Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – ALP-porslin före Rörstrand)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 13 maj 2021

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – ALP-porslin före Rörstrand

Publicerad fredag, 26 februari 2021, 08:18 av Redaktionen

Arkivforskaren Alf Johansson fortsätter här med en ny serie artiklar om  hur Lidköping blev porslinets stad. Det här är första artikeln i en ny serie.
Den handlar om ALP-porslinet innan Rörstrand kom in i bilden.
I artikeln nämns Kronprinsessan Märtha – som när detta publiceras är aktuell i TV-serien Atlantic Crossing.

Innan epoken Aktiebolaget Rörstrands porslinsfabrik inleddes 1929, tillverkade Aktiebolaget Lidköpings Porslinsfabrik (ALP) både så kallat fältspatäkta porslin med kaffe- och teserviser som specialitet och elektriska isoleringsartiklar, vilket framgår av en priskurant från 1926. En priskurant var enligt C. M. Ekbohrns Förklaringar öfver 23,000 främmande Ord och namn m. m. i svenska språket, tillika med deras härledning och uttal. En handbok för vetgirige af alla samhällsklasser utgiven 1868 en ”förteckning av varupriser”. 1926 hade man också börjat att anlita konstnärer för formgivning av både porslin och dekorer – i detta fall namngavs Einar Forseth och Einar Nerman.

På bilden kan man se två stämplar. Den vänstra av dem är den välkända stämpeln på undersidan av ALP-porslin – här fortfarande med Lidköping skrivet i skrivstil. Den andra stämpeln torde avse de elektriska isoleringsartiklarna.

När stämpeln för porslin formgavs och började att användas, har jag inte sett någon uppgift om. Det första porslinet som brändes på ALP var ju från den 15 maj 1912. Folke Nymans bevarade kaffekopp har detta datum inbränt. Men hur ser det ut på undersidan, finns det någon stämpel där? För att få svar på frågan bad jag Jenny Ljungblom på Rörstrandsmuseet att fotografera undersidan på denna kaffekopp och detta kaffefat – och då ser man, att där finns inget märke.

Till att börja med fanns det inget årtal angivet i märket. Ett sådant exempel finns på de koppar och fat, som jag en gång köpte på Hönö. Det är bara kopparna som har stämpel på undersidan.

Då verkar mönstret i dekoren att ha tryckts med svart färg på föremålen. Det har sedan fyllts i för hand med olika färger – bland annat guldfärg runt koppens överkant och fatets kant.

Ett annat exempel med denna stämpel är den servis, som det då norska kronprinsparet 1929 fick som bröllopsgåva från Skaraborgs läns kvinnor. Kronprinsen hette Olav av Norge och hans tillkommande hustru var prinssessan Märtha av Sverige. Servisen bestod av 829 pjäser. Jag har efter min pappa ärvt en tallrik från tillverkningen av den servisen. Då har stämpeln försetts med årtalet 29, dvs 1929. Jag kan tänka mig, att pappa fick måla delar av servisen, eftersom den är dekorerad med så kallat mattguld. Kanske var det så, att de som hade arbetat med servisen fick var sin tallrik. Man kan läsa om servisen i Westgöta-Posten och Nya Lidköpings-Tidningen (NLT) den 15 mars 1929. Texten i tidningarnas artiklar är delvis densamma.

Man kan bland annat läsa, att det var ”konstnären Knut Hallgren”, som hade komponerat monogrammets utsmyckning. Han var ”sedan många år fast anställd vid fabriken i Lidköping”. Han presenteras i boken Rörstrand 280 år med fajans, flintgods porslin & stengods av Bengt Nyström och Jan Brunius tryckt 2007:
”Hallgren, Knut (1885-1937) Målare, porslinsmålare. Utb. vid HKS i Stockholm. Verksam vid Nymans porslinsmåler1, senare Lidköpings porslinsfabrik som dekortecknare och modellör. Åren 1931-37 arbetade han på Rörstrand, bl. a. med hushålls- och servisgods.”

Man kan också läsa, att bilderna på undersidan av tallrikar mm ”äro skickligt komponerade av konstnären Oscar Dahl”. Om honom kan man i ovan nämnda bok läsa:
Dahl, Oscar (1902-1966) Målare, utb. vid Slöjdföreningen i Göteborg under 1920-talet. Mönstertecknare och dekoratör vid Lidköpings porslinsfabrik några år från 1918 och 1929-36 och vid Rörstrand 1943-66.”

Oscar Dahl bör dessutom ihågkommas som formgivare av ramen, som har använts på framsidan av S:t Nicolai Gilles jultidning Lidköpings-Bygden alltsedan 1951. Han var själv med i gillet 1951-1966.

I artikeln skrivs likartat i flera tidningar om ”Västergötlands vapen”, ”Västergötlands kvinnor” och ”kända västgötaorter”.
Eftersom det var kvinnorna i Skaraborgs län som hade skänkt servisen, torde det snarare ha handlat om ”Skaraborgs läns vapen”, ”Skaraborgs kvinnor” och ”kända skaraborgsorter”.
På pappas tallrik är det Husaby kyrka som tecknats av Oscar Dahl och på tallriken i NLT kan man skymta, att det var Läckö slott som var motivet.
Det skaraborgska vapnet till vänster på undersidan är omgivet av Läckö slott och Husaby kyrka på båda tallrikarna.

Insamlingen från de skaraborgska kvinnorna uppgick till 5666:75 kronor, vilket framgår av en skrivelse från landshövdingskan Marianne Ekman införd i såväl WP den 22 mars som NLT den 26 mars 1929. Själva bröllopet refererades i både tidningarna den 22 mars 1929 och på Rörstrandsmuseet finns det ett tackkort från kronprinsparet. Fotografiet på brudparet finns i båda tidningarna.