Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – Lite udda porslin från Rörstrand: 3)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 12 juni 2021

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – Lite udda porslin från Rörstrand: 3

Publicerad onsdag, 12 maj 2021, 10:00 av Redaktionen

Arkivforskare och korsstygnsdesigner Alf Johansson inleder här en ny artikelserie – om udda porslin från Rörstrand kombinerat med ett annat stort intresse – korsstygn. Detta är tredje artikeln i en serie som främst kommer att publiceras på lördagar, söndagar och helgdagar under våren.

För några år sedan hittade jag en tallrik, som väckte minnen till liv. Det är minnestallriken som Rörstrand tillverkade, när Göteborg 1971 firade sitt 350-årsjubileum.

Jag har sett mycket idrott på Nya Ullevi. 1958 såg jag Pelé, när Brasilien vann mot Nordirland med 1-0 i fotbolls-VM och när Sverige slog Tyskland i semifinalen inför fullsatta läktare. Andra stora fotbollsmatcher med uppemot 50000 åskådare har varit, när Blåvitt har tagit emot Elfsborg och Djurgården. Det spelades också ishockey utomhus på Nya Ullevi, när Västra Frölunda mötte Djurgården med cirka 25000 åskådare. Där var också skridskotävlingar en gång i tiden – både EM och VM. Däremot såg jag inte VM i friidrott 1995.

Vid Götaplatsen ligger konserthuset till höger om Poseidon. Jag är antagligen den ende som har skjutit med kulsprutepistol därinne. Det hände sig 1962, när jag som ordförande i Chalmers skytteförening skulle informera nollorna om föreningen. Någon lånade mig kpisten med mynningsproppen fastsatt och ett magasin med lös ammunition. Det blev en effektfull entré, när magasinet tömdes, akustiken var det inget fel på. Men … det fanns ingen hylsfångare påsatt, varför tomhylsorna sprutade över honoratiores på främsta bänken med Chalmers rektor Lennart Rönnmark i spetsen. Som tur var, så var han också skytt och sju år senare efterträdde jag honom som ordförande i Kvibergs skytteförening.

För en blivande väg-och vattenbyggare var det förstås intressant att följa byggandet av Älvsborgsbron, som öppnades för trafik 1966. Under bron åkte jag sedan från Göteborgs hamn många gånger med färjorna till Fredrikshamn och Kiel, bland annat på skytteresor. 1976 var det tävlingar på Kimbrerhöje utanför Ålborg. Den gången sköt jag det perfekta ståskottet, när det som bäst behövdes. I särskjutningen om segern sköt jag en innertia och slog därmed både en världsmästare och en skytt, som skulle deltaga i OS i Toronto senare på året. Det blev en skön resa hem med färjan.

Min första anställning som ingenjör fick jag redan på våren 1965, innan jag hade tagit min civilingenjörsexamen. Arbetsgivare ”jagade” blivande väg- och vattenbyggare. Jag arbetade då på stadsmätningsavdelningen vid stadsbyggnadskontoret i Göteborg och fick då möjlighet att göra mitt examensarbete på arbetstid. Kontoret låg vid Christine kyrka, som syns sticka upp med sitt torn alldeles bakom Gustaf Adolfs torg. Min examen blev klar i början på december 1965.

Liseberg var ingen stor sak för mig under min Chalmerstid. Det var först, när jag hade gift mig och fått barn, som Liseberg blev ett utflyktsmål under många år framöver

Tallrikens bård med halvcirklar lockade mig till mönsterlek för broderi med korsstygn. Tre av mina mönster syns på följande bilder. I mönstren har korsstygnen ibland flyttats bara en tråd i väven i stället för de traditionella två trådarna. Då får man mjukare former på figurerna, i det här fallet en cirkel och delar av cirklar.

Bilden är klickbar till större format

En annan minnestallrik med Göteborgsanknytning tillverkades av Rörstrand 1959. Men vilket minne är det som motivet anspelar på? Vad hände år 1500? AB Svenska Amerikalinien är av mycket senare datum. Företaget bildades 1911, ingick i Broströmskoncernen och sålde de sista passagerarfartygen 1975.

I boken Rörstrands serviser Dekorer och modeller under 280 år av Bengt Nyström och Peter Stenberg tryckt 2014 finns en tallrik O 2 under rubriken O. Udda dekorer 1939-2005. Den ingår i Kungsholmsservisen, som enligt uppgifterna i boken 1938-1942 tillverkades av ALP och därefter av Rörstrand. Tallriken O 2 har ett vikingaskepp med ett segel med tre kronor som motiv. Då anges årtalet 1000.

Motiven anspelar på fartygs- eller båttyper vid olika tidpunkter, alla med tre kronor som gemensamt motiv. I Nya Lidköpings-Tidningen den 29 juni 1934 kan man under rubriken Konstutställning vid excelsiorfesten om Kungsholmsservisen läsa, att den ”har skeppsmotiv från nästan alla tider, från 1000-talet till 1800-talet”. Även i Westgöta-Posten samma dag kan man under rubriken Ståtlig utställning i Råda läsa om ”en fruktservis med motiv av skepp från 1000-talet fram till 1800-talet”. Nog verkar tillverkningen av Kungsholmsservisen hos ALP ha börjat redan 1934 – inte 1938.

Rörstrandsmärket innehåller ju också de tre kronorna. I den ovan nämnda boken kan man läsa:
”Från 1884 används en ny stämpel med fabriksnamnet i kursiv Rörstrand omgivet av tre kronor. Bytet skedde med anledning av den nya varumärkeslag som infördes detta år. De tre kronorna är ett arv från Mariebergs fajansmanufaktur som Rörstrand ägde 1782 till dess nedläggning sex år senare.”

Kronorna i olika Rörstrandsmärken ser lite olika ut. De har blivit till några korsstygnsmönster.

Bilden är klickbar till större format

Jag har också enstaka tallrikar och andra servisdelar, som har orsakat en del huvudbry, när jag har letat i böckerna för att hitta dem i register och på bilder. Ett av föremålen är en såsskål eller såssnipa,

som inuti skålen har ett mönster med en form av blomkorg. Rörstrandsmärket mm på undersidan av skålen verkar vara ditmålat för hand. Mönstrets nummer är antagligen 11062. Jag tror att nummerserien 11000 tillkom, när Rörstrand flyttade tillverkningen till porslinsfabriken i Göteborg. Dessförinnan verkar det ha funnits en nummerserie 10000 under perioden 1900-1926.

I den ovan nämnda boken om Rörstrands serviser har jag hittat servisen Diana som nummer G 44 under rubriken G. Bordsserviser och servisdekorer 1927-1940. Man kan där läsa, att porslinsmodellen har beteckningen HU och har ett reliefmönster, vilket ser ut att stämma med såsskålen. Den tillverkades 1932-1938. Man kan också läsa anmärkningen: ”Prod. Från 1932, namngiven 1935. Finns med olika dekorer som ej är bordsserviser”. I boken visas G 44 i form av en tallrik och servismodellen HU som nummer Q 100 under rubriken Q. Bordsservismodeller 1837-2005. Det finns dock ingen såsskål på servisbilden. Det är också anmärkningsvärt, att man har skrivit ”MADE IN SWEDEN”, innan 1940. Rörstrandsmärket fick inte tillägget ”Sverige” eller ”Sweden” förrän i början av 1940-talet.

_____________________________
Tidigare artiklar i serien: Klicka