Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – När ”Porslinet” kom till sta’n 1900-1912, del 12)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 13 maj 2021

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – När ”Porslinet” kom till sta’n 1900-1912, del 12

Publicerad onsdag, 03 februari 2021, 09:30 av Redaktionen

Den första bränningen!
Alf Johansson fortsätter att berätta hur Lidköping blev en hemstad för porslinstillverkning. Detta är den 12:e artikeln, och den andra delen om hur fabriken vid Rörstrand kom till.

Den nya porslinsfabriken byggdes 1910-1912, del 2

Man hade planerat, att fabriken skulle vara klar att tas i bruk 1911, men så blev inte fallet. I styrelsens årsberättelse för AB Lidköpings Porslinsfabriks (ALP:s) verksamhet 1911 kan man läsa, att ”hafva flera samverkande orsaker, såsom fösenade leveranser m. m. ställt hinder i vägen därför”. Av den kortfattade texten i årsberättelsen framgår också, att man hade förberett fabrikationen i en förhyrd lokal och att ”massa och glasyr utprofvats och befunnits fullt tillfredsställande”. Man hade också den 1 januari 1912 övertagit verksamheten vid Nymans Porslinsmåleri-Aktiebolag (NPA).

I den tryckta årsberättelsen på landsarkivet i Göteborg har någon med blyerts ändrat datum från den 30 april till den 1 april, men berättelsen med styrelsens namnunderskrifter är daterad den 30 april. man kan också konstatera, att styrelsesuppleanterna P. R. Nyman och C. Emil Gustafson har blivit nya ledamöter i styrelsen. I styrelseprotokollet från den 12 mars 1912 kan man läsa, att ”Herrar John Hedin och R. Befritz förklarat sig icke vilja bevista vidare sammanträden”. De slutade, eftersom de skulle flytta från Lidköping, vilket också ledde till, att de lämnade stadsfullmäktige senare 1912.

Hur hade man då förberett fabrikationen i avvaktan på att fabriken skulle bli färdig? P. R. Nymans son Folke Nyman berättar en del därom i sin artikel När porslinsindustrin kom till Lidköping i Lidköpings-Bygden 1974, se del 10 av denna artikelserie. Nyman berättade i sin artikeln också, att starten av själva produktionen av porslin förbereddes:

”1911 flyttade man in i den modellverkstad, för vilken man hyrt lokaler (ca 60 m2) i Gummifabrikens fastighet vid Kållandsgatan. Bakgrunden till det här arrangemanget var givetvis, att framställningen av gipsformar måste ske så nära den blivande fabriken som möjligt för att transporterna av den ömtåliga varan skulle underlättas.”

Han berättade också, att det då kom ytterligare två modellörer till Lidköping. Dessa var tysken Eduard Götzl och dansken Waldemar Friis. Dessutom kom den österrikiske medborgaren Franz Kühnel den 27 september 1911 från Plankenhammers porslinsfabrik (Nyman skrev dock Blankenhammer). Ytterligare några månader senare kom modellören Algot Eriksson från Rörstrand. Då hade Holzhei slutat. 1974 var Franz Kühnel ”den ende kvarvarande av pionjärerna”.

Algot Eriksson beskrevs av Nyman som ”känd modellör och dessutom synnerligen skicklig i underglasyrmålning på porslin (starkeldsgods), senare skapare av vackra kollektioner av vaser, skålar och fat”. I boken Rörstrand 280 år med fajans, flintgods porslin & stengods av Bengt Nyström och Jan Brunius från 2007 kan man om honom bland annat läsa, att han arbetade hos ALP 1912-1917. Han hade förestått Rörstrands avdelning för underglasyrmålning, ritat flera serviser och prydnadsvaser.

Gummifabriken (den tidigare tändsticksfabriken) låg som syns på kartan från 1909 söder om järnvägen och var i stort sett granne med den blivande porslinsfabriken på andra sidan järnvägen.

