Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – tidiga kartor, broar från 900-talet)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 08 augusti 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – tidiga kartor, broar från 900-talet

Publicerad lördag, 19 juni 2021, 08:38 av Redaktionen

Arkivforskaren Alf Johansson har letat i arkiv bl a hos Vänermuseet och skapat en serie artiklar om hur den lilla handelsplatsen vid Lidans mynning blev staden Lidköping.
Här är andra delen. Lidköpingsnytt återkommer med nya avsnitt ett par gånger i veckan under sommaren.
Bilden: Lidköpings stadsvapen 

Några tidiga kartor över Norden

I den föregående artikeln berättade jag, att Lidköping som stad måste vara äldre än från 1446, det år som det äldsta kända stadsprivilegiebrevet utfärdades av kung Kristoffer. Han vände ju sig till borgarna i Lidköping och borgare var man som invånare bara i en existerande stad. Lidköping torde dessutom som ort ha existerat innan denna ort blev en stad. Det finns flera tecken som pekar på detta.

I Bra Böckers Lexikon del 4 Brou-cod tryckt 1992 har jag hittat en karta, om vilken man kan läsa:

”Clavus, Claudius, … född 1388, dödsår okänt, dansk geograf” gjorde ”Den äldsta kända kartan över Norden (1424)”. På ett utdrag ur den kartan har jag markerat, vad jag uppfattar dels som gränserna mellan Sverige, Danmark och Norge, dels som städer. På den svenska sidan kan jag läsa namnen Stockholm, Arnö och Västergötland. På den danska sidan kan jag läsa Halland, Skåne, Oslo, Lund med flera namn.

På den svenska sidan har jag satt ett ? för en stad (?) som ser ut att ligga i Västergötland på Vänerns södra sida. Men på kartan anges inget namn på denna stad. Kan det vara Lidköping?

I artikeln Lidköping på några geografiska kartor av Gunnar Rådmark i Lidköpings-Bygden 1993 finns det en annan karta, som uppges vara ritad av Claudius Clavus. Den presenteras i artikeln som ”Karta I, Nordeuropa enligt Claudius Clavus 1427-39, ur Ptolemaios utgåva tryckt i Ulm 1482”. Detta kanske var Claudius Clavus andra karta över Norden?

Denna bild  är klickbar till större format

Denna karta är alltså en något senare karta. Men det är svårare att urskilja namnen på den, än det är på den tidigare kartan. Jag tycker mig dock kunna urskilja namn som Hallandia, Bornholm, Vermelant, Norwegia, Riga, Femaren med flera. Man kan också läsa namnet Suecia norr om den stora sjön, som torde vara Vänern. Söder om sjön står, som det ser ut namnet Lidcopia eller Lidecopia. Eller står det Lincopia eller Linecopia?. Kan det vara en tidig förväxling av de båda namnen?

När jag gick närmare med kameran, kunde jag läsa   – Lincopia! Som jag uppfattar det står namnet utskrivet på kartan söder om den sjö som kan vara Vänern. Där ligger inte Linköping. Det verkar alltså att vara en tidig förväxling mellan namnen Lidköping och Linköping!

Övriga städer på södra sidan av Vänern – Trollhättan, Vänersborg och Mariestad – blev städer långt senare än Lidköping, även om Brätte var föregångare till Vänersborg och känd som stad i slutet av 1500-talet. Men det var ändå långt senare än 1446. Kan det vara så, att Lidköping var känd som stad tidigare än 1446 och hade fått stadsprivilegier redan tidigare än 1446? Kan Claudius Clavus ha känt till denna enda stad på Vänerns södra sida? Jag har inte hittat några svar på dessa frågor.

Vad avser namnet Lidköping, kan man i Göran B. Nilsson och Arne Zettersten översättning från 1961 av Gilbergs avhandling Dissertationis Academicæ, de Lidecopia,Westrogothiæ urbe  från 1744 och 1746 läsa, att Gilberg börjar med att i en fotnot konstatera om namnet på staden, att ”Vanligen skrives det på vårt språk Lydeköping, Lidheköpung, Lideköping, Lidkiöping och Lidköping, på latin Lidkopia, Lidekopia eller Lidecopia”. Han kommer också fram till följande (de i texten angivna fotnoterna återges dock inte här):

”Vad beträffar själva namnets betydelse härleder man det dels ur namnet på floden Lidanb), som delar staden i två till storleken ganska lika delar, dels ur Kaupung, Kaupungr eller Köping, c) vilket, som alla känner till från våra fäders språkbruk motsvarar marknadsplats eller en viss plats, dit handelsvaror vid särskilda tillfällen transporterades och såldes på de allmänna marknaderna till gott eller gängse pris, om uttrycket tillåtes.”

