 och 1746. Däremot finns rådhusrättens domböcker för åren 1547-1618 och från 1671 och framåt i tiden tillgängliga.

Det kan då vara dags att sammanfatta, vad jag har redovisat om, vad som har framkommit om broar över Lidan i Lidköping. Jag har hämtat redovisningarna från följande föredrag och dokument:

–   Föredraget Lidköping – staden mellan broarna på Vänermuseet 2018-06-19, som hölls av Annelie Nitenberg och Anna Nyqvist Thorsson, där de visade lägen för gamla broar över Lidan.

–   Rapporten Innan Lidköping blev Lidköping –  Nya rön kring framväxten av tätorten vid Lidans mynning av Roland Peterson och Lars G Johansson,  Vänermuseet 2008.

–   Rapporten nr 2017:11 Ett 1800-talsvrak och vikingatida stenkista i Lidan av Mikael Fredholm, Sjöhistoriska museet 2017.

–   Limtorget En kulturhistorisk undersökning från 1969.

–   Kartor i en mapp med påskriften ”Lidköping, kartor 1600-1700-talet”, Vänermuseet.

–   Artikeln Lidköping – medeltidsstaden vid Vänern av Magnus Stibéus i boken Mellan bronssköld och JAS-plan – glimtar av Lidköpingsbygdens historia tryckt 1996.

–   Boken Lidköpings historia till 1860 av Nils Hj. Holmberg tryckt 1946.

–   Artikeln Lidköping medeltidsstaden staden torgbron marknadstorget av Ingvar Rydqvist, Lidköpings-Bygden 2004.

–   Artikeln Lidköpings äldsta stadskartor och vad man kan läsa ur dem av Gunnar Rådmark, Lidköpings-Bygden 1985.

–   Anteckningen Angående Stadens Bro öfver Lidan i anteckningsboken  Kommunala Anteckningar av Aug. Oldén, Lidköpings kommuns arkiv.

Det som särskilt har intresserat mig har varit,

–   dels att man på senare tid har hittat bevis för, att det mellan nuvarande Wennerbergsbron från 1960 och den nuvarande Torgbron från 1915 har funnits väldigt tidiga broar över Lidan och en väldigt tidig lång kajanläggning på gamlestadssidan,

–   dels att det finns två kartor från 1600-talet, som visar Lidköping innan Magnus Gabriel De la Gardie grundlade staden Nya Lidköping och som visar broar i ungefär samma läge som den nuvarande Torgbron har.

Man har därför enligt min uppfattning fog för att tro, att Lidköping både som stad och som ännu tidigare ort har funnits långt före det äldsta kända privilegiebrevet från 1446. Fem av de gamla broarna över Lidan har daterats att vara från slutet av 900-talet till slutet av 1200-talet och den gamla kajanläggningen har daterats till från början av 1000-talet till cirka år 1200. Den gamla sägnen, som Johannes Gilberg i sin avhandling tog till intäkt för att datera Lidköpings födelse till 850-talet, kanske innehåller mera än ett korn av sanning.

De två tidigaste kartorna över Lidköping har i de flesta fall daterats till 1600-talets första hälft respektive till omkring 1670. På dessa båda kartor finns det en bro inritad i ungefär det läge som Torgbron idag ligger. Ingen annan bro har ritats in på kartorna. I bilden nedan har kartorna ungefär samma skala.

Man kan då notera, att bron över Lidan inte har samma riktning i de båda kartorna. Holmberg diskuterade i sin bok frågan om, när bron över Lidan hamnade i ungefär det läge som Torgbron har idag. Han redovisade då en inlaga inför en tvist i rådhusrätten, som angav, att ”stadsbron transporterades ifrån sitt förra ställe vid gamla torget, och dit som hon nu [1687] belägen är”. Inlagan anger alltså, att det fanns en bro vid det gamla torget strax norr om kyrkan och att denna bro transporterades till det ställe där bron över Lidan låg 1687. Detta ställe var detsamma, som visas på de två kartorna från 1600-talet före det att nya staden grundades. På den Filmerska kartan från 1687 finns det bara en bro över Lidan och den är inritad där Torgbron idag ligger. Transporten av bron måste dock ha skett före 1597, då gamla stadens torg flyttades norrut till den stora bron.

Transporten av den befintliga bron kan knappast ha skett före 1529, eftersom Gustav Vasa då hade besökt Lidköping och dömt i den aktuella frågan om att bygga en ny bro över Lidan antingen ”uppe vid torget” som då låg strax norr om kyrkan eller i sitt gamla läge. Han dömde att bron skulle byggas i sitt gamla läge. Kan detta gamla läge ha varit vid Torgbron? Det är inte troligt. Magnus Stibéus angav detta gamla läge till ungefär, där Wennerbergsbron idag ligger. Men Vänermuseets och Sjöfartshistoriska museets undersökningar har visat, att det finns fler gamla brolägen att välja på.

1529 behövde man alltså bygga en ny bro. Gustav Vasas hade ju dömt ”Kolle och Kynde herader, att the medt Borgarna henne byggia och färdiga hålla som the wana äre”. Det var således tre parter som skulle bygga och framdeles underhålla bron, nämligen Kållands och Kinnefjerdings härader samt borgarna i staden. Så hade det uppenbarligen varit tidigare, dvs de var vana vid det.

Men var denna bro sedan faktiskt byggdes framgår inte av något dokument, som jag har studerat. Kan det ha varit så, att den trots allt byggdes ”uppe vid torget”, som Ingvar Rydqvist gjorde gällande. Och kan det ha varit så, att det var den bron som sedan transporterades till ett nytt läge närmare Lidans mynning? Och när kan detta ha skett?

De båda bröderna Johan Schröder och Hindrich Johansson Skröder hade ju 1687 intygat, att ”stadsbron transporterades ifrån sitt förra ställe vid gamla torget, och dit som hon nu belägen är, varest då för tiden ingen torgplats var.” Torget flyttades från sin gamla plats strax norr om kyrkan till sin nuvarande plats 1597. Transporten av bron måste då ha skett dessförinnan, eftersom den fanns på plats, när torget flyttades.

Kan flytten ha skett betydligt tidigare? Ingvar Rydqvist angav ju, att ”en aktad kunskapare (Nat. Beckman)” har angivit, att den större bron fanns ”åtminstone 1541”. Jag har dock inte nu haft möjlighet att undersöka denna uppgift.

Ett verkar dock vara säkert beträffande ”den stora bron” vid det nya torget i gamla staden – bron låg där 1597, när torget flyttades dit.

Men det är inte slut än – fortsättning följer.

________________________________

Tidigare artiklar skrivna av Alf Johansson i Lidköpingsnytt – klicka