Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – Lidköping före nya stadens grundande
Så blev handelsplatsen en stad – flera datum att välja bland)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 16 januari 2022

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – Lidköping före nya stadens grundande
Så blev handelsplatsen en stad – flera datum att välja bland

Publicerad torsdag, 17 juni 2021, 00:30 av Redaktionen

Arkivforskaren Alf Johansson har letat i arkiv bl a hos Vänermuseet och skapat en serie artiklar om hur den lilla handelsplatsen vid Lidans mynning blev staden Lidköping.
Här är första delen. Lidköpingsnytt återkommer med nya avsnitt ett par gånger i veckan under sommaren.
Bilden: Lidköpings stadsvapen 

Kung Kristoffers privilegiebrev till borgarna i Lidköping i juni 1446

Lidköpings kommun kommer att på något sätt fira ett 575-årsjubileum under 2021. Detta grundar sig på det äldsta kända privilegiebrevet för Lidköping som stad. Det utfärdades 1446 av kung Kristoffer av Bayern, som då var kung över Sverige, Danmark och Norge. Originalet finns inte räddat åt eftervärlden, men det finns en avskrift (kopia) från slutet av 1690-talet bevarad. I samband med Lidköpings stads 500-årsjubileum 1946 presenterades privilegiebrevet i utställningskatalogen. Att det då handlade om en kopia framgår av rubriken ”Copia”. Årtalet är utskrivet ”1446”. Men skrev man årtalet så i det ursprungliga privilegiebrevet?


Bilden ovan kan klickas till större format

I brevet vänder sig kung Kristoffer till borgarna i Lidköping, vilket betyder att Lidköping redan existerade som stad vid tillfället i fråga. Man kunde inte vara borgare utan att vara stadsinnevånare, som drev handel eller näring för egen räkning. I det senare fallet handlade det om hantverkare av olika slag. Man var tvungen att ha fått burskap för att idka sin näring i staden ifråga, dvs av magistraten ha meddelats tillstånd att utöva detta sitt yrke. Kravet på burskap fanns ända fram till 1864, då den utökade näringsfriheten infördes. Skråväsendet hade upphört 1846.

I brevet vänder sig kung Kristoffer till borgarna i Lidköping, vilket betyder att Lidköping redan existerade som stad vid tillfället i fråga. Man kunde inte vara borgare utan att vara stadsinnevånare, som drev handel eller näring för egen räkning. I det senare fallet handlade det om hantverkare av olika slag. Man var tvungen att ha fått burskap för att idka sin näring i staden ifråga, dvs av magistraten ha meddelats tillstånd att utöva detta sitt yrke. Kravet på burskap fanns ända fram till 1864, då den utökade näringsfriheten infördes. Skråväsendet hade upphört 1846.

Kung Kristoffers privilegiebrev har redovisats i olika dokument, som anger olika datum för upprättandet av brevet. 1946 angavs dokumentet således vara undertecknat den 16 juni 1446. Men var detta verkligen fallet? Vad kan man utläsa av brevet?

Texten i privilegiebrevet finns redovisad i den avhandling som Lidköpingssonen Johannes Gilberg lade fram vid Uppsala universitet den 8 december 1744. Titeln var Dissertationis Academicæ, de Lidecopia,Westrogothiæ urbe och avhandlingen var förstås skriven på latin. Men han presenterade sig på svenska i avhandlingen som ”Lydigaste Son, Hans Gilberg” till ”Rådmannen uti Lideköpings Stad, Högachtade Herren, Herr Bengt Gilberg. Min Högtährade käraste Fader.” Avhandlingen kompletterades med en andra del, som lades fram den 29 maj 1746.

Hur skall man då kunna läsa avhandlingstexten idag? Den har översatts till svenska vid två tillfällen. Först gav Göran B. Nilsson och Arne Zettersten 1961 ut boken Hans Gilberg Om Lidköping En skildring från 1740-talet. Nästan 40 år senare kom en andra översättning, nämligen i form av boken Akademisk avhandling om staden Lidköping i Västergötland skriven av Sven Blomgren och tryckt år 2000 genom försorg av Föreningen för Västgötalitteratur. Låt oss se vad dessa två översättningar säger om dateringen av privilegiebrevet:

I den första översättningen står det:
”Under vår hyllest och nåd givet vårt slott Stockholm fredagen efter Kristi lekamens dag (= den 17 juni) under vårt sekret anno 1446.” [C. M. Ekbohrn förklarar i sin ordbok från 1868 ”secret” bland annat vara ”en furstes sigill”.]

I den andra översättningen står det:
”under wort hylleste oc nadh Datum castro n:ro Stockholm feria sexta infra octe corporis, C:sti n:ro secreto anno D:m M:oDC:o quadrage:o sexto.”

