Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – När ALP försvann i Rörstrand)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 13 maj 2021

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – När ALP försvann i Rörstrand

Publicerad onsdag, 10 mars 2021, 17:20 av Redaktionen

Arkivforskaren Alf Johanssons sista artikel i en 21 avsnitt lång serie om  hur Lidköping blev porslinets stad. Det handlar i dag om när ALP blev del av Rörstrand.

Aktiebolaget Lidköpings Porslinsfabrik (ALP) var fram till cirka 1930 ett helt fristående företag, innan Rörstrand kom in i bilden ”på allvar”. I boken Rörstrand 280 år med fajans, flintgods porslin & stengods av Bengt Nyström och Jan Brunius tryckt 2007 kan man under rubriken ALP – Lidköpings porslinsfabrik läsa:

”Redan från 1920-talets början hade man [ALP] haft ett visst samarbete med Rörstrand. Från 1929, då Rörstrand köptes av Ifö-verken liksom Arabia med Lidköpings porslinsfabrik, intensifierades detta. 1931 blev Rörstrand åter ett fristående bolag och 1932 skedde ett samgående med Lidköpings porslinsfabrik. Rörstrand fortsatte dock i Göteborg några år fram till dess man successivt flyttade över tillverkningen till Lidköpings porslinsfabrik 1936-39 efter en utbyggnad av fabriken med bl. a. fältspattillverkning. ALP fortsatte några år fram till 1943 under eget namn parallellt med Rörstrand, men verksamheten drevs därefter vidare under varumärket Rörstrand.

Den i och för sig ointressanta frågan om vem som köpte vem har ständigt diskuterats, dvs. om Rörstrand köpte Lidköping eller tvärtom. Svaret är väl att intressenterna bakom Lidköping och Ifö-verken köpte Rörstrand för att på sikt slå samman verksamheterna och utveckla tillverkningen under det starkaste varumärket, nämligen Rörstrand.”

En som var övertygad om, att det var ALP som tog över Rörstrand, var ju Carl Fredrik Hartung, som på ett fotografi 1950 skrev om, att ALP inkorporerade Rörstrand. Men hur var det egentligen? I de gamla Rörstrandsdokumenten på landsarkivet i Göteborg hittar man en del av svaret på frågan.

I en kopia av en skrivelse ”Till styrelsen för Aktiebolaget Rörstrands Porslinsfabriker” daterad den 21 maj 1929 och med ”SKÅNSKA Cement A.B.” och ”O.Y. ARABIA A.B.” som angivna undertecknare kan man av nedan citerade stycken ana sig till, hur det började:

”Sedan åtskilliga år har det framstått som synnerligen önskvärt, att nära samarbete kunde åstadkommas mellan de olika företagen för tillverkning av porslin inom landet för att därigenom möjliggöra en rationalisering av tillverkningen och en mera effektiv organisation för försäljningen. Till förverkligande av denna tanke har sålunda tidigare förhandlats om en sammanslagning av Rörstrands- och Lidköpingsfabrikerna, liksom också en gemensam försäljningsorganisation för samma båda bolag för viss kortare tid ordnats på försök, dock utan att man då, av själva saken ovidkommande orsaker, lyckades vinna åsyftat resultat. … I Lidköping samarbeta Skånska Cement A.B. genom sitt dotterbolag A.B. Iföverken samt den finska porslinsindustrin genom Arabia, Aktiebolag, och innehava dessa intressenter aktiemajoriteten i A.B. Lidköpings Porslinsfabrik sedan något mera än ett år tillbaka. … I syfte att vidare utveckla det sålunda påbörjade samarbetet inom den nordiska porslinsindustrien har man sökt finna en utväg för indragande av Rörstrand i samgående med de redan samarbetande företagen Lidköping – Ifö – Arabia. … Den skisserade intressegemenskapen emellan Rörstrand – Lidköping – Ifö torde innebära ett stort steg mot ernåendet av en rationell organisation av den svenska porslinsindustrien och för det närmare samarbetet emellan de olika företagen, som är nödvändigt för att bättre kunna säkerställa den svenska marknaden och lämna de svenska företagen inom denna industri en rimligare ersättning för sitt arbete än vad nu är fallet. … Majoritetskonsortiets planer äro att till verkställande direktör och ledare för den egentliga rörelsen skulle utses direktören för Lidköpings porslinsfabrik, J. W. Bernström. Därigenom komma båda företagen under gemensam sakkunnig ledning och erhålles största möjliga säkerhet för att omorganisationen av Rörstrand enklast, fortast och billigast bliver verkställd, ävensom för att samarbetet emellan företagen omedelbart bliver upplagt efter rätta riktlinjer.”

