Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – Lite udda porslin från Rörstrand: 5)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 13 juni 2021

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – Lite udda porslin från Rörstrand: 5

Publicerad lördag, 15 maj 2021, 10:19 av Redaktionen

Arkivforskare och korsstygnsdesigner Alf Johansson inleder här en ny artikelserie – om udda porslin från Rörstrand kombinerat med ett annat stort intresse – korsstygn. Detta är femte artikeln i en serie som främst kommer att publiceras på lördagar, söndagar och helgdagar under våren.

I den förra artikeln berättade jag om gamla Rörstrandstallrikar, varav jag själv har några i min samling. I böckerna berättas om flera äldre så kallade brämmönster. I boken Rörstrand 280 år med fajans, flintgods porslin & stengods av Bengt Nyström och Jan Brunius tryckt 2007 kan man läsa, att dessa mönster utgjordes av ”olika målade motiv lånade från Wedgewoods fabrik i Staffordshire, ca 1800-1820”. I boken Rörstrands serviser Dekorer och modeller under 280 år av Bengt Nyström och Peter Stenberg tryckt 2014 förklaras begreppet ”bräm” som ”den yttre delen på en tallrik, fat e. d.”

Ett av dessa mönster beskrivs i den senare boken med beteckningen ”B A 9 Sepia grön, brun och gul … 1790ca-1820tal”. Mönstret togs upp igen långt senare och jag hittade det på en äggkopp hos Godegårdes porslinsmuseum vid mitt besök där 2012. Texten var ”SEPIA 1877 Rörstrand”. Jag har själv en sådan äggkopp, som jag har fått av min sambo. På den kan man läsa ”Rörstrand 1790” och ”R 1977”. Det finns inte omnämnt i någon av de båda böckerna, att Sepia som mönster togs upp igen 1977. Kanhända beror detta på, att Rörstrand 1977-1988 tog upp ett gammalt mönster per år och enbart använde dessa på en serie äggkoppar.

Jag har förstås försökt mig på att mönsterleka även denna gång, nu med färger i mönstret. Jag har använt mig av olika typer av korsstygn – korsstygn över två trådar, korsstygn över en tråd och platta korsstygn. Men det blev som synes svårt att läsa mönstren. Jag har därför provat att färglägga rutorna i mönstren i stället. Då syns mönstren tydligare.


(Mönsterbilderna är klickbara till större format)

På en bild från museet syns sju äggkoppar från åren 1977-1983. Det tillverkades också en äggkopp 1984, som inte finns med bilden.

I boken om Rörstrands serviser beskrivs mönstren som bland annat (Sepia se ovan):
–   ”B B 3 1828 års landskapsmönster med smal bård. Olika mittmotiv. … 1828ca-1840tal.”
–    ”G 18 Anna grön (jämför H 209, före 1927 tillv av Göteborgs pf.) … 1927-1943.”
–   ”B C 1 a Svart tryck ”(Svart Sverige)” Varierande mittmotiv … 1837-1847 … I folkmun ”Svart     Sverige”.”
–   ”B B 11 Ett år i Sverige varierande brämdekor … 1842-1860tal … Socknar på baksidan.”
–   ”E 122 Blåsippa kolorerad … 1902-1910.”
–   ”D 21 Bella grön och guld … 1884-1907.”

I boken om Rörstrand under 280 år kan man läsa om några av dessa serviser/mönster. Under rubriken Göteborgs porslinsfabrik kan man bland annat läsa:
”Fabriken utmärkte sig inte för någon egen konstnärlig profil, utan tar upp en produktion i begränsad omfattning med Rörstrand (och framförallt de danska fabrikerna) som förebild. Flera, senare välkända serviser lanseras, t.ex. Anna i nyrokoko från 1901, senare känd som Gröna Anna vid Rörstrand.”

Göteborgsfabriken hade grundats 1898 och köpts upp av Rörstrand 1914, men fortsatte att tillverka porslin fram till 1926. När Rörstrand 1926 fick lägga ner i Stockholm flyttades Rörstrands tillverkning till Göteborgsfabriken. Tillverkningen av Anna fortsatte även under några år, när produktionen hade flyttats över till Lidköping. Drygt 20 år senare togs Anna upp igen och nu under namnet Grön Anna under åren 1966-2001.

