Nedslag i Lidköpings historia – Porslinsmålaren Henning Johansson, del 2

Alf Johansson arbetar vidare med att skriva artiklar som anknyter till Lidköpings historia – och gärna specialämnet porslin. I den här serien utgår han från sin pappa Henning Johansson och dennes tid vid Rörstrandsfabriken. Andra delen.

Min pappa Henning Johansson arbetade alltså hela sitt yrkesverksamma liv som porslinsmålare på ”Porslinet” i Lidköping, dvs först hos Aktiebolaget Lidköpings Porslinsfabrik (ALP) och sedan hos Aktiebolaget Rörstrands Porslinsfabriker (Rörstrand). Han anställdes hos ALP den 3 april 1922 och slutade den 29 mars 1974 hos Rörstrand, vilket framgår av hans betyg i samband med pensionen. Han var då 66 år gammal.

Men för att börja från början. Pappa föddes den 4 mars 1908. Hans pappa hette Albin Johansson, som då var byggnadssnickare, och hans mamma hette Hilma Johansson. De var båda födda i bondefamiljer i Häggene söder om staden. De flyttade 1906 in i ett hyreshus med adress Nya staden 110, sedermera gatuadressen Kopparslagaregatan 29. Huset hade samma år byggts av farfar och hans bror byggmästaren Gustaf Johansson. De flyttade in i huset med sina familjer och stod då också som ägare av fastigheten.

På fotografiet från 1910 syns pappa Karl Henning med sin yngre bror Gustaf Erik. Pappa fick ytterligare en bror 1911, som fick namnet Alf Valdemar. Jag är för övrigt döpt till Alf efter honom. På ett kort från Evangeliska fosterlandsstiftelsens (EFS) söndagsskola syns de alla tre antagligen någon gång före 1920. Farmor var mycket engagerad i EFS-verksamheten. Även jag och mina syskon gick så småningom också i EFS:s söndagsskola.

När pappa blev sju år började han i småskolan och slutade efter fjärde klass i folkskolan 1921 med ett otroligt fint betyg.

Trots att han uppenbarligen var ”duktig” i skolan, började han inte på läroverket. Han fortsatte i den så kallade fortsättningsskolan, som skulle pågå i två år med sammanlagt 540 obligatoriska undervisningstimmar. I slutbetyget utfärdat den 15 maj 1923 står det, att han hade deltagit i undervisningen i 409 timmar. Det var en hög frånvaro, så vad hade hänt?

Jo, han hade börjat sin anställning som lärling på måleriet hos ALP den 3 april 1922, när han en månad tidigare hade fyllt 14 år och ännu inte fullföljt det första året i fortsättningsskolan. Då hade hans bror Erik dött några månader tidigare. Pappa hade antagligen sett ALP:s annons i Westgöta-Posten den 28 mars 1922. Sex dagar senare var han ju anställd.

Jag tror, att han ville börja arbeta så tidigt som möjligt för att kunna hjälpa till med familjeförsörjningen. Farfar skötte sig antagligen inte som familjeförsörjare, han var alkoholist. I ett vykort till sin svägerska Anna Magnusson omkring 1920 beklagade sig farmor och skrev, att ”det är ej nu som förr må du tro”. Just 1922 var det en omfattande debatt i tidningarna om förbud eller inte förbud mot alkohol inför en stundande folkomröstning den 27 augusti. I Nya Lidköpings-Tidningen den 29 augusti kunde man läsa ”Resultatet nedslående för nykterhetsvännerna: förbudskravet samlar icke ens hälften av rösterna”. Enligt Focus uppslagsbok tryckt 1959 var det 889132 röster för förbud och 925097 röster mot förbud. Farfar dog för övrigt 1928. Pappa berättade omkring 1950, att farfar ”söp ihjäl sig”. Då blev jag absolutist, vilket har fungerat bra genom åren.

Pappa började alltså på porslinsmåleriet 1922 och jag har i hans fotoalbum hittat några fotografier från 1924. På det vänstra fotografiet står från vänster Sigurd Andersson (som vi kallade Sigge), pappa och deras instruktör Johan Petter Lindvall. På det högre sitter pappa och Sigurd i ”målarposition”. Den fjärde personen är för mig obekant. Pappa blev det året medlem i facket – den 24 april.

Första gången som pappa anges som porslinsmålare i en mantalslängd var 1927. Han var ännu inte myndig. Då hade ju hans bror Erik avlidit 1922.

När pappa blev 20 år 1928 var det dags att göra värnplikten och hans militära nummer fördes in på hans personalkort, då han ännu bodde kvar på Kopparslagaregatan. Numret var 300 38/28. Han gjorde ”lumpen” vid infanteriet på I9 i Skövde. Då stod han antecknad med nummer 18 – ”18 Johansson” – hos ALP. På fotografiet står pappa längst till vänster utanför kasernen.

Jag har hittat de två porslinsmålarna Henning Johansson och Sigurd Andersson på ett fotografi med nästan hela ALP:s arbetarstyrka. Fotografiet togs troligen 1928, när direktören Per Nyman gick i pension. Jag har också kunnat identifiera pappas arbetskamrat under 50 år Nils Sandén.

Man kan i tidningarna då och då läsa notiser om porslinsarbetarnas fackförening och avtal, till exempel i WP den 27 april 1928.

Men redan 1928 var inte ALP detsamma, som när pappa började på ”Porslinet”. Direktören Per Nyman gick i pension det året som en del av de förändringar, som hade påbörjats. Dessa förändringar ledde ju till, att ”ALP försvann i Rörstrand”, vilket jag har berättat om i en tidigare artikel.

_________________________
Tidigare artiklar av Alf Johansson – klicka

Tillbaka till framsidan