Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – När ”Porslinet” kom till sta’n 1900-1912, del 13)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 13 maj 2021

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – När ”Porslinet” kom till sta’n 1900-1912, del 13

Publicerad fredag, 05 februari 2021, 08:33 av Redaktionen

Alf Johansson , arkivforskare, fortsätter att berätta om hur porslinet blev levebröd för tusentals i Lidköping. I dag 13:e delen – produktionen tar fart i nya byggnaden.
Den färdiga porslinsfabriken 1912

Den färdiga porslinsfabriken visades för pressen efter det att produktionen hade kommit igång. I Nya Lidköpings-Tidningen (NLT) den 2 juli 1912 kan man läsa en artikel hämtad från Nerikes Allehanda:
”Fabrikör P. R. Nyman, säger N. A., vilken i slutet av 1890-talet flyttade från Örebro till Lidköping, fick där år 1900 till stånd ett aktiebolag med 75,000 kronors kapital för sin industri, porslinsmålning. Denna har sedan gått bra och givit goda utdelningar. Herr Nymans affär ombildades 1910 och har med ett kapital av 350,000 kronor utvidgats till en fullständig porslinsfabrik, som nu varit i gång i tre månader i en nybyggd storslagen 4-våningars fabriksbyggnad vid Vänerns strand och vid järnvägen. Meningen är sysselsätta omkring 250 arbetare och arbeterskor, men ännu har endast hälften av denna arbetsstyrka kommit i verksamhet.

Lidköpings porslinsfabrik har inriktat sin tillverkning på specialsaker, såsom kaffekoppar, tefat, kannor, tändsticksställ m. m. av äkta porslin och har för närvarande utom den s. k. guldugnen två stora brännugnar i gång, men har grund lagd för en tredje. Från bottenvåningen där råstenen krossas till mjöl mellan ett par stenvalsar, avdelningen en trappa upp där stenmjölet i bingarna blandas samman, till arbetslokalerna i övervåningen, där porslinsvarorna forma, putsas och brännas, liksom i kontors- och packnings-lokaler råder mönstergill ordning och snygghet, och herr Nyman har all heder av anläggningen. Maskineriet drives med elektrisk kraft. Avsättningsområde för fabrikens alster har erhållits även i utlandet.”

Den färdiga fabriken syns på fotografier från 1912. Framsidan presenterades i artiklar i NLT och Westgöta-Posten (WP) den 6 augusti 1912. Fotografiet över innergården visar, att den tredje  brännugnen ännu inte är byggd och att man håller på att bygga vaktmästarebostaden. Fotografiet presenterades i WP men inte i NLT. Fotografierna är signerade ”WZ” – en för mig okänd signatur.

Artikeln i NLT hade rubriken Lidköpings porslinsfabrik. En modern och praktisk anläggning:
”Av styrelsen för A.-B. Lidköpings porslinsfabrik voro till i lördags inbjudna en del affärsmän och pressrepresentanter från olika delar av landet för att bese fabriken, som nu är i verksamhet, samt taga del av de moderna anordningar, som där vidtagits för att göra fabrikatet kbnkurrenskraftigt [konkurrenskraftigt?] och i kvalité jämförligt med utlandets förnämsta.

Som ciceroner fungerade fabrikens verkställande direktör P. R. Nyman samt dir. Leo Ahlmann, och med dessa som ledsagare genomvandrades av de inbjudna fabriken från nedan till ovan, från kvarts- och fältspatkrossarne till drejrummet, brännugnarne, måleriet och förpackningslokalerna o. s. v.

Råmaterialet till porslinet – fältspat och kvarts – finnas i stora mängder i Sverige men porslinsleran (kaolinet) måste importeras. I stora kvarnar förarbetar eller ältas dessa ämnen samman, och man får genom vissa procedurer en bildbar, kittartad massa, som på drejapparaterna liksom svarvas till – låt oss säga – koppar och fat, eller gjutes i formar till kannor, prydnadssaker m. m. Föremålen brännas sedermera, först vid lindrigare värme, sedermera i och för glasering vid en hetta av 1600 grader i c:a 30 timmar. Fabriken förfogar för bränningen över två oerhörda ugnar. Porslinspjäserna malas antingen före glasyrbränningen med s. k. rågodsfärger eller också på glasyren med emaljfärger.

Porslinstillverkningen, driven till fullkomlighet i Japan och Kina, har där varit känd så långt historien går tillbaka; i Europa är den blott något över 300 år gammal, eller 200, om man tänker på det s. k. hårda porslinet.

I Sverige tillverkades det första porslinet för ungefär 150 år sedan. Man skiljer mellan fajans och s. k. äkta porslin, av vilket det fältspatäkta är bäst, och användes detta till alla tekniska ändamål, exempelvis vid elektriska högspänningsledningar.

