Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – När ”Porslinet” kom till sta’n 1900-1912, del 16
Den utbildade arbetskraften fanns i utlandet)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 13 maj 2021

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – När ”Porslinet” kom till sta’n 1900-1912, del 16
Den utbildade arbetskraften fanns i utlandet

Publicerad onsdag, 17 februari 2021, 14:47 av Redaktionen

Alf Johansson , arkivforskare, fortsätter att berätta om hur porslinet blev levebröd för tusentals i Lidköping.
I dag handlar det om en Frans Kühnel, som hade flera roller i den nystartade industrin.

Från Porzellanfabrik Plankenhammer till Aktiebolaget Lidköpings Porslinsfabrik – lite om
Franz Kühnel – gipsgjutare, modellör och verkmästare

Folke Nyman skrev i sin artikel När porslinsindustrin kom till Lidköping i Lidköpings-Bygden 1974, att gipsgjutaren Franz Kühnel kom till ALP den 27 september 1911 från Blankenhammers porslinsfabrik, som låg i Floss i Bayern. Då hade dessförinnan de två modellörerna och modellinrättarna Eduard Götzl och Waldemar Friis kommit till ALP. Den nya porslinsfabriken var betjänt av utbildad arbetskraft och hämtade till del sådan från utlandet.

Enligt Uppehållsbok utfärdad för Franz Kühnel den 5 december 1918 föddes han den 5 september 1890 i orten Lieben i Böhmen i dåvarande Österrike och hade således nyss fyllt 21 år, när han kom till Lidköping. Med undantag för ett halvår vid ASEA i Västerås 1917-18 arbetade han sedan på först ALP och sedan Rörstrand i cirka 50 år tills han blev 72 år. Han övertalades att arbeta efter den normala pensionsåldern, eftersom man hade svårt att hitta en ersättare till honom.

Jag har fått ta del av dokument, som Franz Kühnel har efterlämnat. Det är hans dotter Rut Syhlén och hans dotterdotter Inger Syhlén-Jonsson som har varit vänliga nog att låta mig få ta del av dem. Även Inge Syhlén har bidragit med uppgifter om sin svärfar. Av dokumenten framgår bland annat, att Franz Kühnel kom till Lidköping från Porzellanfabrik Plankenhammer – inte Blankenhammer som Folke Nyman skrev – varifrån han fick sitt betyg den 19 september 1911.

Franz Kühnel var trots sina unga år en välutbildad ung man. 14 år gammal hade han börjat sin bana som lärling på L. Pohl Porzellanfabrik den 11 oktober 1904. Därefter var han anställd vid ytterligare fyra porslinsfabriker. Under tiden som han arbetade, studerade han vid flera olika fackskolor och när han kom till Lidköping kunde han uppvisa fina betyg från dem.

Innan han kom till Lidköping, fick han två vykort från sina blivande kollegor Götzl och Friis. Ett av dem är poststämplat i Lidköping den 12 september 1911 och då fick han reda på, att avsändaren hade fått hans två vykort, att han skulle bli hämtad på järnvägsstationen i Lidköping och att porslinsfabriken inte skulle komma igång förrän i december.

Franz Kühnel började sin anställning på ALP som gipsgjutare i den modellverkstad som 1911 inrättades på Kållandsgatan. Verkstaden flyttades i början av 1912 till de nya fabrikslokalerna på Fabriksgatan. I den nya fabriken arbetade också Anna Andersson. Hon är i Mantalslängd för Lidköpings Stad och Skaraborgs län för år 1912 upptagen som ”Porslinsmål. Anna Paulina Andersson 90”. Hon var alltså också född 1890 och hon bodde då i ”Banmästareboställe Lidköping-Håkantorps Järnväg”. Hennes far var just ”Banmästaren Johan Andersson”, som bodde med sin familj i banmästarebostället.

Franz Kühnel och Anna Andersson blev ett par och när de senare gifte sig blev Anna österrikisk medborgare, eftersom Franz då var österrikisk medborgare. Deras första barn Erik föddes i januari 1914. Senare det året riskerade Franz att bli inkallad som österrikisk soldat i första världskriget, men han frikallades från krigstjänst och kunde fortsätta sitt arbete i Sverige.

Franz Kühnel finns för övrigt i Uppbörds-Bok å Kommunalutskylder i Lidköpings Stad År 1914 upptagen som boende i fastigheten 66/67 i Nya staden som ”Gipsgjutaren Frans Kühnel”. Han skulle då betala 63,55 kronor i avgifter/kommunalskatt till staden, vilket tyder på, att han var relativt välbetald. Den jämnårige ”Porsl.mål. Karl Valdemar Andersson” skulle samma år betala 26,25 kronor i kommunalskatt.

Familjen Kühnel bodde på flera olika ställen i Lidköping och 1918 var både Franz och Anna tvingade att ha så kallade uppehållsböcker utfärdade av stadsfiskalen i Lidköping, eftersom de var österrikiska medborgare.

