Nedslag i Lidköpings historia – Porslinsmålaren Henning Johansson, del 1
Publicerad fredag, 12 mars 2021, 11:04 av Redaktionen
Alf Johansson arbetar oförtrutet vidare med att skriva artiklar som anknyter till Lidköpings historia – och gärna specialämnet porslin. I den här serien utgår han från sin pappa Henning Johansson. Första delen.
Min pappa Henning Johansson arbetade hela sitt yrkesverksamma liv som porslinsmålare på ”Porslinet” i Lidköping, dvs först hos Aktiebolaget Lidköpings Porslinsfabrik (ALP) och sedan hos Aktiebolaget Rörstrands Porslinsfabriker (Rörstrand). Han anställdes hos ALP den 3 april 1922 och slutade den 29 mars 1974 hos Rörstrand, vilket framgår av hans betyg i samband med pensionen. Han var då 66 år gammal.
Men han hade i någon mening haft kontakt med porslinsfabriken redan tidigare. I hans exemplar av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, första bandet tryckt 1917 inom ramen för Läseböcker för Sveriges barndomsskolor, finns det så kallade apzietryck inklistrade. 1917 var pappa nio år gammal och gick på hösten i 3.e klass i folkskolan. Han har både tryckt sitt namn och skrivit sin namnteckning i boken.
Ett av de två motiven finns på ett mönsterblad från ALP som mönster nr 2791 på en kaffekopp av porslinsmodell CO. I ALP:s priskurant 1916 finns mönster 2791 uppräknat bland de mönster som fortfarande användes. Det andra motivet i pappas läsebok torde också ha varit ett ALP-motiv.
Som porslinsmålare fick pappa uppenbarligen en gedigen utbildning hos ALP. Han kom att bli en av de gamla finmålarna, som hade fått lära sig att måla med guld och då framför allt med mattguld. Hemma har jag som arvegods en av mammas och pappas kaffeserviser – ett elfenbensfärgat porslin med dekor av mattguld. Jag har länge funderat på, om pappa och mamma hade den, därför att pappa hade målat den. I ALP:s priskurant 1941 finns den som mönster nummer 6147 på porslinsmodell LQ i elfenben. Den har namnet ”Arena” och dekor i mattguld. Delar i kaffeservisen syns i följande bilder.
De olika delarna är tillverkade under olika år. Kaffekannan är den tidigaste delen, som är stämplad med ALP-märket, 392 och 6147. 392 innebär andra halvåret 1939 och 6147 är mönsternumret. De övriga delarna är stämplade med Rörstrandsmärket, eftersom de tillverkades efter andra halvåret 1942, då ALP-märket slutligt tagits bort.
Det är bara kaffefaten som är stämplade med namnet ”Arena”, ett namn som alltså fick vara kvar även när porslinet stämplades med Rörstrands-märket. Kaffefaten är också stämplade med 441 och 72. De är alltså tillverkade första halvåret 1944. Kaffekopparna är stämplade enbart med 72. På andra delar hittar man siffran 102 på sockerasken och siffran 80 på locket till sockerasken. Sockerasken är tillverkad andra halvåret 1943. Assietterna är tillverkade andra halvåret 1946 och har inget liknande nummer påstämplat.
Men vad betyder dessa nummer? Kan det vara nummer, som visar vem som har dekorerat de olika delarna? Kan detta ha gällt under en kortare tid, när Rörstrand hade helt tagit över efter ALP? Man kan bara spekulera. Pappa hade nummer 18 på sitt personalkort – 18 Johansson. På fackföreningskortet hittar man hans medlemsnummer – 225 72. Kan det vara de två sista siffrorna i medlemsnumret, som har stämplats på kaffefat och kaffekoppar. Men pappa var inkallad i beredskapen under hösten 1943 och en stor del av 1944. På fackföreningskortet kan man dock se, att han var ledig i tre veckor i april 1944 från beredskapen och då betalade sin fackföreningsavgift. Han var alltså tillbaka på sin arbetsplats dessa tre veckor första halvåret 1944. Det skulle alltså kunna vara så, att pappa faktiskt har målat kaffefaten och kopparna.