I boken Ortnamn i Västergötland av Gunnar Linde tryckt 1982 – kan man läsa:

”I namnet Lidköping ingår ånamnet Lidan och ordet köping ’handelsplats’. Betydelsen är alltså ’handelsplatsen vid Lidan’. Mycket talar för att köping är av engelskt ursprung, och om så är fallet, blir de skaraborgska Mariestad och Lidköping, liksom Falköping, en påminnelse om att kulturpåverkan både från söder och väster gjort sig gällande i vårt landskaps ortnamnsskick. … Lidan, som givit namn åt Lidköping, har fått sitt namn efter sina branta stränder, kallade lider.”

När och hur kan då Lidköping som ort ha uppstått?

Att döma av de dokument om Lidköping, som jag har studerat, finns det inga uppgifter om Lidköpings ursprung och grundläggning kvar. Alla tidiga dokument – det vill säga före 1440-talet – verkar att vara för alltid förkomna. Detta betyder enligt min uppfattning, att de som har beskrivit, hur Lidköping en gång i tiden ”uppstod”, har fått ägna sig åt gissningar och spekulationer av olika slag.

Så också Johannes Gilberg i sin avhandling. Enligt Göran B. Nilssons och Arne Zetterstens översättning från 1961 skrev Gilberg med hänvisning till ”ytterst förtjänta sagesmän” – bland andra Olaus Magnus och Magnus Gabriel De la Gardie – ”så drar vi oss inte för att tillskriva vår stad en ålder, som inte många andra städer i vårt fädernesland kan göra anspråk på”.

Han skrev också:
”Men när det gäller att slå fast vår stads ursprung, ser jag mig nödsakad att ansluta mig till den gängse åsikten hos folk, eftersom här ingen annan ju står till buds. En gammal sägen förmäler sålunda, att biskoparna i Skara S), som invigts i sin heliga gärning av ANSGAR, munken från Corvey, inte långt efter det kristendomen införts i Sverige, eller med all säkerhet vid mitten av 800-talet, skickade ut fiskare till den vik, som Vänern här sänder in i landet. De ledo nämligen brist på färsk fisk och hade fått höra talas om, att denna vik skulle var oerhört fiskrik. Dessa fiskare fångades av platsens natursköna läge och uppförde på stående fot sina enkla boningar vid floden Lidan. … Men att vår stad inte länge har förblivit ett simpelt fiskeläge utan efter en tids förlopp utvecklats till ett litet samhälle med bättre anseende och därefter för första gången fått benämningen köping, det är så sannolikt, att det är en truism. Men vilket år den lyckliga stunden kom, när staden fick sina privilegier för första gången, skulle jag inte våga mig på att ange. Det skulle ju vara alltför våghalsigt, enär jag inte på något sätt skulle kunna framvisa något troligt för att nu inte säga avgörande bevis.”

Hänvisningen S) avser en beskrivning av Norge omkring 1070, i vilken Adam av Bremen bland annat skrev, att ”Bland norrmänen och svenskarna har hittills ännu inga biskopsdömen med fasta gränser blivit utstakade, på grund av att kristendomen så nyss blivit införd”.

Det finns förvisso andra beskrivningar som anger, att Lidköping grundades långt senare. En sådan beskrivning finns att läsa i boken Mellan bronssköld och JAS-plan – glimtar av Lidköpingsbygdens historia utgiven av Lidköpings kommun inför stadens 550-årsjubileum 1996.

I kapitlet 4. Minnesmärken och maktintressen – vikingatid och medeltid finns artikeln Råda – från vikingaby till villasamhälle skriven av dåvarande 1:e antikvarien vid Skaraborgs länsmuseum Maria Vretemark och biträdande länsantikvarien vid länsstyrelsen i Skaraborgs län Lars Jacobzon.  Däri hittar man rubriken Råda – en föregångare till Lidköping?. Författarna anger, att de har kunnat belägga, att ”vissa av de politiska, ekonomiska och religiösa funktioner som brukar anses utgöra grunden för de tidiga städerna” gällde för Råda. De konstaterar dock, att ”Råda blev ingen stad” och ”att motorn i Råda försvann under sent 1300-tal eller i början av 1400-talet”. De hävdar, att det var ungefär då som Lidköping växte fram, eftersom kungamakten då lyckades ”ta ekonomisk och politisk kontroll över det rika området runt Lidans dalgång och mynning”.

