Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia; Lidegopie, Lidecopen…)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 28 januari 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia; Lidegopie, Lidecopen…

Publicerad fredag, 25 juni 2021, 09:42 av Redaktionen

Arkivforskaren Alf Johansson har letat i arkiv bl a hos Vänermuseet och skapat en serie artiklar om hur den lilla handelsplatsen vid Lidans mynning blev staden Lidköping.
Här är fjärde delen. Lidköpingsnytt återkommer med nya avsnitt ett par gånger i veckan under sommaren.
Bilden: Lidköpings stadsvapen 

Lidköping på gamla kartor

I sin artikel Lidköping – medeltidsstaden vid Vänern i boken Mellan bronssköld och JAS-plan – glimtar av Lidköpingsbygdens historia utgiven av Lidköpings kommun inför stadens 550-årsjubileum 1996 skrev Magnus Stibéus om gamla Lidköpingskartor. Det handlade då om två gamla kartor över Lidköping på Riksarkivet, som ”anses vara utförda någon gång före 1670, som förarbeten till anläggandet av den Nya staden”. Kartorna visar ”inga enskilda byggnader förutom kyrkan och klockstapeln, samt två väderkvarnar på västra sidan ån”. Dessutom finns bron över Lidan med på kartorna. Som sammanfattning anges, att ”1400-talets bebyggda Lidköping haft en nord-sydlig utbredning på minst cirka 250-300 meter utmed Lidans östra strand”.

Men Lidköping ”existerade” dessförinnan på andra kartor före grundläggandet av nya staden. Då var Lidköping detsamma som den blivande gamla staden helt på östra sidan av Lidan. Två kartor som visas i artikeln Lidköping på några geografiska kartor av Gunnar Rådmark i Lidköpings-Bygden 1993 är Olaus Magnus Carta Marina tryckt i Venedig 1539 och Abraham Ortelius karta över Norden utgiven 1570 i Antwerpen. Lidköping finns med på båda dessa kartor. På den förra kartan kan man också läsa namnet Collen, som idag benämns Kålland. Även namnet Scara finns på båda kartorna. Jag har själv ett nytryck av en ”Karta över Götaland ritad av den svenska kartografiens fader Andreas Bureus 1626”. På den kan man läsa namnen Lidkioping och Scara. Då hittar man också namnen Lida flu (floden Lidan), Leckio, Kinnekulle, Sunnersberg, Örslösa, Särsta, Ierpas, Salby, Suatrellia [Sunträlje?] och Gotene.

Tolkningen av Lidköpings äldsta kartor

På stadsbiblioteket i Lidköping har jag studerat en pärm, som innehåller ett dokument med rubriken Limtorget En kulturhistorisk undersökning. Undersökningen gjordes 1969. Man har där redovisat två kartor från 1600-talet, en från 1600-talets första hälft och en från omkring 1670. Det handlar alltså om två kartor som visar Lidköping före grundandet av nya staden. På båda kartorna ser man kyrkan och en bro över Lidan. Broarna har dock olika riktning på de båda kartorna. På den senare kartan ser man dessutom kyrkans klockstapel och viss bebyggelse på Lidans västra sida. Samtidigt kan man i dokumentet läsa, att ”För åskådlighetens skull har detaljer av de äldre kartor som använts vid undersökningen reproducerats för hand, färglagts och bifogas”.

Detta kan således handla om de två gamla kartorna över Lidköping, som Magnus Stibéus nämnde i sin artikel Lidköping – medeltidsstaden vid Vänern.

I boken Lidköpings historia till 1860 av Nils Hj. Holmberg tryckt 1946 finns kartan från omkring 1670 också återgiven. På den kartan ser man de två kvarnarna, som inte finns med på motsvarande karta i samband med den kulturhistoriska undersökningen av Limtorget.

Men hur ser originalkartorna ut? Lidköpings kommun förvarar gamla kartor på Vänermuseet. Jag fick tillfälle att fotografera dem 2013. När jag nu letade bland dessa fotografier, hittade jag två kartor utan annan datering än, att de ligger i en mapp med påskriften ”Lidköping, kartor 1600-1700-talet”. Kartorna ser ut att vara de två kartor som nämnts ovan. För att kunna studera kartorna på Vänermuseet, har jag gjort dem mörkare och ökat skärpan. Då kan man uppfatta, att det står text på några ställen på dem. Det finns också ett underliggande rutnät på båda kartorna, som bör ha använts som hjälp för att mäta upp och rita kartorna. Man kan också konstatera, att de två kartorna från omkring 1670 i bilden ovan verkar att vara ett utdrag ur en större karta.

När det gäller kartan från 1600-talets första hälft, så innehåller den flera texter, varav jag kan läsa några. Kartan visar ”Lijkiöpingh Civitas” eller ”Lÿkiöpingh Civitas”. Ingen av dessa stavningar av namnet Lidköping har jag sett användas tidigare. Den finns till exempel inte nämnd av Johannes Gilberg i hans avhandling Dissertationis Academicæ, de Lidecopia,Westrogothiæ urbe från 1744. Det verkar som om man har glömt ett ”d” och att det borde ha stått ”Lijdkiöpingh” eller ”Lÿdkiöpingh”. Kyrkan ligger på samma plats som dagens kyrka, men den vara mera oansenlig och saknade torn. Den var omgiven av en kyrkogård – jag tycker, att det står ”Kiörkogårdin”. Det fanns precis som idag ett torg vid det östra brofästet. Det benämndes ”Torget”. På västra sidan av Lidan står det ”Biörsons godz”.

