Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia: Broar och kartor)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 28 januari 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia: Broar och kartor

Publicerad onsdag, 30 juni 2021, 10:01 av Redaktionen

Arkivforskaren Alf Johansson har letat i arkiv bl a hos Vänermuseet och skapat en serie artiklar om hur den lilla handelsplatsen vid Lidans mynning blev staden Lidköping, nu med 575 år gamla privilegier.
Här är femte delen. Lidköpingsnytt återkommer med nya avsnitt ett par gånger i veckan under sommaren.
Bilden: Lidköpings stadsvapen 

Tolkningen av Lidköpings äldsta kartor – fortsättning

Här fortsätter min diskussion kring de tidiga kartorna över Lidköping från första halvan av 1600-talet respektive omkring 1670. Ingvar Rydqvist angav ju i sin artikel Lidköping medeltidsstaden staden torgbron marknadstorget i Lidköpings-Bygden 2004 , att den förra kartan kan ha avsett förhållandena 1529, när Gustav Vasa besökte Lidköping och dömde i tvisten, om var den då nya bron skulle byggas.

Mina funderingar kring denna dom är bland annat följande:

* Det verkar vara så, att det skulle byggas en bro över Lidan, antingen där den hade legat av hävd eller i ett nytt läge vid dåtidens torg.

* Dåtidens torg låg strax norr om kyrkan – inte där gamla stadens torg ligger idag. Torget flyttades inte förrän 1597 till det senare läget.

* Det handlade troligen inte om ett broläge ännu längre norrut i höjd med nuvarande torg, om inte den gamla bron låg eller hade legat där, vilket antagligen inte var fallet.

Den gamla bron kanske hade blivit raserad i den översvämning, som man kan läsa om i Magnus Stibéus artikel Lidköping – medeltidsstaden vid Vänern i boken Mellan bronssköld och JAS-plan – glimtar av Lidköpingsbygdens historia utgiven av Lidköpings kommun inför stadens 550-årsjubileum 1996. Denna översvämning dateras däri till slutet av 1400-talet eller strax efter sekelskiftet 1500. Johannes Gilberg verkar att ha upplevt sådana tillfällen, eftersom han i sin avhandling Dissertationis Academicæ, de Lidecopia,Westrogothiæ urbe den 8 december 1744 (enligt översättningen av Göran B. Nilsson och Arne Zettersten) i en fotnot hänvisar till islossningar och översvämningar 1709, 1717 och 1729 och då skrev, att vid sådana tillfällen ”brukar bron rivas bort”. Jag har själv upplevt, när järnvägsbron drogs med vid islossningen den 18 februari 1950.

När torget flyttades 1597 genom ett privilegiebrev utfärdat av hertig Carl – den blivande Carl IX – står det, att torget skulle ligga vid den stora bron. Det fanns således en stor bro med ungefär samma läge, som nuvarande Torgbron mellan torgen i gamla och nya staden. Ingvar Rydqvist skrev i sin artikel: ”När genomfördes stadens planer på en större bro närmare Lidans mynning och den växande sjöfarten? Enligt en aktad kunskapare (Nat. Beckman) fanns den större bron ”åtminstone 1541””. Men Beckman skrev i sin bok Vägar och städer i medeltidens Västergötland tryckt 1923: ”Bron över Lidan fanns åtminstone 1541.” Han nämnde inget om läget för bron eller om en stor bro.

Ingvar Rydqvist skrev också, att 1611 förstördes bron:

”Danske Christian IX [det måste vara en felskrivning, det var Christian IV det handlade om] hade börjat krig med Sverige och hade från Brätte (nu Vänersborg) med sin här med 25.000 man fortsatt mot Lidköping. Svenske Gustav [II] Adolf hade ”en hop irländare och skottar i svensk sold” i läger i Lidköping. Dessa hade farit så våldsamt fram i staden att befolkningen hade övergivit hus och hem. Så fort de ”svenska” soldaterna fick vetskap om fiendens antågande förstörde de bron och danskarna tog en annan väg mot Skara.”

Nu börjar det att bli komplicerat och det är inte slut ännu. Kan det trots allt vara så, att den första kartan är ritad i början av 1600-talet och då visar ”den stora bron”, som den enda bron över Lidan vid Lidköping före 1611 och att den andra kartan från omkring 1670 visar bron, efter det att den hade byggts upp igen och som då fanns, när Magnus Gabriel De la Gardie grundad nya staden Lidköping?

