Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – Lite udda porslin från Rörstrand: 12)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 14 juni 2021

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – Lite udda porslin från Rörstrand: 12

Publicerad söndag, 30 maj 2021, 08:43 av Redaktionen

Arkivforskare och korsstygnsdesigner Alf Johansson inleder här en ny artikelserie – om udda porslin från Rörstrand kombinerat med ett annat stort intresse – korsstygn. Detta är 12:e artikeln i en serie som främst kommer att publiceras på fredagar, lördagar och söndagar under våren.

Vid mitt besök på Landsarkivet i Göteborg den 11 juli 2017 för studier av dokument i den där bevarade delen av Rörstrands gamla arkiv hittade jag bland annat följesedlar, som berättade om Rörstrands gåvor till olika personer, föreningar och företag under åren 1940-1942. Följesedlarna var i samtliga fall utställda i Fredrik Wethjes namn.

En av följesedlarna var utfärdad enligt ”Order 1/6 -42”. Då handlade det om en ”Gåva till H. M. Konungen av Danmark” som hade blivit ”Avsänt pr ilgods 24/4” och blivit ”Exp. till Stockholmskontoret f.v.b. till Doktor Åke Stavenow, Sv. Slöjdfören.”. Gåvan bestod bland annat av ”4 st Kronskålar E 19 med guldfot”. Det var en sådan skål som pappa fick i gåva, när han fyllde 50 år 1958.

Kronskålen har en historia att berätta. I skriften Gunnar Nylunds konstnärliga produktion vid A.-B. Lidköpings Porslinsfabrik av Gustaf Munthe tryckt 1932 efter utställningen på Galleri Modern i Stockholm i december 1932 kan man läsa:

”Av de två övriga serierna är en vit och en svart. Materialet är i bägge porslin och glasyrerna matta. Formerna i dessa serier, ”Candia” och ”Carbo”, äro ej så många som i de övriga, då det erbjuder vissa svårigheter att framställa porslinet i en del av de modeller, som i stengods ej erbjuda några vanskligheter. … I några ha till de helt vita pjäserna använts en svart fot, en metod, som Nylund praktiserat redan under sin vistelse hos Bing & Gröndahl.”

1932 var det alltså inte fråga om Kronskålen. Den komponerades 1933. I broschyren Unik nyttokonst Gunnar Nylunds konstproduktion utgiven av Aktiebolaget Lidköpings Porslinsfabrik (ALP) finns det en bild av skål ur Candiaserien och en bild av en skål ur Kronskålsserien. Candiaskålen står på en svart fot och Kronskålens fot är målad med mattguld. Bilden på Kronskålen visar det tunnare porslinet i kronorna och hur de är väl genomlysta.

På en utställning på Rörstrandsmuseet fanns det en text som berättade om tillkomsten av Kronskålen. På en annan bild har jag visat mina tre Kronskålar av nyare tillverkning och jämfört med min Kronskål av äldre tillverkning. Godset i kronorna är tjockare i de nya Kronskålarna och ljuset släpps inte igenom lika bra som i de gamla Kronskålarna.

2017 besökte jag Gerd Fredriksson på Kvarnegårdsgatan i Lidköping. Hon var dotter till Oskar Hartung, som i sin tur var äldste son till porslinspionjären i Lidköping, porslinsmålaren och verkmästaren Carl Fredrik Hartung. Oskar Hartung arbetade bland annat som formgivare och modellör på ALP och Rörstrand i mera än 50 år – han gick i pappans fotspår och var utbildad vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och examinerades därifrån den 6 maj 1917. I Nya Lidköpings-Tidningen den 3 juni 1966 kan man under rubriken Hyllad för 50 år på Rörstrand bland annat läsa:

”Oskar Hartung har som chefsmodellör betytt oerhört mycket för Lidköpings Porslinsfabrik, där han först började, och sedermera för Rörstrand vid utvecklandet av olika produkter. En sällsynt gedigen utbildning och en stor fallenhet för detta svåra yrke har varit mycket betydelsefullt för Rörstrands utveckling både tekniskt och konstnärligt.”

Vid mitt besök hos Gerd Fredriksson berättade hon om, när Oskar Hartung hjälpte Gunnar Nylund att utveckla den produkt som blev Kronskålen. Som framgår av texten i reklambroschyren ville man efterlikna de kinesiska så kallade risskålarna, som släpper igenom ljuset i förtunningar i det färdigglaserade godset. Oskar Hartung fick försöka lösa detta problem med utgångspunkt från de tidigare Candiaskålarna. Han provade sig fram på olika sätt och kom på, att man kunde trycka in mönster i porslinsmassan med hjälp av riskorn och därigenom göra massan tunnare och det färdiga porslinet släppte igenom mera ljus genom mönstren än genom det övriga tjockare godset. Gerd hade i sin ägo en av de skålar som blev resultatet av dessa försök. I den fanns dessutom ett Rörstrands-R inristat i skålens undersida.

Oskar Hartung tillverkade därefter ett verktyg av trä, som i ändan hade skurits till med en upphöjd krona. Den använde han för att tillverka den första Kronskålen med. Problemet var löst, man skulle tillverka formarna för skålarna med kronor som stod ut inuti formarna så att godset där blev tunnare. Gerd hade kvar sin pappas verktyg, men kunde inte hitta det vid mitt besök.

Hon berättade också, att hennes pappa var missnöjd med tillverkningen av de nyare Kronskålarna, som hade för tjockt gods i kronorna. På bilden från Rörstrandsmuseet ses han granska en Kronskål tillsammans med två av sina arbetskamrater, nämligen Franz Kühnel och Folke Nyman. De ser kritiska ut, det verkar att vara en Kronskål av den nyare tillverkningen, som de granskar.

Men den danske kungen fick dock liksom pappa en Kronskål av den tidigare och ”riktigare” tillverkningen! Jag är glad över, att jag också har en sådan Kronskål.

Jag fick tyvärr inte träffa Gerd någon mer gång, för att höra, om hon hade hittat Oskar Hartungs verktyg till Kronskålen.

Av följesedeln ovan framgår, att den danske kungen också fick ”50 par Mockagods NS låg” i gåva. Det anges dock inte vilken dekor eller vilka dekorer som fans på detta porslin. Det fanns många dekorer att välja på, bland annat ALP-dekorerna 5732 och 5795.

__________________________
Läs alla tidigare artiklar i serien Nedslag… av Alf Johansson – klicka här

guest
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
0
Lämna gärna en kommentar!x