I den första översättningen har man angivit ”fredagen efter Kristi lekamens dag” 1446 vara den 17 juni. I den andra översättningen av motsvarande text anges inte datumet översatt till, hur vi idag anger datum.

Med hjälp av stadsbiblioteket i Lidköping har jag nu kunnat ta del av, hur Johannes Gilberg återgav dateringen i sin avhandling på latin. Då kan man konstatera, att han inte själv har angivit den 17 juni som datum. Det torde vara något som översättarna själva har räknat ut och lagt till.

Dateringen i privilegiebrevet utgår från kyrkans dåvarande kalender, som angav kyrkans högtider och helgondagarna. Vår nuvarande kalenderordning – den gregorianska kalendern – hade ännu inte sett dagens ljus. Det var påven Gregorius XIII som påbjöd den 1582 och som då infördes i katolska länder. Men i Sverige blev den inte slutligt gällande förrän 1753, dvs först efter det, att Johannes Gilberg hade lagt fram sin avhandling 1744 och 1746. Det är därför inte helt enkelt att översätta ”sexta infra octe corporis, C:sti” till datum i vår nuvarande kalender. Kan det vara därför, som detta inte gjorts i den andra översättningen?

Inom den kristna kyrkan firas Kristi lekamens dag torsdagen efter trefaldighetssöndagen. Trefaldighetssöndagen är i sin tur söndagen efter pingst. Pingst innebär den femtionde dagen efter påsk och firas till minne av Andens utgjutande över apostlarna. Påskens förläggning i tiden hänger ihop med månens gång, eftersom påskdagen firas första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Vårdagjämningen inträffar, när dag och natt är lika långa. Detta sker i vår tideräkning mestadels den 21 mars. Allt detta betyder, att Kristi lekamens dag flyttas i tiden i förhållande till när påsken infaller. Frågan är alltså ”När inträffade Kristi lekamens dag år 1446?”. Jag har idag inget svar.

Näste historieskrivare, som har återgivit texten i privilegiebrevet, var komministern i Lidköping Claës Johan Ljungström. Han gav 1871 gav ut boken Kinnefjerdings och Kållands härader samt staden Lidköping. Han återger dateringen av privilegiebrevet på följande sätt: ” … under wort hylleste oc nadh. Datum Castro nostro Stockholm feria sexta infra octavus Corporis Christi, nostro sub secretos, Anno Domini M:o CD:o qvadragesimo sexto.”

I en inledande text skrev Ljungström:
“Det äldsta privilgiibref för Lidköping, som blifvit kändt, är den 21 juni 1446 utfärdadt af Konung Kristoffer, och då han häri säger att han tager alla sina älskliga ”borgare” i Lidköping i sitt kongliga värn och försvar förutsätter detta att då redan här varit stad.”

Inför 500-årsjubileet 1946 uppdrog Lidköpings stad åt fil. lic.Nils Hj. Holmberg, andre arkivarie vid landsarkivet i Göteborg att skriva stadens historia. 1946 kom hans bok Lidköpings historia till 1860. Han har förstås också skrivit om det första kända privilegiebrevet. Man kan bland annat läsa: ”Kung Kristoffers brev var utfärdat till borgarna i den redan existerande staden Lidköping.” I en bilaga återges texten i privilegiebrevet, så som det var ”Tryckt enligt Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer, I, 1251-1523”. Däri kan man läsa om dateringen: ”… under vår hyllest oc nadh. Datum castro nostro Stockholm feria sexta infra octavas corporis Christi nostro sub secreto, anno Domini M:o CD:o quadragesimo sexto.”

På ett annat ställe I boken har Holmberg översatt datumangivelsen i privilegiebrevet till vår tids språk: ”Fast mark ifråga om de historiska händelserna beträder man först med år 1446, då Lidköping erhöll sina första kända privilegier. De utfärdades av konung Kristoffer av Bayern den 17 juni 1446.”

I de ovanstående texterna nämns årtalet 1446, antingen som 1446 eller som ”M:o CD:o gquadragesimo sexto”, vilket jag läser som just 1446. Datumet anges i övrigt som ”första fredagen efter Kristi lekamens dag” detta år, vilket har översatts med den 16, 17 eller 21 juni. Bara ett av dessa datum kan vara det korrekta – men vilket? Lidköpings stad har för övrigt för avsikt att fira 575-årsminnet av detta privilegiebrev den 18 juni i år.

I brevet fastslås enligt Holmberg således, att det ”var utfärdat till borgarna i den redan existerande staden Lidköping”, som ”fick samma rättigheter som Västergötlands övriga städer”. Men vad dessa rättigheter egentligen innebar, är enligt Holmberg inte bekant, ”utom dem som enligt stadslagen tillföllo städerna”. Holmberg anger därför, att som ”källa för Lidköpings historia är sålunda det första kända privilegiebrevet ganska värdelöst”. Lidköping existerade som stad redan före 1446.

