Nedslag i Lidköpings historia – Lite udda porslin från Rörstrand, del 16 – avslut
Publicerad fredag, 11 juni 2021, 10:16 av Redaktionen
Arkivforskare och korsstygnsdesigner Alf Johansson avslutar här med 16:e artikeln sin serie om udda porslin från Rörstrand kombinerat med ett annat stort intresse – korsstygn.
GN-modellen användes av Rörstrand till många olika dekorer. I boken Rörstrands serviser Dekorer och modeller under 280 år av Bengt Nyström och Peter Stenberg tryckt 2014 finns den upptagen med följande beskrivningar:
– ”G 71 Regent stämpeldekor i guld …1936-1937”,
– ”G 72 Chic grönt band och guldrand. Elfenbensfärgad massa … 1936-1939”
– ”G 74 Maud röd handmålad blomdekor elfenbensfärgad mass … 1936-1939”,
– ”G 75 Ramona spegelrand i platina. Elfenbensfärgad massa … 1936-1942”,
– ”G 76 Eva odekorerade talltikar, servisdelar med gröna handtag … 1936-1946”,
– ”G 80 Frisco blå fonddekor elfenbensfärgad massa … 1937-1938”,
– ”G 84 Fantasi flerfärgad blomdekor elfenbensfärgad massa … 1937-1940”,
– ”G 88 Olympia randdekor i terracotta, grått och svart. Elfenbensfärgad massa … 1937-1942 … Fr.o.m. 1943 endast för komplettering. Dekor Gunnar Nylund.”,
– ”G 96 Miranda svarta och röda ränder. Elfenbensfärgad massa … 1938-1944 … Fortsatt produktion i Lidköpingsfabriken.”
– ”G 100 Cerise mittblomma … 1939-1940 … Gunnar Nylund”,
– ”G 108 Birka grönspegelrand. Elfenbensfärgad massa … 1939-1950 … Gunnar Nylund. Fortsatt produktion i Lidköpingsfabriken.”,
– ” H 28 Arena grönt band och 2 bruna linjer. Elfenbensfärgad massa … 1943-1950”,
– ”H 70 Bolero svart konturtryck stiliserade olikfärgade blad … 1950-tal”,
– ”H 81 Bukett Lidabruk blommor … 1950-tal”,
– ”H 102 Citro grå kedjebård ochn gult band … 1952-9162”
– ”H 117 Dala tallrikar två röda band, servisdelar flerfärgad blomranka … 1954-1957 … GN och GT … Servisdelar i ugnseldfast gods.”
– ”H 160 Finess tryckt kantdekor trianglar och guldkant. … 1950-tal … Även Lidabruk”
– ”H 165 Florentin grå och gul brämdekor … 1960-tal”,
– ”H 186 Garden … 1950-tal”,
– ”H 283 Loggia Elfenbensfärgad massa … 1942-1950”,
– ”H 307 Marianne blommor … 1960-tal”,
– ”H 312 Marwella Lidabruk. gråblå spridda blommor … 1950-tal”,
– ”H 363 Party grön och gul rand eller fisk och grönsaksmotiv … 1954-1963 … UEF och GN 19 olika delar varav 3 ungnseldfast nr 12, 24 och 61. Dekor Marianne Westman.”
– ” H 366 Persienne grå bård … 1952-1958”,
– ” H 419 Rondo Rådabruk zigzagmönster i guld … 1950-60tal”,
– ” H 437 Santo grå bård … 1958-1963 … DE nyare och GN”,
– ” H 507 Tulpan blommor … 1956-1959” och
– ” H 535 Vår blommor och grön rand … 1952-1958”.
Uppräkning av dekorer för GN-modellen omfattar bara fem dekorer, som användes 1936. I tidningarna från 1936 kan man dock läsa, att GN-modellen gjordes i 21 olika dekorer, när den introducerades 1936. Alla dekorerna hade då gjorts av Irma Claesson. Det torde därför ha funnits åtskilligt flera dekorer, som GN-modellen tillverkades i, åtminstone inför lanseringen av den 1936.
Det är också anmärkningsvärt, att beteckning GN inte nämns i något sammanhang i häftet Rörstrands dekorer utgivet av Rörstrands Porslinsmuseum tryckt 1996. Där nämns Gunnar Nylund för följande dekorer – flera av dem finns i den ovanstående förteckningen av dekorer på modell GN:
– ”ARENA, grönt band och 2 bruna linjer 1941-1948 Flintgods”,
– ”ARENA, odekorerad 1952-1964 Flintgods”,
– ”CARIOCA, stämpeldekor, röd och svart, målad 1936-1937 Flintgods … benfärgad massa”,
– ”GRATINA, röd, glasyren blåtonad invändigt och röd utv. 1956-1965 Flintgods”,
– ”MIRANDA, svarta och röda ränder målad 1939-1944 Flintgods … benfärgad massa”,
– ”PERSIENNE, grå bård, tryckt 1952-1958 Flintgods”,
– ”RAMONA, platina rand, målad 1936-1943 Flintgods”,
– ”REGENT, stämpeldekor i guld, tryckt 1936-1937 Flintgods”,
– ”RITA”, grön rand, målad 1948-1952 Flintgods PL-modell Modell Gunnar Nylund, benfärgad massa”,
– ”TANGO, grönt tryck 1930-1934 Flintgods”
– ”VERONA, gul, röd och brun blomma med färgband, tryckt och målad 1939-1941 Flintgods”.