Men … kanske visar denna karta den gamla staden Lidköping redan på 1500-talet. Lantmätaren Ingvar Rydqvist utredde för cirka 20 år sedan med hjälp av gamla kartor och andra dokument, hur det kan ha förhållit sig. Han var född och uppvuxen i Lidköping, arbetade som mätningstekniker i stadens tjänst i början av 1950-talet och återkom till staden efter sin pensionering. I hans artikel Lidköping medeltidsstaden staden torgbron marknadstorget i Lidköpings-Bygden 2004 kan man läsa om hans slutsatser kring kartan, bland annat:

”Att kartan är en ”typiskt” ritad 1600-talskarta är nog odiskutabelt. Men visar den 1600-tal? Brons läge i förhållande till bron på 1670 års karta visar att det inte är samma bro. Broarna ligger i stort sett på samma ställe men är orienterade i olika riktningar. … Den [kartan] kan vara författad av en hembygdsforskare som vill visa ett läge cirka hundra år tidigare – år 1529. Bron, den vid kyrkan, är raserad och stadens Borgmästare och Råd vill bygga en ny bro norr om staden där den är inritad på karta ”Civitas”. Den raserade bron är inte inritad med undantag för ovan nämnda markavgränsning – brofästet i anslutning till handelsgårdarna på 1670 års karta.”

Han utgick från ett dokument – ett pergamentbrev – som berättar om ett beslut, som togs den 21 april 1477 med borgarnas samtycke. Staden gav biskop Hans i Skara en tomt, som låg ”harth vidh broarendan”. Det fanns alltså en bro över Lidan vid detta tillfälle. Men låg den bron, där bron på kartan är inritad? Ingvar Rydqvist angav, att detta knappast var fallet. Det finns på Lidans botten ”pålar, pålben, stockar, stenrösen och båtvrak”, som visar, att det har legat en bro över Lidan söder om bron inritad på den äldsta kartan. Om detta är rester från en bro över Lidan, låg bron strax norr om kyrkan.

Magnus Stibéus angav däremot i sin ovan nämnda artikel under rubriken Bron över Lidan:

”Ett hundratal meter söderut från kyrkan fanns bron över Lidan. Just läget för bron har stötts och blötts bland lidköpingsforskarna, eftersom den tillmäts en viktig roll för en tolkning av stadsplaneutvecklingen. Läget för den medeltida bron har dock troligen legat vid nuvarande Wennerbergsbron. Vid det västra brofästet hittades 1912 pålar och kullerstenar, som tolkades som rester av en stenkista.”

Men dessa rester kanske var en form av tilläggsplats för en färja? Ingvar Rydqvist skrev i sin artikel, att i slutet av 1200-talet, när ”biskoparna i Skara hade byggt upp sin borg på Läckö i slutet av 1200-talet” fanns det ingen körbro över Lidan vid Lidköping, utan ”klövjehästarnas packning fick lastas över till båt eller färja”.

Hur gick diskussionen i Lidköping 1529 om en ny bro över Lidan? Detta framgår av ett dokument, som anger, att 1529 besökte Gustav I (Gustav Vasa) Lidköping, då han dömde i en tvist om läget för den nya bro som skulle byggas i stället för den raserade (eller på annat sätt otjänliga bron?). Magnus Stibéus skrev:

”Från år 1529 föreligger en skrivelse, där bron omnämns. Vid ett besök i staden utfärdade Gustav Vasa ett dombrev den 29 september. Då dömer Gustav Vasa i en tvist om läget för Lidköpings stadsbro. En del av stadens borgare önskade ”att hon byggas och ligga skulle uppe vid torget, där herr Ture Jönsson henne hava ville” medan en del andra ville att den skulle byggas ”där hon nu ligger och av ålder legat haver”. Enligt det första förslaget skulle bron flyttas omkring 150 meter åt norr, men kungen drog ett streck över förslaget och uppenbarligen lät man bron behålla sin placering ännu ett tag. Men som vi sett ovan så var bron flyttad ännu längre norrut 1597.”

I Lidköpings kommuns arkiv finns anteckningsboken Kommunala Anteckningar skrivna av Aug. Oldén. Däri kan man under rubriken Angående Stadens Bro öfver Lidan läsa att

”År 1756 den 23 Jan. hölls urtima ting i Lidköping  … hvilket afslutades den 26 Febr samma år …”. Det gällde en tvist om byggande och underhåll av bron över Lidan. I Oldéns anteckningar under denna rubrik återges ”Konung Gustaf den förstes dom, gifven Michaelis dag 1529”.

Då kan man bland annat läsa, att det också den gången handlade om en tvist om stadens bro

”så att en part i byn wilde och begjärade att hon byggias och liggia skulle uppe vid torget, ther hr Tor Jönsson henne hafva wilde och then annan parten wilde att hon skulde liggia och byggias ther bron nu ligger och aff alder legat haffver”. Kungens dom blev, att ”icke annat skäligar finnas kunne, effter god syn och ranszakan, än att hon bäst byggies ther hon nu ligger och aff rette legat haffer, för många szaker skuld, dömde wij henne och döma att hon ther ock så bliffwa och liggia skal; förbjudandes alla thesse wår dom i någon måtto att ryggia och binda forde Kolle och Kynde herader, att the medt Borgarna henne byggia och färdiga hålla som the wana äre, wid wåre strenge näpst och wrede, ther och wåra Fogtar och Befallningsment them tillholde skola”.

Härav framgår dessutom, att bron skulle byggas och underhållas gemensamt av Kållands och Kinnefjerdings härader och staden, så som de var vana vid från tidigare.

______________________________

Bilderna är klickbara till större format

Tidigare artiklar skrivna av Alf Johansson i Lidköpingsnytt – klicka

1 Kommentar
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
Maria
Gäst
Maria
26 juni, 2021 03:48

Tack för intressant läsning! Tycker Lidecopen var ett bra namn. Mer internationellt än nuvarande och inte så lätt att blanda ihop med Linköping.