Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – Lite udda porslin från Rörstrand: 10)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 07 juni 2023

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – Lite udda porslin från Rörstrand: 10

Publicerad fredag, 28 maj 2021, 08:47 av Redaktionen

Arkivforskare och korsstygnsdesigner Alf Johansson inleder här en ny artikelserie – om udda porslin från Rörstrand kombinerat med ett annat stort intresse – korsstygn. Detta är tionde artikeln i en serie som främst kommer att publiceras på lördagar, söndagar och helgdagar under våren.

För ett tag sedan kom min sambo Kerstin Magnuson och visade mig en sockerskål, som tillhörde en kaffeservis, som hon hade köpt på Östhjälpen i Jonsered för några år sedan. Sockerskålen är stämplad med Rörstrandsmärket i guld tillsammans med siffran 1720. Denna siffra kan knappast motsvara ett årtal, eftersom Rörstrand inte startade förrän 1726. Jag vet alltså inte vad talet 1720 står för. Övriga delar av servisen saknar detta tal i stämplingen.

En annan sak som förbryllade mig, när jag såg sockerskålen, var dekoren. Jag tyckte, att jag kände igen den som en ALP-dekor. Det visade sig stämma och jag hittade den som dekor nummer 5173 på porslinsmodellen BE i ett av ALP:s mönsterblad. Dekoren finns med i ALP:s prislista för 1929, men då på porslin av GO-modell.

Min sambos kaffeservis är således ytterligare ett exempel på, att Rörstrand tog över dekorer och porslinsmodeller från ALP. Jag har dock inte hittat dekoren i någon av böckerna, som visar Rörstrands dekorer.  Dekoren har lockat till mönsterlek för broderi med korsstygn.



(Mönterbilderna är klickbara till större format)

Det verkar inte ha varit vanligt, att Rörstrand använde guldfärg i sina stämplar, vilket gör min sambos porslin i viss mån lite speciellt. Jag har själv sex assietter med Rörstrandsmärket stämplat i guld också utan något årtal. Dessa assietter är helt målade i brunt med tunna guldlinjer på kanten och har stämplar i godset, som också har förbryllat mig. Där står GP ovanför ett intryckt Rörstrandsmärke och GE 335 över KR12½. För att försöka komma underfund med dessa beteckningar studerade jag böckerna om Rörstrands dekorer och serviser.

I boken Rörstrands serviser Dekorer och modeller under 280 år av Bengt Nyström och Peter Stenberg tryckt 2014 hittar jag modellbeteckningarna GE och GP. Den senare modellen är angiven att ha tillverkats 1912-1950, men den bordsservis som visas på fotografiet av den modellen har ingen tallrik eller assiett som liknar mina assietter. Det finns också en GE-modell dock utan ett fotografi av en servis i den modellen. Däremot finns GE-modellen angiven för ett fotografi av en tallrik med dekoren Svart landskap och lysterband 10444 1920-1922. Det är svårt att se exakt hur tallriken ser ut, men den ser dock ut att mera likna min assiett. Men vad betyder KR12½? Kostade assietten möjligen 12 kronor och 50 öre per dussin? Var det en assiett som en handelsresande skulle ha med sig? Och vad betyder 335? Frågorna är flera och svaren har jag inte hittat.

Apropå sockerskålar – jag har en sockerskål och en gräddkanna med mönstret Lotus. De är stämplade med ALP-märket och Lotus. I boken om Rörstrands serviser finns det en servis med detta namn, men den har inte samma mönster som ALP-mönstret. Den kom dessutom mycket senare än ALP-servisen. Det var bara namnet som återanvändes av Rörstrand. På Godegårds porslinsmuseum anges ALP:s Lotus ha kommit 1930, men den presenterades i tidningarna 1933, till exempel i Skaraborgs Tidning den 20 september 1933 och i en annons hösten 1934 från A/B Ferd. Lundquist & Co i Göteborg. I annonsen visades serviserna Mona, Lotus och Kronform från Rörstrand-Lidköping.