Om servisen/mönstret Blåsippa kan man i samma bok läsa:
”Flera motiv i den nya stilen var avsedda för en bredare produktion i billigare porslinskvaliteter. Till dessa hör bl.a. Blåsippa av Alf Wallander (i produktion 1897-1908).”

Så till övergången från ALP-märket till Rörstrandsmärket under 1942 vid fabriken i Lidköping. För något år sedan fick jag en liten gräddsnipa/gräddkanna av min syssling Anne-Marie Hedén. Hon hade hittat den på en loppmarknad i den gamla sockerfabriken. Hon tyckte, att den skulle höra hemma i min samling. Den är målad på överkanten och på hänkeln med grön färg och dekorerad med ALP-mönstret 5887. Man har dock fått klippa bort blommorna längst ut till höger och vänster för att få plats med det på gräddkannan. Den är tillverkad första halvåret 1943 och stämplad med 96 under den vanliga Rörstrandsstämpeln med tillverkningssiffran 431.

Men vad kan siffran eller numret 96 betyda? I den första artikeln om min pappa porslinsmålaren Henning Johansson, skulle motsvarande siffra eller nummer 72 kunna betyda, att min pappa hade målat delar av den kaffeservis Arena, som jag har ärvt efter pappa och mamma. Han hade medlemsnummer 225 72 inskrivet på sitt fackföreningskort – slutsiffran är ju 72. På motsvarande sätt hade hans arbetskamrat Nils Sandén medlemsnummer 226 96 på sitt fackföreningskort. Kan det vara han som målade de gröna linjerna på gräddkannan? Jag håller det inte för otroligt.

Mönstret 5887 finns inte med i boken om Rörstrands serviser. Det är möjligt att det handlade bara om kaffe-, te- och mockaserviser, som var ALP:s specialitet. När därför ALP-märkningen försvann andra halvåret 1942 och ersattes av Rörstrandsmärket kom den kanske därför inte med i boken. Men det verkar vara så, att Rörstrand ”tog över” en del av de gamla ALP-mönstren och dessutom även fortsatte att numrera mönster i samma nummerserie.

I del 1 av denna artikelserie berättade jag om ett annat ALP-mönster som senare tillverkades med Rörstrandsmärket. Det var dekoren nummer 5800, som hade namnet Royal. Inte heller detta mönster finns med bland de bordsserviser som redovisas i boken om Rörstrands serviser. Jag har själv en tillbringare med ett snarlikt ALP-mönster, men jag har inte hittat detta mönster i de ALP-mönsterblad som jag har tillgång till. Men jag har dock kunnat konstatera, att även detta mönster har använts i en bordsservis som har tillverkats med Rörstrandsmärkning. Det råkar vara så, att min sambos moster hade en sådan servis från 1940-talet. Inte heller denna bordsservis finns med i boken.

Man kan fråga sig, om det var Gunnar Nylund som formgav också detta mönster, vars ALP-nummer jag inte har hittat. Kanske formgav han också ALP-servisen Arena med mönsternumret 6147, som jag berättade om i den första artikeln om min pappa porslinsmålaren Henning Johansson? Efter ett omfattande utvecklingsarbete lanserade Rörstrand 1934 servisen Kronform formgiven av Gunnar Nylund. På en utställning på Rörstrandsmuseet 2017 visades en varmvattenkanna med lock från denna servis.  På locket fanns det en mönsterdetalj som antagligen var ett monogram GS. Detta var förvillande likt de andra tre mönstren.

Det kan anmärkas, att servisen Kronform inte är medtagen i boken om Rörstrands serviser, trots att den även omfattade tallrikar av olika slag. Däremot är den med i boken om Röstrand 280 år.

Jag har förstås mönsterlekt även med mönstret på min tillbringare för broderi med korsstygn.

(Mönsterbilden är klickbar till större format.)

_____________________________
Tidigare artiklar i serien: Klicka

guest
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
0
Lämna gärna en kommentar!x