Lidköpings porslinsfabriks tillverkning omfattar äkta hushållsporslin, och skall, så snart förberedelserna därtill hunnit träffas, även tillverkas isolatorer m. fl. artiklar för tekniska ändamål. Fabriken som drives med elektrisk kraft, 40 hästkr., skall sysselsätta 250 arbetare, av vilka en del tyskar, såsom särskilt skickliga i porslinsfabrikation. Den tekniske ledaren är också tysk, hr Chr. Gentzch, vilken visat sig som en mycket framstående organisatör och framställare av ett mycket gott fabrikat.

Lidköpings porslinsfabrikationshistoria är f. n. i korthet denna. År 1900 ombildas en i Örebro ett par år förut av direktör P. R. Nyman grundat porslinsmåleriaffär till Nymans porslinsmåleri A.-B. i Lidköping, vilket med ett ursprungligt aktiekapital av kr. 75,000, år 1906 ökat till 132,000 arbetat med gott resultat och vunnit en stabil kundkrets över hela landet.

Importen av äkta porslin steg så småningom ända till 200,000 kr. om året, och styrelsen sig fann hava skäl att tänka på upprättandet av en fabrik för sådant porslin. Bolagsstämman antog styrelsens förslag att i blivande bolag för detta ändamål teckna 150,000 kr., och uppdrog åt styrelsen att söka bilda bolag för nämnda fabriks uppförande.

Intresset möttes, staden Lidköping tecknade 10,000 kr. i företaget och upplät tomt på 18,000 kvm. à 10 öre kvm, och bolaget konstituerades i dec. 1909 med 350,000 kr. aktiekapital. Fabrikens uppförande , som överlämnats till byggmästarefirman Backlöf & Almberg, Lidköping, fördröjdes genom Vänerns ovanligt höga vattenstånd, i det att grundarbetet kunde påbörjas först i Okt. 1910. Byggnadens mellanbottnar utfördes i håltegel med beton och detta specialarbete gjordes av Betonaktiebolaget Västra Sverige i Göteborg. Fabriksbyggnaden är mycket solidt uppförd och eldfaran ringa. Som arkitekt, konstruktör och kontrollant har ingeniör G. Carman, Göteborg, tjänstgjort.

Styrelsen i A.-B. Lidköpings porslinsfabrik utgöres av dir. A. Hemberg, (ordf.), godsägare J. M. Kjellberg, dir. L. Ahlmann, dir. L. Vestberg och dir. H. Nilsson-Dag. Verkställande dir. är P. R. Nyman. Fabrikens tillverkningar ha liksom det förutvarande porslinsmåleriets, inom staden huvudsakligen tillhandahållits hos handl. C. E. Gustafson.

Efter den intressanta genomvandringen av de rymliga, praktiskt inredda lokalerna i fabriken, och med lärorika upplysningar om dess verksamhet i sitt minne, samlades de inbjudna kl. 4 vid järnvägsstationen, där ett extratåg avgick till Kinnekulle, å vars turisthotell en splendid middag var arrangerad.

Med samstämmighet förklarades av alla dem, som tagit de storartade fabriksanläggningarne i skärskådande, att porslinsfabriken som en värdig länk – och efter allt att hoppas ej den sista – sluter sig till den storindustri, vilken Lidköping under senaste årtiondet sett uppblomstra.
K. S.”

Signaturen K. S. torde ha varit medicine kandidaten Knut Schröder, som i samma dags tidning annonserade om ”Utvärtes behandling av huvudvärk, ichias och andra nervsmärtor, magsjukdomar, ledskador m. m. samt elektrisk sjukbehandling”.

Även artikeln i WP återges (med undantag av delen om middagen på turisthotellet på Kinnekulle):

”Porslinsbolagets stora fabriksbyggnad nere vid västra stationsområdet har nu nått sin fullbordan och har tagits i bruk för fabrikationen. I lördags flaggades det från det ståtliga komplexet, hvilket då kan man säga fick sin invigning. Bolagets styrelse hade nämligen till ett besök inbjudit en del af sina största kunder samt representanter för pressen m. fl. Fabriken togs af dessa under direktör P. Nymans och kamrer Ahlmanns sakkunniga ledning i en ingående besiktning under hvilken man med glädje kunde konstatera huru väl och praktiskt allting var ordnadt. Också yttrade de tillstädeskomna främlingarne sin stora tillfredsställelse med allt hvad de fingo se.

