Nedslag i Lidköpings historia – Lite udda porslin från Rörstrand: 6

Arkivforskare och korsstygnsdesigner Alf Johansson inleder här en ny artikelserie – om udda porslin från Rörstrand kombinerat med ett annat stort intresse – korsstygn. Detta är sjätte artikeln i en serie som främst kommer att publiceras på lördagar, söndagar och helgdagar under våren.

I den förra artikeln berättade jag om några mönster från Aktiebolaget Lidköpings Porslinsfabrik (ALP) som Rörstrand efter andra halvåret 1942 använde till serviser och som stämplades med enbart Rörstrandsmärket. Dessa serviser återfinns inte som Rörstrandsserviser i boken Rörstrands serviser Dekorer och modeller under 280 år av Bengt Nyström och Peter Stenberg tryckt 2014.

Jag har också ett Rörstrandsmärkt uppläggningsfat att fundera över min samling. Det är dessutom märkt med det fyrsiffriga numret 3848, siffran 4 och Sverige. Fatet har inte någon stämpel, som visar när det är tillverkat. Fatet är inte målat, men det är dekorerat med tryckta blommor. Numret 3848 antyder, att blommorna kan ha utgjort ett gammalt ALP-mönster, men jag har inte kunnat verifiera detta. De mönsterblad från ALP som jag har tillgång till, innehåller bara fem fyrsiffrga nummer som börjar med siffran 3 och nummer 3848 är inte något av dem. Det verkar dock kunna vara ett mönster från 1916-1917, eftersom i ALP:s priskurant för 1916 är numret 3804 det högsta angivna mönsternumret.

Denna Rörstrandsservis finns inte angiven i boken om Rörstrands dekorer. Den borde i så fall ha tagts med under rubriken H. Bordsserviser och servisdekorer 1938-1967. Där finns till exempel servisen nummer ”H 2 3846 3846 Blommor … 1938-1940tal”. Inte heller detta mönsternummer finns i de ALP-mönsterblad som jag har tillgång till.

Jag har gjort några mönster med utgångspunkt från dekoren 3848. De kan broderas som blommor i olika färger eller som klöverblad. Om man justerar mönstren något kan de omformas till hjärtan.

Jag har också två Rörstrandsmärkta tallrikar med namnet Sylvia dekorerade med en ljusblå målad linje i brämets innerkant och med tryckta blommor. De är båda tillverkade första halvåret 1952 och är stämplade med siffrorna 32 respektive 61. I boken om Rörstrands serviser finns det tre serviser angivna med namnet Sylvia:
–   ”E 197 Sylvia blå … 1908-1926”.
–   ”H 482 Sylvia … 1960-tal”.
–   ”I 161 Sylvia pense i blått gult och grönt … 1976-1982 … Jubileumsservis Rörstrand 250 år. Dekor Sylvia Leuchovius.”.

Alla dessa tre Sylvia finns med på bilder i boken, men ingen av dem stämmer in på mina tallrikar från 1952. De tre serviserna Sylvia är för övrigt angivna även i boken Rörstrand 280 år med fajans, flintgods porslin & stengods av Bengt Nyström och Jan Brunius tryckt 2007 och i häftet Rörstrands dekorer utgivet av Rörstrands Porslinsmuseum 1996. Jag undrar förstås, varför jag inte hittar någon servis Sylvia med mina två tallrikar. Är denna servis bortglömd?

Jag kan också konstatera att de små blommorna på brämen på mina två tallrikar är desamma. Däremot är de stora blommorna i mitten olika. Dessa mönster har jag inte mönsterlekt med. När jag har studerat boken om Rörstrands serviser har jag konstaterat, att mittblomman på bilden i boken av tallriken till servisen ”H 221 Gunhild flerfärat [flerfärgat?] tryck … 1941-1950” ser ut att vara densamma som på en av mina tallrikar – den är förvillande lik. Min bild på mittblomman på fatet Gunhild är från mitt fotografi av fatet i boken. Jag har inte själv något sådant fat.

En gammal assiett i min samling är från servisen Singapore. I boken om Rörstrands dekorer anges den som tillverkad i tre utföranden:
– ”D 69 Singapore kolorerad … 1887-1889”.
– ”D 77 Singapore grön … 1887-1919” och ”P 1887-1902. CC 1902-1907. AQ 1908-1919”.
– ”F 34 Singapore blå med eller utan guld … 1908-1919ca … Namngiven i botten”.

Min tallrik har grön dekor och är stämplad med AQ på undersidan. Den är därför av ”sent datum”. I boken om Rörstrand 280 år anges mönstret Singapore höra ”till de orientaliskt inspirerade mönstren”. Det finns dock ingen förklaring till vad det är, som motivet berättar. Man kan kanske jämföra med mönstret Willow, som jag berättade om i del fyra av denna artikelserie. Då skulle det kunna vara pilen som syns i motivets mitt, mandarinens hus med en mur som skydd, huset på ön i floden dit mandarinens dotter och mandarinens avskedade sekreterare flydde och bosatte sig och de två duvorna, som var en symbol för den eviga kärleken. Kanske är det mandarinens avskedade sekreterare, som kommer till mandarinens hus förklädd till tiggare för att få tillfälle att ta med sig sin älskade därifrån, så att hon slipper att gifta sig med mandarinens gamle vän.

Bokstaven F intryckt i godset anger enligt boken om Rörstrands serviser: ”Engelsk flintgodsmassa, ett lergods med fältspat och flinta. Ej sintrat och ej ljusgenomsläppligt. Tillverkades i olika kvaliteter.” Begreppet sintring förklaras som en ”sammansmältning av lerans beståndsdelar vid bränning varvid det bildas ett för vatten ogenomträngligt gods som t.ex. porslin och stengods”. Om porslinsmodellen AQ kan man i boken läsa, att den är en uddig modell, som tillverkades 1878-1926 i 52 olika dekorer.

Jag har hittat några mönsterdetaljer, som jag har mönsterlekt med.

_____________________________
Tidigare artiklar i serien: Klicka

Tillbaka till framsidan