På den första kartan kan man bland annat läsa namnet ”Biörsons godz” på den mark på västra sidan av Lidan, där nya staden senare byggdes. Det var då mark som tillhörde Ågården. I kommunens arkiv finns det en kopia av en utredning som anger vilka som har varit ägare till Ågården. Denna utredning ligger i en mapp benämnd Släktled 1505-1826 Ågården och Skofteby avskrift A 1a:104. Däri kan man först läsa om Sigge Larsson Sparre, som bodde på Skofteby, ”innan han beslutat sig för att bygga en ny sätesgård i denna trakt, där han ägde flera gårdar. Den uppfördes på västra stranden av Lidan år 1492 och kallades de två första åren för Nygård men erhöll 1494 namnet Ågården”.

I utredningen kan man också läsa, om ett senare arvsskifte 1570 och att gården då troligen har ”övergått till Björn Pederson Bååts Sterbhus … och någon tid innehafts av någon av hans tre söner”. Dessa söner hette naturligtvis Björnsson i efternamn. Det är då inte orimligt, att Ågårdens ägor i folkmun kan ha benämnts ”Biörsons godz” = Björnssons gods. Gården uppges därefter ha ”övergått till Björn Pedersens dotter  … Brita Björnsdotter” som i sitt andra gifte äktade Christer Carlsson Månesköld. Dennes son Carl Månesköld blev därefter så småningom ägare till Ågården, när fadern dog 1620.

Av ovanstående kan man dra slutsatsen, att Ågårdens ägor knappast kan ha benämnts ”Biörsons godz” tidigare än 1570. Denna benämning kan kanske ha levat kvar ända fram till 1620, när Carl Månsson blev ägare till Ågården. Denna slutsats leder då fram till följande fundering.

Ingvar Rydqvist berörde inte i sin artikel Lidköping medeltidsstaden staden torgbron marknadstorget i Lidköpings-Bygden 2004 frågan om, varför det på denna karta står ”Biörsons godz” på den mark som tillhörde Ågården. Han har bara konstaterat, att så står det att läsa på kartan.

Han utgick i stället från Gustav Vasas dom 1529 om den nya bro som skulle byggas:

”Så efter icke annat skäligen finnas kunde, efter god syn och rannsakan, att hon bäst ligger och bygges, där hon nu ligger och av rätta legat haver”.

Kungen hade då uteslutet, att den nya bron skulle byggas och ligga uppe vid torget. Detta torg låg strax norr om kyrkan, inte där gamla stadens torg idag ligger. Det finns dock i detta sammanhang inga uppgifter om, var den gamla bron då ”ligger och av rätta legat haver”. Som jag har visat i en föregående artikel, finns det många gamla brolägen från tidigare att välja på.

Jag har på Vänermuseet i mappen med kartor från 1600- och 1700-talen fotograferat en karta utan angivelse av vare sig årtal eller uppgift om, vem som har ritat den. Att döma av texten på kartan, verkar den dock vara utförd senare. Det är dock inte en karta som Ingvar Rydqvist har använt sig av, när han ritade sitt försök till rekonstruktion av en karta över Lidköpings stad på 1520-talet. På den kartan har han ritat in en ny bro ”uppe vid torget” strax norr om kyrkan och angivit ett färjeläge söder därom, ungefär där Wennerbergsbron ligger idag. I sin artikel skrev han om bron ”uppe vid torget”:

Men det är just uppe vid torget vid kyrkan där vi kan finna lämningar efter bron. På Lidans botten finns pålar, pålben, stockar, stenrösen och ett båtvrak som kan dölja en påle/stenröse. Pålar finns i bromitt och stenrösen på vardera sidan av bron som den är inritad på karta 1520-tal.

Det finns anledning notera: att den, till helt övervägande del, skattefinansierade kommunala förvaltningen Vänermuseet anser sig ha rätt att förbjuda mig att ”publicera, citera eller på annat sätt offentliggöra” vad som finns på Lidans botten vad avser pålar, pålben, stockar, stenrösen och båtvrak. Jag har valt att inte direkt beskriva de enskilda objekten utan låter kartbilden och broprofilen tala.”

Ingvar Rydqvist ritade också ett förslag på, hur bron ”uppe vid torget” kan ha sett ut. Långa gatan motsvaras idag av Hamngatan.