Angående denna nya lidköpingsindustris tillkomst torde nedanstående redogörelse vara av intresse:

Direktör P. R. Nyman, som 1892 grundade engrossaffär med porslin och glasvaror, öfverflyttade 1898 affären från Hjo till Örebro och började därstädes äfven porslinsmåleri. Affären ombildades i Lidköping 1900 till Nymans porslinsmåleri-A.-B. med ett aktiekapital af kr. 75,000 hvilket ytterligare ökades 1906 till kr. 132,000. Detta bolag har sedan arbetat med godt resultat (10 proc. utdelning de senare åren) och vunnit en stabil kundkrets öfver hela landet.

Då affären mer och mer utvidgades och importen ökades, ansåg styrelsen sig hafva skäl nog att tänka på upprättandet af en fabrik för tillverkning af äkta porslin, som utgjort hufvudparten af importen och de senare åren uppgått till c:a 200,000 kr. Bolagsstämman antog därför styrelsens förslag att i ett blifvande bolag för detta ändamål teckna 150,000 kr. och uppdrog åt sin styrelse att i förening med andra intresserade medlemmar av samhället söka bilda ett bolag för nämnda fabriks uppförande.

Intresset för fabrikens tillkomst omfattades med stort intresse inom samhället och som bevis tecknade Lidköpings stad kr. 10,000 i företaget och upplät en välbelägen tomt om c:a 1,800 kvm. till ett pris af omkring 10 öre pr kvm. Bolaget konstituerades i dec. 1909 med ett aktiekapital af kr. 350,000. Vänerns höga vattenstånd omöjliggjorde emellertid fabrikens omedelbara uppförande och kunde grundarbetet påbörjas först i okt. 1910. Arbetets utförande öfverlämnades i sin helhet till byggnadsfirman Backlöf & Almberg i Lidköping. Byggnadens mellanbottnar äro af håltegel med beton och detta specialarbete utfördes af betongaktiebolaget Västra Sverige i Göteborg. Fabriksbyggnaden är mycket solidt uppförd och eldfaran ringa. Som arkitekt, konstruktör och kontrollant har ing. Carman från Göteborg tjänstgjort.

Dirktör Nyman lyckades genom de förbindelser, han under sina mångåriga resor i utlandet förvärfvat sig, tillföra bolaget en mycket duglig teknisk ledare uti Chr. Gentzsch, som under en lång följd af år praktiserat vid Tysklands förnämsta porslinfabriker. Han har vid fabrikens planering i detalj uppgjort alla praktiska förslag samt visat sig äga en framstående förmåga att organisera driften och äfven kunna framställa ett mycket godt fabrikat.

Råmaterialier för fabrikationen – fältspat och kvarts – finnas [i] rik tillgång inom landet, däremot måste leran (kaolin) importeras från Tyskland och England.

Det torde icke vara allmänt bekant, att s. k. äkta porslin undergår en betydligt högre värmegrad än fajansen (som äfven kallas porslin) och innehåller mera eldfasta produkter än detta senar. Genom dessa sina egenskaper blir porslinet utan inflytande af frätande syror och temperaturväxlingar, liksom glasyren är absolut giftfri. Det är därför tydligt att beredningen af fältspatäkta porslin – som det benämnes till skillnad af s. k. benporslin, som äfven är genomskinligt men gulare i färgen och icke ägande samma motståndskraft som det förra, då råmaterialierna äro annorlunda och bränntemperaturen afsevärdt lägre – är förenad med större svårigheter och fordrar en ytterst noggrann tillsyn och renlighet för främmande föremål. Af denna anledning används fältspatporslinet till alla tekniska ändamål exempelvis vid våra elektriska högspänningsledningar, ett bevis på dess hållbarhet och styrka emot alla temperaturväxlingar.

Fabriken är avsedd att sysselsätta c:a 250 arbetare och tillverkningen omfattar äkta hushållsporslin och skall, så snart förberedelser därtill hunnit att träffas, äfven tillverka isolatorer m. fl. artiklar för tekniska ändamål. Fabriken drifves medels elektricitet.

Arbetarne bestå förutom av svenskar äfven av tyskar, hvilka äro särskildt skickliga inom denna fabriksgren, då Tyskland har mer än 200 fabriker.

Bolagets styrelse utgöres af direktör Aug. Hemberg (ordförande), godsägare J. M. Kjellberg, direktör L. Ahlmann, direktör L. Westberg och direktör H. Nilsson-Dag. Verkställande direktör: P. R. Nyman.”

__________________

Klicka till första delen

Klicka till andra delen

Klicka till tredje delen

Klicka till fjärde delen

Klicka till femte delen

Klicka till sjätte delen

Klicka till sjunde delen

Klicka till åttonde delen

Klicka till nionde delen

Klicka till tionde delen

Klicka till elfte delen

Klicka till 12:delen