Nedslag i Lidköpings historia – Lite udda porslin från Rörstrand, del 13

Arkivforskare och korsstygnsdesigner Alf Johansson inleder här en ny artikelserie – om udda porslin från Rörstrand kombinerat med ett annat stort intresse – korsstygn. Detta är 13:e artikeln i en serie som främst kommer att publiceras på fredagar, lördagar och söndagar under våren.

I mina två föregående artiklar har jag visat porslinsdekorerna på Åke Bengtssons tallrik, Oskar Hartungs ”risskål” och Kronskålen. Det har blivit några fler mönster efter det.

I den förra artikeln berättade jag om en gåva 1942 från Rörstrand till den danske kungen. En annan följesedel skvallrar om ytterligare några gåvor 1942. Då handlar det om gåvor till ”Herr redaktör Gotthard Johansson, Svenska Dagbladet”, ”Herr Överintendent E. Wettergren, Nationalmuseum” och ”Herr Intendent Carl Hernmark, Nationalmuseum”. Gåvorna bestod av en vas i modellen GH 23  Mimosa och ett fruktfat i modellen FH Pergamenta.

Redaktören Gotthard Johansson var den konstkritiker med sträng blick, som i samband med Stockholmsutställningen 1930 ansåg, att Louise Adelborg inte ”besitter någon större konstnärlig originalitet”. Jag undrar, om han så småningom ändrade sin uppfattning om Louise Adelborg?

Enligt följesedeln fick han en ”1 st Vas GH 23 Mimosa”. GH är modellbeteckningen, 23 anger höjden i centimeter och mimosa är namnet på den glasyr som har använts. Jag har i min ägo en vas GH 14 och den är förstås 14 cm hög. Den har en mörkbrun glasyr, som jag inte vet namnet på. I botten på min vas är Rörstrandsmärket med sina tre kronor inristat tillsammans med ”Nylund Sverige” och siffran 682. Nylunds äkta stengods togs fram för serieproduktion och det är möjligt, att siffran 682 anger, att min vas var den 682:dra vasen som tillverkades av denna modell. Eller är det kanske ett nummer på glasyren? När jag frågade Jenny Ljungblom om detta, visade det sig, att de på Rörstrandsmuseet bevarade vaserna av GH 14 saknar numrering i botten.

Modellen GH förekommer för övrigt på tre ställen i anteckningsboken Nya modeller D 9:12 i Rörstrands arkiv på Landsarkivet i Göteborg. Men dessa skisser har ingen likhet med vaserna. De verkar vara delar av en servis, som jag inte har hittat i någon av böckerna, som jag har studerat. Det är en tillbringare, ett saltkar och en kryddburk. Vid den senare finns anteckningen ”Tempo”. Kanske var det en servis, som tillverkades för butikskedjan Tempo?

De båda herrarna från Nationalmuseum var aktuella i Nya Lidköpings-Tidningen (NLT) under 1942. Då kan man bland annat läsa, att museet planerade en utställning av äldre Rörstrandsporslin. Utställningen arrangerades året därpå, vilket man också kunde läsa om i NLT bland annat den 7 april 1943.

Nationalmuseet färdigställdes på 1860-talet. Den som då fick i uppdrag att ”se till att samla ihop” konstföremål till detta museum var Lidköpings stor son – Gluntarnes fader – den dåvarande lektorn i Skara Gunnar Wennerberg. När det uppdraget var klart, flyttade han till Stockholm, blev ledamot av Svenska Akademien, ecklesiastikminister, landshövding i Kronobergs län och än en gång ecklesiastikminister.

Bland följesedlarna över gåvor från Rörstrand finns också gåvor till Röhsska Konstslöjdmuseet i Göteborg och Svenska Slöjsdföreningen i Stockholm. Andra gåvomottagare var den blivande Rörstrandschefen Sven Trued, som 1942 adresserades till Necks i Nossebro, och den blivande överingenjören Torsten Enroth. Gåvan till Sven Trued 1942 var en servis med dekoren 5792 bland annat på porslinsmodellen IC. Den var också dekorerad med ett ”spegelmonogram T i svart och guld”. Torsten Enroth fick i april 1940 som lysningspresent bland annat ”1 st Bordservis LO 6100”. I båda fallen handlade det om dekorer från AB Lidköpings Porslinsfabrik (ALP). Även porslinsmodellerna IC och PO var ALP-modeller. Den senare modellen har även ett mönster i porslinsgodset.  Modellerna finns inte upptagna i boken om Rörstrands serviser. Självklart har dessa mönster lockat till mönsterlek.

Sven Trued och Torsten Enroth var båda skytteintresserade. Sven Trued valdes till exempel som suppleant i Lidköpings skytteförenings styrelse vid årsmötet 1941. Tio år senare 1951 blev Torsten Enroth förbundsmästare i fältskytte i Skaraborgs läns skytteförbund. Torsten Enroth träffade jag 19 år senare, då han var ordförande i Jönköpings läns skytteförbund och jag blev 2:a i förbundsmästerskapet där. Jag var medlem ett år i Jönköpings skyttegille 1970, när jag arbetade på Statens vägverks projekteringskontor i Jönköping.

Det är för övrigt påfallande många av följesedlarna över Rörstrands gåvor som handlar om gåvor i skyttesammanhang. 1940 fick Lidköpings skytteförening till sin paviljong en skål i chamotte formgiven av Gunnar Nylund och en skål i Gertrud Lönegrens serie Domus blå. 1941 fick Skaraborgs läns skytteförbund några av Lönegrens vaser att använda till priser i Skaraborgsmästerskapet och 1942 tre vaser i flambé. Även Kållands fältskyttekrets fick det året en vas och Rörstrands Idrottsförening fick tio vaser och skålar till priser i Rörstrandsmästerskapen i skytte 1942. Skytteföreningen fick också gåvor i samband med korpskytte och statsprisskjutningar.

Rörstrands Idrottsförening hade för övrigt ett speciellt pris till den som blev Rörstrandsmästare. Jag har fått tillfälle att fotografera ett sådant pris hemma hos pappas arbetskamrat Nils Sandén. Han blev Rörstrandsmästare i skytte i klass 4-5, men det framgår inte, vilket år det handlar om. När jag besökte honom 2007, visade han upp sitt finaste skyttepris – en pjäs med den ”Flygande tunnan” – och den servis som han fick i gåva, när han gick i pension. Den hade han dekorerat med sitt eget mönster. Nils tillhörde den gamla stammens porslinsmålare som arbetade mer än 50 år på ALP och Rörstrand.

__________________________
Läs alla tidigare artiklar i serien Nedslag… av Alf Johansson – klicka här

Tillbaka till framsidan