Fem av dekorerna finns i båda förteckningarna – Arena, Miranda Persienne, Ramona och Regent – för tre av dem skiljer sig dock tidsuppgifterna åt. I den senare förteckningen nämns Tango för åren 1930-1943. Gunnar Nylund formgav enligt flera källor Tango, men knappast så tidigt som 1930. Han kom ju till Rörstrand och ALP först 1931. Jag fotograferade delar ur Tango vid mitt besök på Godegårds porslinsmuseum 2012. Även där står det 1930-1934 som tidsuppgift. Då var dekoren brun – inte grön som det står i häftet om Rörstrands dekorer.
Eftersom det också här anges, att Gunnar Nylund gjorde denna servis, så att den kom i produktion redan 1930 – kan Gunnar Nylund ha arbetat på frilansbasis för Rörstrand, innan han anställdes 1931? I boken Rörstrands serviser Dekorer och modeller under 280 år av Bengt Nyström och Peter Stenberg tryckt 2014 anges ”G 43 Tango brun … 1932-1934 … IX … Gunnar Nylund”. Men – när man läser vidare i boken, står det om IX-modellen ”Q 118 IX 1932-1934 … Ur PK 1929. Formgivare Gunnar Nylund”. Hur kan Gunnar Nylund ha formgivit modellen, så att den finns med i priskuranten redan 1929, samtidigt som Tango tillverkades bara under åren 1932-1934?
När det gäller GN-modellen i övrigt, har jag i Rörstrands anteckningsbok Nya modeller D 9:12 på Landsarkivet i Göteborg hittat en anteckning från 1939 om en lampfot betecknad L 152. Den ser ut att kunna höra hemma som en artikel tänkt för GN-modellen. Det finns dock ingen anteckning som styrker detta. Jag har inte kunnat låta bli att mönsterleka med den som inspirationskälla.
När det i sin tur gäller Gunnar Nylund har jag i boken om Rörstrands serviser hittat en väggtallrik under udda dekorer, som i mitt exemplar är stämplad med signaturen . Men i boken står det inte, att Gunnar Nylund har komponerat dekoren eller mönstret. Där står ”O 12 Motiv från Lidköping Kinnekulle Läckö grå … 1970-tal”. Inte ett ord om Gunnar Nylund. Kan det ha varit någon annan, som står för signaturen ? Inte heller på Vänermuseet nämns Gunnar Nylunds namn, när man har registrerat tallriken. Men Rörstrand använde ibland G.N. med punkter som signatur för Gunnar Nylund.
Motivet ger anledning att minnas. Det innehåller fyra broar över Lidan, vilket visar, att den är gjord efter det, att den gamla gångbron flyttades söderut för att ge plats åt Wennerbergsbron, som invigdes 1960. Där finns Gamla rådhuset, som jag cyklade förbi i nio års tid under åren på läroverket. Rörtrands fabriksanläggning finns också där liksom Framnäsbadet. Centralföreningens silobyggnader från 1960-talet syns på östra sidan av älven. Jag var pålningskontrollant för dessa 1962 och 1963. Av de fyra kyrkorna känner jag igen Lidköpings kyrka, Husaby kyrka och Råda kyrka. Vid den senare ligger min farmors föräldrar begravda under den stora granen vid kyrkan. Fadern Lars Johan Magnusson var lantbrukare i Häggene, men han slutade sina dagar som fastighetsägare i Lidköping. Han dog 1911 och blev begraven vid sin gamla församlingskyrka i Råda. Längst uppe till höger finns Läckö slott. En av de två blommorna i bården verkar vara en guckusko.
Jag kan nu också konstatera, att jag i min tredje artikel om min pappa porslinsmålaren Henning Johansson hade fel, när jag anklagade en artikelförfattare för att ha blandat ihop ALP:s och Rörstrands märken. Man kunde läsa, att ALP-märket innehöll både tre kronor och tre stjärnor. Nu har jag sett pjäser, som visar, att detta var korrekt.
Det har blivit cirka 60 artiklar till Lidköpingsnytt om Porslinet och porslin. Det finns förstås mycket mera att skriva om och att minnas, när det gäller porslinets historia i Lidköping. Och även om Rörstrand som bolag slutligt försvann från Lidköping 2013, så lever porslinstillverkningen kvar i Lidköping genom Porslinsfabriken Lidköping på det gamla Rörstrandsområdet.
Kanske kommer jag att skriva fler artiklar om Porslinet och porslin, men här slutar jag för denna gång.
__________________________
Läs alla tidigare artiklar i serien Nedslag… av Alf Johansson – klicka här