För snart tio år sedan tog jag med mig en av kaffekopparna och ett av kaffefaten till pappas gamle arbetskamrat Göran Carlsson, som också hade varit finmålare. Jag ville få reda på, hur det gick till, när man målade dessa dekorer i mattguld. Göran berättade, att för dekorationen av en kaffekopp med fat behövde man ha sex olika penslar. Man målade med då med mattguld som var blandat i någon form av trögflytande vätska. Det gick bra att använda sirap. Men man fick ofta skaka om färgen, eftersom guldet var tungt och sjönk till botten. Det gällde att ha tillräckligt med guld i penseln.
Även själva porslinsgodset innehåller dekorationsdetaljer. Modellen är hos ALP betecknad med LQ. Denna beteckning återfinns även i boken Rörstrands serviser Dekorer och modeller under 280 år av Bengt Nyström och Peter Stenberg tryckt 2014. Där hittar man den under rubriken H. Bordsserviser och servisdekorer 1938-1967 angiven med fyra olika dekorer, nämligen Antoinette, Dora, Tanja och Bolero. För samtliga finns i kolumnen ”J – Övrigt” anmärkningen: ”1941 stämplad ALP. Under 1942 namnbyte till Rörstrand.” I kolumnen ”B – Ev. servisnummer” har för dessa angivits numren 6151, 6211, 6212 respektive 6286. Men det finns inte någon bild på LQ-modellen som servis i boken, trots att det i registret över bordsservismodeller anges, att det skall finnas en bild. Kanske fick bilden slutligen inte plats, när man slutredigerade boken.
Min tro är, att de ovan angivna numren är ALP:s gamla dekornummer. I ALP:s priskurant från 1941 finns dekornumret 6151 angivet. Inte heller i priskuranten finns det någon bild. Men mönster 6151 beskrivs med namnet ”Antoinette”: ”Koboltblått färgband med äkta guldränder, färgtrycksblomma och äkta guldkant. Elfenben.” I boken beskrivs dekoren ”Antoinette”: ”blomma blått band och guldränder. Elfenbensmassa.”
Rörstrand gav för övrigt 1943 ut ett supplement till 1941 års prislista. Däri beskrev man nyheter som kommit våren och hösten 1941, våren och hösten 1942 samt våren 1943. De fyra ovan nämnda bordsserviserna i LQ-modellen finns med i detta supplement. Där finns också LQ-modellen använd till kaffe- och teserviser med dekorerna 6211 Dora, 6212 Tanja, 6235 Myrna, 6259 Katja, 6260 Corso och 6261 Bertha. Man erbjöd också komplettering av LQ-porslin med dekorerna 6145 0ch 6146, dock utan att ange namn på dessa dekorer. De är då beskrivna som ”Färgtrycksdekor med guldkant” respektive ”Färgtrycksdekor med äkta guldkant”. Däremot finns inte dekoren 6147 Arena med i supplementet. Men den tillverkades ändå uppenbarligen under 1940-talet med Rörstrandsstämpel. Pappas gräddkanna var stämplad 432, så Arena var kanske en nyhet hösten 1943..
Jag har inte kunnat låta bli att använda mönstersekvenserna i porslinsgodset av modell LQ i en mönsterlek för broderi med korsstygn. Jag har dock inte ännu broderat mönstren.
För att återgå till pappa: ”Hur hade han det som porslinsmålare?”. Det var aldrig något jag hörde honom prata om hemma och jag frågade honom inte under tiden som han levde. Det är nu först på senare år som jag har funderat kring frågan. Även om jag var någon form av arbetskamrat med pappa på måleriet sommaren 1956, har jag bara några få minnesbilder att utgå från. Jag har nu letat i gamla tidningar och andra dokument för att försöka få en uppfattning om hur, det var att vara porslinsmålare under pappas tid och vad han upplevde som anställd på ALP och Rörstrand. Jag kommer att redovisa resultatet av mina studier i kommande artiklar i denna serie.
_________________________
Tidigare artiklar av Alf Johansson – klicka