 

Lidköpings gamla handlingar och dokument är försvunna

Lidköping som stad låg då helt öster om Lidan, dvs det som sedan blev den gamla staden, när den nya staden grundades av Magnus Gabriel De la Gardie på den västra sidan av Lidan mera än 200 år senare. Men när Lidköpings gamla stad i någon mening grundades är inte känt. Det existerar inte sedan lång tid några dokument om Lidköpings gamla stad före 1446.

Claës Johan Ljungström skrev i sin bok som inledning till kapitlet om staden Lidköping bland annat:
”Här må upplysas, att i Lidköpings Stads Arkiv finnas inga äldre handlingar än ”Privilegiiboken,” d. v. s. en inbunden samling af M. G. De la Gardies skrifvelser m. m., af hvilka den äldsta bär datum den 7 Mars 1654; och i Pastorsarkivet ingen äldre än den Kyrkobok, som J. Rudberus upplagt.”

I boken kan man också läsa, att magistern Jonas Rudberus blev kyrkoherde i Lidköping 1673 och upprätthöll tjänsten till sin död. Ljungström skriver därom, att ”Rudberus dödsdag är icke antecknad, men med året 1698 börjar i kyrkoboken en annan stil än hans, och han lärer ha dött 1697”. I Skara stifts herdaminne av Joh. W. Warholm i nytryck 1984 kan man läsa, att Jonas Rudberus föddes de 10 september 1636 och dog den 21 juni 1697 och att han då blev begravd i koret i Lidköpings kyrka.

”Privilegiiboken” finns nu på landsarkivet i Göteborg och i den kan man hitta det ovan nämnda första dokumentet underskrivet av Magnus Gabriel De la Gardie den 7 mars 1654. Dokumentet har dock inte försetts med hans sigill, som återfinns på flera av de andra dokumenten i boken.

Johannes Gilberg skrev i sin avhandling i översättningen av Göran B. Nilsson och Arne Zettersten under rubriken § III I vilket vi försöker utforska stadens historia, såvitt det är möjligt läsa bland annat:

”Hur gärna skulle jag inte vilja lyfta denna alltför tungande börda från mina axlar! Ty detta berg av arbete tycks inte bliva mindre eller lättare för mig, tvärtom, eftersom de flesta av våra historiker tiga om Lidköping. Invånarna sörjer och beklagar sig över, att stadens offentliga handlingar ha gått förlorade på okänt sätt. De skulle om de hade funnits, varit av stort värde för deras affärstransaktioner. Men de ha försvunnit, så att vi knappt alls kan gissa, vad vi annars skulle ha vetat om Lidköping före år 1440.”

Motsvarande textstycke har i den andra boken översatts under rubriken Söker, så långt det kan ske, utforska stadens ålder:

”Huru gärna skulle jag icke undandraga mig denna börda, som ju är helt opassande för mina skuldror. Ty den djupa tystnad, som hos de flesta av våra historieskrivare råder beträffande Lidköping, synes icke minska eller underlätta min möda utan göra den tyngre än Etna. Att stadens offentliga urkunder, som, om de funnes kvar, skulle låna ut icke litet ljus till detta företag, ovisst genom vilket öde berövats dem, däröver sörja och klaga borgarna. Dessa ha nämligen så berövats dem, att knappast någon genom gissning kan utröna vad som före 1440 bör vetas om Lidköping.

De två översättningarna skiljer sig onekligen åt. Jag ställde mig bland annat följande frågor: ”Varför är namnet Etna nämnt i den senare översättningen och inte alls nämnt i den första översättningen? Vad står det i originalet?” Än en gång med hjälp av stadsbiblioteket har jag nu tagit del av § III i Johannes Gilbergs avhandling 1744 om Lidköping. Då kan jag läsa, att namnet Etna (Ætna) finns omnämnt liksom årtalet 1440 (annum MCDXL). Asterisken hänvisar till det av Kristoffer av Bayern utfärdade stadsprivilegiebrevet 1446. Gilberg angav ju där, att brevet är daterat ”sexta infra octe corporis, C:sti”. Hur det datumet skulle skrivas i vår nuvarande kalender kan uppebarligen diskuteras. Ett verkar dock vara säkert – de tidiga dokumenten är borta!

______________________________
Tidigare artiklar skrivna av Alf Johansson i Lidköpingsnytt – klicka

1 Kommentar
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
abpot
Gäst
abpot
17 juni, 2021 06:08

-GRATTIS LIDKÖPING 🥰