En annan artikel i samma kapitel har rubriken Lidköping – medeltidsstaden vid Vänern är skriven av dåvarande arkeologen vid Riksantikvarieämbetet, UV-Väst i Kungsbacka Magnus Stibéus. I denna artikel redovisas en genomgång av olika författares ”datering av Lidköping” under rubriken Hur började det?. Man kan bland annat läsa, att

–   Gilberg ”förlägger ortens uppkomst till början av 800-talet”
–   N H Holmberg ”argumenterade för en tidig bebyggelse vid Lidans utlopp” och att det redan på 1000-talet hade ”funnits en kyrka med omgivande bebyggelse”,
–   E Hjortén ”menade att Lidköping fanns under 1100-talet för att mot slutet av 1200-talet organiseras som stad”,
–   Ljungström ”höll för troligt att staden anlades i slutet av 1200-talet”,
–   Henrik Klackenberg konstaterade ”att stöd saknades för att Lidköping skulle vara äldre än mitten av 1400-talet” och ”ser Lidköpings uppkomst under 1400-talets första hälft och mitt, samt snabba tillväxt, som resultat av handeln mellan ett agrart överskotts- och ett agrart underskottsområde”.

I diskussionerna om grundandet av Lidköping förekommer även andra faktorer eller variabler, som på olika sätt har ansetts vara intressanta. Bland annat har vägen mellan Skara och Läckö angetts vara av betydelse för en broförbindelse över Lidan och därmed också för utvecklingen av Lidköping som ort. Biskoparna i Skara har haft intressen av att besöka Läckö, kanske redan så tidigt som under 1200-talet. Här passerade också pilgrimsleden till Nidaros (Trondheim) i Norge. En annan faktor, som framhålls ha varit av betydelse, är handelsförbindelserna västerut via Gamla Lödöse och Kongahälla. På den tiden fanns ju inte Göta kanal. All sjöfart till och från Lidköping skedde helt och hållet på Vänern. Då har handelsförbindelserna mellan Lidköping och Värmland ansetts vara ytterligare en faktor av betydelse. Från Lidköping fraktades agrara produkter till det ”agrara underskottsområdet” Värmland. Därifrån kom det i stället trä- och järnvaror till Lidköping.

Det har således genom åren funnits olika teorier och gissningar om, hur det gick till, när Lidköping grundades. I den senare artikeln ovan redovisas bevarade dokument, där Lidköping nämns vid namn. De äldsta är från 1400-talets senare hälft. Man kan till exempel läsa, att originalet till privilegiebrevet från 1446 ”inte finns bevarat längre, utan endast genom en avskrift från 1690-talet”. Det allra äldsta kända dokumentet i original är ”ett brev daterat i Vedum den 31/1 1464”, där en olaff torbiörnson omnämns som ”borgare i lideköping”. I övrigt anges, att det finns bara ”tio kända originalkällor som omnämner staden under 1400-talet”. Under 1500-talet anges, att ”antalet bevarade brev ökar och att staden omnämns oftare i de kungliga breven”.

Men tänk om Johannes Gilberg har rätt? Den gamla sägnen kanske innehåller mera än ett korn av sanning. ”ANSGAR, munken från Corvey” torde avse den Ansgar från det nordtyska klostret Corvey, som har kallats Nordens apostel. Han besökte Birka första gången 829 och andra gången under 850-talet.

På senare tid har man ju dessutom kunnat läsa om tidiga broar över Lidan, något som de gamla historieskrivarna inte kände till. Resterna av dessa tidiga broar har undersökts och daterats. Den äldsta bron kan ha varit byggd under 900-talet.

______________________________
Tidigare artiklar skrivna av Alf Johansson i Lidköpingsnytt – klicka

1 Kommentar
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
Jan larsson
Gäst
Jan larsson
19 juni, 2021 10:00

Mycket fina artiklar av Alf. Söker efter den tidigare särnmarkspumpen som plockades ner bit för bit för att sparas. Finns det någon som har den hemma eller vet var den finns. Vore en fin prydnad i ex stadträgården där ledningen från Råda till stan gick förbi
eller utanför vänermuseet.