I Westgöta-Posten (WP) och Nya Lidköpings-Tidningen (NLT) den 4 juni 1929 kan man läsa rubrikerna Rörstrands och Lidköpings porslinsfabriker sammanslås respektive Lidköpings och Rörstrands porslinsfabriker under samma ledning. I artiklarna berörs det som framgår av ovanstående skrivelse. Följande textstycke är detsamma i båda tidningarna:

”Häradshövding Wethje berörde därefter de under flera år gjorda försöken att åstadkomma ett nära samband mellan landets olika företag för tillverkning av porslin. Då ledningen för Lidköpings porslinsfabrik fick kännedom om att ett flertal av Rörstrands större aktieägare voro benägna att avyttra sina aktier i bolaget, ansågs tillfälle föreligga att söka sammanföra intressena i Rörstrand och Lidköping. Genom viss arbetsfördelning mellan Rörstrands- och Lidköpingsfabrikerna skulle skadlig konkurrens undvikas mellan företagen och möjligen också genom gemensamt försäljningsorgan försäljningskostnaderna nedbringas. Majoritetskonsortiet ämnar utse direktören för Lidköpings porslinsfabrik J. M. Bernström, till verkställande direktör och ledare för den egentliga rörelsen.”

Men den formella sammanslagningen av de två bolagen dröjde ytterligare några år. Så kan man I en förteckning över aktieägarna i AB Rörstrands porslinsfabriker inför bolagsstämman den 15 april 1931 se, att ALP ägde 16.154 eller ca 40 procent av de då 40.000 aktierna. I styrelse- och revisionsberättelsen över 1932 års verksamhet kan man läsa, att Rörstrand i sin tur ägde ”1.838 st. aktier i A.-B. Lidköpings Porslinsfabrik”.

Den slutliga sammanslagningen framgår av Aktiebolaget Rörstrands porslinsfabrikers styrelse- och revisionsberättelser över 1934 års verksamhet. Då försvann ALP som eget bolag, och övertogs ”av Rörstrandsbolaget per den 1 jan. 1935”.

Samarbetet mellan ALP och Rörstrand blev naturligtvis mera påtagligt efter det, att J.M. Bernström blivit verkställande direktör för båda bolagen. Ett sådant exempel är anställningen av Gunnar Nylund 1931. Det finns två dokument med Gunnar Nylunds namn redan sent 1930. I ett meddelande daterat den 9 december 1930 från J.M. Bernström ber han kamrer Ström att sända 2.000 kronor till ”Herr Gunnar Nylund Kristianelyst Bagsværd pr. Köpenhamn”. I en form av personalkort har antecknats, att ”Nylund, Gunnar Åke Felix David” är ”Skulptör. Keramiker, född den 1:5:1904 i Paris Dansk undersåte”. Inför ansökan om arbetstillstånd anges Eric Wettergren, Dramaten, och fröken Estrid Erikson, Svenskt Tenn, som referenser. Uppgifterna återkom i en ansökan uppehålls- och arbetstillståndet.

I det senare dokumentet anges, att Gunnar Nylund skulle ha ”Fast anställning såsom konstnärlig medhjälpare vid AB. Rörstrands Porslinsfabr. Göteborg samt vid AB. Lidköpings Porslinsfabrik Lidköping”.

Det verkar förövrigt som om Göteborgsfabriken slutligt lades ned 1941. I NLT fredagen den 31 januari 1941 kan man nämligen läsa rubriken Rörstrands göteborgsfabrik slår igen med underrubriken Hela driften koncentreras till Lidköping. I Rörstrands styrelseberättelse för verksamhetsåret 1941 kan man läsa, att ”ingen tillverkning förekommit vid bolagets fabrik i Göteborg”.

Men även om ALP försvann som bolag 1935, så levde ALP-porslin i tillverkningen i nästan tio år till, som till exempel i en servis från 1:a halvåret 1942. Jag hittade den i Söderköping 2014. Jag har inte hittat mönstret i något av ALP:s mönsterblad.

Även Gunnar Nylund hjälpte till att hålla ALP-märket levande, som här från en kaffeservis, som mamma använde fram till sin död 2013. ”Jockey”-mönstret har nummer 5833 i ALP:s mönsterblad och porslinsmodellen är AK.

_________________________________________________________________

Tidigare införda artiklar i serien om Porslinets Historia i Lidköping av Alf Johansson – klicka.