Nedslag i Lidköpings historia – Lite udda porslin från Rörstrand: 2
Publicerad söndag, 09 maj 2021, 10:00 av Redaktionen
Arkivforskare och korsstygnsdesigner Alf Johansson inleder här en ny artikelserie – om udda porslin från Rörstrand kombinerat med ett annat stort intresse – korsstygn. Detta är andra artikeln i en serie som främst kommer att publiceras på lördagar, söndagar och helgdagar under våren.
I den förra artikeln i denna serie redovisade jag dekoren Royal av Gunnar Nylund som den såg ut i mitten av tallrikar mm. På bilden nedan ser man, att dekoren också bestod av en inre tryckt cirkeldekor och en guldkant. Jag har förstås inte kunnat låta bli att använda även denna dekor till en mönsterlek för broderi med korsstygn. Det mönstret ritade och broderade jag till min utställning i Lidköping 2018, när jag firade 70 år med korsstygn.
Mitt korsstygnsmönster av royal. (Bilden är klickbar till större format).
En servis som hyllades i många sammanhang var Blå eld. I boken Rörstrands serviser Dekorer och modeller under 280 år av Bengt Nyström och Peter Stenberg tryckt 2014 kan man om servisen med nummer H 60 under rubriken H. Bordsserviser och servisdekorer 1938-1967 läsa, att den hade ”blå, vit eller röd glasyr (grå och grön finns)”. Den tillverkades under perioden 1950-1971 och i anmärkningskolumnen kan man läsa, ”Röd fr.o.m. 1957. Dekor Hertha Bengtsson.” Servismodellen hade beteckningen AED. I samband med utställningen Rörstrand gennem tre århundreder på Kunstindustrimuseet i Köpenhamn 1954 beskrivs servisen i utställningskatalogen som ”en av fabrikens de senaste åren mest sålda flintporslinsserviser”.
Servisen såldes också i USA genom det bolag som Rörstrand startade där 1950. Detta dotterbolag hade registrerats som Rorstrand Inc. I New York öppnade man en butik vid 5th Avenue. I Nya Lidköpings-Tidningen kunde man den 23 oktober 1950 läsa rubriken Dollardrive i porslin, Rörstrandsbolag i USA. PÅ det fotografi som visades i tidningen kan man se delar ur servisen Blå eld i butikens skyltfönster.
Jag har bara en vit assiett av servisen. Jag köpte den på grund av märkningen på dess undersida. Servisnamnet är inte angivet, men i stämpeln kan man läsa Rörstrand Made in Sweden © Rorstrand Inc.
Mönstret i Blå eld utgörs av mönstret i själva porslinsmodellen. I två av bilderna nedan visar jag, hur man kan utnyttja detta vid mönsterlek för broderi med korsstygn. Men också formen på de olika porslinsdelarna kan användas för mönsterlek. I den tredje bilden visar jag, hur jag har använt det ovala fatet som förebild till mönsterdetaljer av olika slag. Jag har bland annat använt mig av tekniken att flytta stygnen bara en tråd i väven i stället för de vanliga två trådarna.
(Bilderna är klickbara till större format)
I boken Rörstrands serviser Dekorer och modeller av Bengt Nyström och Peter Stenberg tryckt 2014 presenteras även en del av de minnestallrikar som Rörstrand tillverkade i olika sammanhang både för egen del och på beställning. Några av dem avser Rörstrands egna jubileer. Av dessa har jag två stycken, en från 200-årsjubileet 1926 och en från 250-årsjubileet 1976.
Minnestallriken från 1926 tillverkades samma år som fabriken i Stockholm fick läggas ner och tillverkningen flyttades till Göteborgs Porslinsfabrik, som Rörstrand hade köpt 1914.
(Bilden är klickbar till större format)
När sedan Rörstrand hade etablerat sig i Lidköping tillverkades så småningom minnestallrikar av olika slag i samband med 250-årsjubileet 1976. Jag har den som visar, att Rörstrand ville manifestera sin tillvaro under tre decennier – 1700-, 1800- och 1900-talen. Tillverkningsåret framgår inte av stämpeln på tallriken. Inte heller framgår vem som har utformat motivet på tallriken.
Ett av motiven på tallriken utgörs av Lidköpingsfabriken med Kinnekulle i bakgrunden. Till vänster skymtar jag Centralföreningens silobyggnader på östra sidan av älven. Jag var pålningskontrollant för de första av dessa byggnader 1962 och 1963. Men bilden av Lidköpingsfabriken på tallriken ljuger. 1976 såg inte den gamla porslinsfabriken från 1912 ut som i motivet. Man har valt att återge hur den såg ut 1912 och inte så, som den såg ut 1976. Efter branden 1950 lagades taket på den gamla fabriken, men det fick inte samma utformning som tidigare.
Av mönsterdetaljerna på tallriken fastnade jag för den ”glada solen” som utgångspunkt för en mönsterlek. Två av korsstygnsmönstren syns nedan.
_____________________________
Tidigare artiklar i serien: Klicka