Märkligt nog finns inte servisen Kronform med i vare sig boken Rörstrands serviser Dekorer och modeller under 280 år av Bengt Nyström och Peter Stenberg tryckt 2014 eller häftet Rörstrands dekorer utgivet av Rörstrands Porslinsmuseum 1996. Däremot finns den med både i text och på bilder i boken Rörstrand 280 år med fajans, flintgods porslin & stengods av Bengt Nyström och Jan Brunius tryckt 2007. Servisen Mona finns med i alla tre, men anges i de två första ha varit i produktion 1935-1936 och i den tredje ha varit i produktion 1934-1935.

Servisen Kronform har en något märklig historia. I boken om Rörstrand 280 år finns den angiven som ”Kronform  1930-tal, benfärgat gods m. grön dekor. Gunnar Nylund.”. Under rubriken Rörstrand och funktionalismen med underrubriken Funktion och ljushet finns det en bild, som visar delar av servisen. I bildtexten kan man läsa:
”T.v. Gunnar Nylunds ugnfasta serie Kronform från 1931 kan ses som Rörstrands svar på Wilhelm Kåges populära Pyro, som Gustavsberg visade på Stockholmsutställningen 1930. Grytans längd 26 cm.”

I samma kapitel under rubriken Industriformgivaren, kan man läsa om ”Gunnar Nylunds insatser på ”den enkla bruksvarans” område” … ”redan 1931 hade han för fabriken i Göteborg gjort den eldfasta serien Kronform, en motsvarighet till Gustavsbergs populära Pyro (1930) av Wilhelm Kåge”. Gunnar Nylund hade enligt Rörstrands ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd för denne danske medborgare anställts från och med den 1 januari 1931 att vara ”konstnärlig medhjälpare vid AB. Rörstrands Porslinsfabr. Göteborg samt vid AB Lidköpings Porslinsfabrik Lidköping”. Ett av hans första uppdrag blev att få fram en ny eldfast servis, som blev Kronform. Enligt tidningsurklipp från Rörstrands arkiv på landsarkivet i Göteborg lanserades servisen 1934, efter flera år av utvecklings- och testarbete.

I Hasselblads nyheter 1934 kan man läsa rubriken Rörstrands nya succès: ”Kronformarna”. I artikeln kan man bland annat läsa följande om utvecklings- och testarbetet:

”Sedan år 1930 ha ingenjörerna och kemisterna på Rörstrands nyinrättade och synnerligen moderna laboratorium arbetat med att sammansätta en eldfast massa av verkligt hög kvalitet. … Efter ett otal laboratorieförsök fick man på Rörstrand fram en idealisk sammansättning på massan. De eldfasta formar, som därefter framställdes, visade sig vara av en utmärkt kvalitet. Det återstod emellertid att se, hur de nya formarna skulle klara sig i praktiken, något som måste undersökas synnerligen noga, innan formarna kunde släppas ut på marknaden.

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala och ett av de större Göteborgshotellen bereddes tillfälle att i sina kök prova de nya formarna. … Efter de synnerligen ingående proven kunde Fackskolan intyga, att formarna visat sig vara ovanligt motståndskraftiga mot hetta, och att de, trots flitig användning varken spruckit eller missfärgats i ytan. Även formernas diskreta färg och enkla , vackra dekor vitsordades. Detta uttalande från ”högsta ort” visar ju, att Rörstrandsfabriken lyckats att framställa en eldfast form, just sådan som husmödrarna vill ha den. … De formar, som prövades i hotellets restaurangkök, blevo utsatta för prov av successivt stegrad svårighetsgrad … varibland följande särskilt kan nämnas: ”Vid stekning med flottyr i ugn ökades temperaturen, till dess flottyren tog eld. Formen togs ut, tömdes och nedsänktes omedelbart i isvatten för att därefter placeras på spisen, där samtidigt vanlig stekning pågick. Formen höll”.”

Om formgivningen av servisen kan man bland annat läsa: ”De olika delarna i den nya ”servisen” hava tillkommit efter ritningar av arkitekt Nylund, en av vårt lands främsta auktoriteter på detta område. … Kronserien omfattar en hel rad synnerligen användbara formar, varibland kan nämnas de vanliga runda och ovala grytorna, pajformarna, faten för omeletter och gratiner smörpannor med fat och lock m. fl. De olika formarna, locken och faten äro så konstruerade, att de passa sinsemellan, vilket i hög grad ökar deras användbarhet i hushållet.”

__________________________
Läs alla tidigare artiklar i serien Nedslag… av Alf Johansson – klicka här