I uppehållsboken för Franz Kühnel gavs tillstånd för ”Österrikiske undersåten Frans Josef Kühnell att vistas i Sverige”. I boken finns anteckningen ”Ändamålet med vistelsen i Sverige: anställning som modellör å porslinsf. Lidk.”. Det finns ytterligare en anteckning i boken, nämligen ”Hinder möter ej för tilldelning af kort å ransonerade lifsmedel åt bokens innehafvare och ofvannämda barn”. De ovannämnda barnen var ”Erik Holger f. i Sverige den 24/1 1914” och ”Rut Alice f. i Sverige den 13/1 1917”.

Franz Kühnel tituleras också modellör i Mantalslängd 1919 för Lidköpings stad, när han och Anna hade flyttat in i sitt nybyggda hus på Åsbäcksgatan på fastigheten med beteckningen 2257 i Nya staden strax söder om Lidköping-Kållands Järnväg. På trappan syns dottern Rut.

I 1922 års Mantalslängd Nya staden för Lidköpings stad kan man läsa, att titeln för Franz Kühnel har ändrats för hand från modellör till verkmästare. Han hade således stigit i graderna till en befattning, som han sedan behöll till dess att han slutade sin anställning på Rörstrand 1962.

Huset på Åsbäcksgatan blev så småningom för trångt och av Mantalslängd 1926 Nya staden för Lidköpings stad framgår, att familjen Kühnel flyttade till Gasellen 12. Det var ett större nybyggt hus med adressen Kållandsgatan 45. Då hade familjen utökats med sonen Rune född 1925. Huset innehöll flera lägenheter och som hyresgäster hade Franz Kühnel bland andra under en tid modellören Oskar Hartung med familj, som enligt Mantalslängd 1930 Nya staden för Lidköpings stad flyttade in i huset det året. Det anges, att de hade den pensionsförsäkrade lönen 4.800 kronor respektive 4.200 kronor.

På Kållandsgatan bodde då också min blivande mamma Sigrid Carlsson. På ett fotografi i hennes fotoalbum har jag hittat ett fotografi, där hon och Rut Kühnel syns. Rut arbetade senare liksom sin bror Erik på porslinsfabriken. Erik arbetade som bland annat handelsresande och försäljare i cirka 50 år. Rut arbetade där under första hälften av 1940-talet. På ett fotografi från den tiden syns de båda två tillsammans med sin far, se inringningarna på utdraget av ett fotografi från en personalfest vid Råbäcks turisthotell. Längst fram i mitten sitter också Carl Fredrik Hartung och bakom Rut skymtar direktören Fredrik Wethje.

Franz Kühnel arbetade ju mer än 50 år på ”Porslinet” och han blev förstås belönad, först med den Nylundska pendylen 1947 och sedan med guldklockan 1952. Detta framgår av Nya Lidköpings-Tidningen den 19 och 23 december 1947 respektive den 15 december 1952.

Franz Kühnel var en uppskattad medarbetare på fabriken. På sin 70-årsdag den 5 december 1960 blev han uppvaktad av sina arbetskamrater med bland annat en teckning, där han ses klia sig i huvudet för att lösa ett problem på modellverkstaden. Även efter sin pensionering intresserade sig Franz Kühnel för fabrikens verksamhet och deltog i olika festliga sammanhang. På ett fotografi från 1966 syns han tillsammans med sin tidigare hyresgäst Oskar Hartung och Folke Nyman granska en kronskål.

Franz Kühnel flyttade 1966 till ett nytt hus på Lilleskogsvägen och avled 10 år senare den 26 mars 1976. Då fick hans hustru familjepension efter honom fram tills hon avled den 20 oktober 1983.

– – – – –

Klicka till första delen

Klicka till andra delen

Klicka till tredje delen

Klicka till fjärde delen

Klicka till femte delen

Klicka till sjätte delen

Klicka till sjunde delen

Klicka till åttonde delen

Klicka till nionde delen

Klicka till tionde delen

Klicka till elfte delen

Klicka till 12:delen

Klicka till 13:e delen

Klicka till 14:e delen

Klicka till 15:e delen

1 Kommentar
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
Roy Jildenstål
Gäst
Roy Jildenstål
7 mars, 2021 03:09

Mycket intressant att ta del av ”När Porslinet kom till stan”.

Det var ett verkligt lagarbete mellan konstnärer, drejare, målare och forskning av kombinationer med leror via laboratoriet och malverket, samt inte minst i driften där arbetet effektiviserades mellan kunnig personal och automatisering.
På Rörstrandstiden, inte minst under 50-talet, togs en del patent på uppfinningar som effektiviserade driften. Både på gott och ont.

På fotot i del 16 med Franz, Erik och Rut Kühnel ses bl.a. min far Olof ”Olle Janne” Jansson i den bakre raden, som nummer 3 till höger om Kühnel på bilden.
På 40-talet arbetade Olle på laboratoriet och något senare på malverket. Under en del av 50 och en bit in på 60-talet var han tillverkningsansvarig på Rörstrand.

Det är med spänning som många med mig ser fram emot fortsatta artiklar om ALP och Rörstrand.
Personligen minns jag träffar med ett flertal av Rörstrands kända konstnärer.
Nylund m.fl. engagerade sig t.ex. i ”Barnens Dag” i början av 50-talet. De affischerade och ställde upp som funktionärer. /Roy