Gunnar Rådmark är en annan artikelförfattare, som har skrivit om de tidiga Lidköpingskartorna från 1600-talet. Det gjorde han under rubriken Lidköpings äldsta stadskartor och vad man kan läsa ur dem i Lidköpings-Bygden 1985. Han började med att konstatera:

”Kartor började ritas i vårt land redan i början av 1600-talet. Det var dock först sedan det statliga lantmäteriet tillkommit år 1628, som kartframställningen började blomstra. Genom krigstågen under bl.a. Gustaf II Adolfs tid erhöll man impulser från kontinenten, där man under 1500-talet framställt bl.a. stadskartor – stadsbilder.”

Om kartan från 1600-talets förra hälft, i artikeln Karta I, skrev Rådmark bland annat:

”Det ursprungliga gatunätet kan tydligt spåras i den första upprättade kartan över staden, vilken karta troligen är från 1630-talet. Denna karta saknar rubrik och är icke signerad. Den kan ha upprättats genom det nybildade lantmäteriets försorg eller möjligen av någon fortifikationsingenjör. Kanske greve Jacob de la Gardie på Läckö kan ha initierat borgarna i staden att låta upprätta stadskartan, eftersom han väl redan då var intresserad av en ny stads anläggande på Nyestadssidan av älven.”

Den senare kartan, i artikeln Karta II, angav Rådmark som 1660 års karta över Lidköping. Om denna karta skrev han bland annat:

”Andra gången staden mättes torde ha varit omkring 1660, i alla fall före Nya Stadens tillkomst 1670. Ej heller denna karta är daterad eller signerad. Greve Magnus Gabriel de la Gardie kan ha varit pådrivare för tillkomsten av denna karta, emedan han var angelägen att komma igång med bildandet av Nya Staden, som fick sina privilegier den 5 december 1670. Greven lär också tidvis ha haft en egen lantmätare i sin sold och tjänst, nämligen Olof Falk, omnämnd i Läckö slotts räkenskaper den 1 okt. 1678.

  Nämnda karta, Karta II, innehåller förutom Gamla Staden även den mark, varå Nya Staden skulle bildas. Den kan sålunda anses vara en grundkarta, varå projekteringen av Nya Staden kunde verkställas.”

Om broar över Lidan skrev Rådmark:

”Vad beträffar bron över Lidan så synes den på 1600-talet ha haft ungefär samma läge som nuvarande torgbron. Men de båda äldsta kartorna, Karta i och Karta II, som kan ha mellan 20-40 år mellan sig i tillkomsttid, visar ej riktigt samma riktning på bron över Lidan. Den tidigare kartan, Karta I, visar en bro något snett över Lidan och utan tydliga landfärsten, medan den senare kartan, Karta II, visar en bro med stora landfästen och ledande mera vinkelrätt över Lidan. Kartornas visning kan tyda på, att bron har ombyggts någon gång i mitten av 1600-talet. Och det vore väl inte underligt om De la Gardies Nya Staden, då fått en ny bro till Gamla Staden. Bron kom ju att bli riktmärke för Nya Stadens torg och dess gatunät och den nya Skaragatan i Gamla Staden skulle bli riktgata och få samma riktning som Stenportsgatan.”

Han skrev också:

”En torgliknande plats finns också enligt Karta I invid kyrkan. Hit vill flera forskare lägga det medeltida torget eller byplanen. … Men det gamla bytorget eller byallmäningen kan ha legat … vid det smala kvarteret med närliggande bred marknadsgata. Nedanför detta smala kvarter leder en bred gata ner till Lidan antydande större nyttjande, kanske tidigare till ett vadställe eller bro. Men kartorna ger alls ingen antydan om tidigare bro e.d. Karta II ger dock en tydlig bild av en vägnedfart vid förra gården Broholm, vilken nedfart mynnade mot Lidan nedom nuvarande gångbron [där Broholmsgatan nu ligger]. Här har utan tvekan funnits någon form av livlig överfart, vilket gårdsnamnet och vägbredden anger. Kartan visar dock ingen bro, blott en bredare nerfart mot Lidan. Kanske har här funnits tidigare en bro, innan ”torgbron” tillkom? Vad allt kan inte läsas ur våra äldsta kartor?”

I nästa artikel kommer det mera om de gamla kartorna och broarna.

________________________________

Bilderna är klickbara till större format

Tidigare artiklar skrivna av Alf Johansson i Lidköpingsnytt – klicka