När Rörstrandsmuseet 2016 visade sin utställning När världen kom till Lidköping, visade man fotografier av två av de i Folke Nyman s artikel nämnda personerna, nämligen Eduard Götzl och Waldemar Friis. Franz Kühnels fotografi fick jag möjlighet att fotografera av hemma hos hans dotter Rut Syhlén 2012. Algot Eriksson finns på ett fotografi från omkring år 1900 i den ovan nämnda boken.

I styrelsens årsberättelse för ALP:s verksamhet 1912 kan man så bland annat läsa, att:
”I slutet av mars voro fabrikslokalerna färdiga att tas i bruk och överflyttning av lager och måleriverkstaden ägde rum från de lokaler, som förut innehafts av Nymans Porslinsmåleri-Aktiebolag. … Sedan formgjuteriet i samma månad överflyttats från den tillfälligt hyrda lokalen, påbörjades tillverkningen så småningom, ehuru avsevärda svårigheter uppstodo, innan arbetarne blevo vana vid sitt arbete, vilket för större delen var helt främmande. Visserligen erhölls från utlandet en del arbetskraft, men i många grenar av fabrikationen var det ej möjligt att erhålla fackkunnigt folk. … Den första ugnen brändes den 15 Maj och kan i förhållande till de med första bränningen förknippade svårigheterna betecknas såsom mycket god. … Den tredje ugnen skall uppföras snarast och med smärre förbättringar av samma system som de förra.

Fabrikatet är av erkänt god beskaffenhet, varom vittnar ett erkännande från den Kungl. Porslinsfabriken i Berlin. Vår tekn. ledare, Herr Gentzsch, har på ett synnerligen berömvärt sätt bidragit till fabrikens praktiska inredning och igångsättande.

Byggnaderna äro på ett förtjänstfullt sätt uppförda av byggnadsfirman Backlöf & Almberg, härstädes, och likaledes betonarbetet av A.-B. Vestra Sverige i Göteborg.”

I Nya Lidköpings-Tidningen (NLT) och Westgöta-Posten (WP) kunde man under första halvan av 1912 läsa notiser om färdigställandet av den nya porslinsfabriken.

 

I NLT den 20 februari 1912 om rök från porslinsfabrikens skorstenar:
”Porslinsfabriken har i några dagar gjort sig uppmärksammad genom att rök uppstigit från dess skorstenar. Ännu är ju ej fabriksverksamheten i gång, men väntas bli det om vidpass 14 dagar. Maskinerna ha delvis provkörts och man lägger överallt sista handen vid de olika avdelningarna i den storartade fabriken.”

I NLT den 22 mars 1912 om ALP:s fabrik fullt installerad:
”Porslinsfabriken torde i början av april vara fullt installerad i hela dess omfång, med måleri och allt, i de nya lokalerna.”

I NLT den 17 maj 1912 om illaluktande rök från porslinsfabriken:
”Porslinsfabrikens ena skorsten, den som tillhör brännugnarne, utspydde i förrgår med då rådande vindriktning oerhörda, illaluktande rökmoln över nya staden, vilka tidtals insvepte gator och hus i ett snart sagt ogenomträngligt töcken, som osökt ledde tanken på en någonstädes härjande större eldsvåda, något som till en början utlockade massor av folk på de rökfyllda gatorna. Den för skorstenen avsedda rökbrännaren lär ännu ej vara insatt på sin plats, men den kommer.”

I NLT den 21 maj 1912 om den första bränningen i porslinsfabriken:
”Första ”bränningen” i porslinsfabriken ägde rum den 15 maj, och fabrikatet visade sig vid uttagning ur brännugnen fullt tillfredsställande.”

I WP den 7 juni 1912 om ALP:s första bränningar:
”De första bränningarna vid Lidköpings porslinsfabrik ha nu ägt rum. Båda ha lämnat ett mycket godt resultat. Särskildt utmärkte sig i den sista fabrikatet för en synnerligen vacker glasyr och glans. När fabrikens tillverkningar därför utsläppas i marknaden har man att vänta att de skola röna en liflig efterfrågan.”

På Rörstrandsmuseet finns det en kaffekopp med fat från denna första bränning.

___________________________

Klicka till första delen

Klicka till andra delen

Klicka till tredje delen

Klicka till fjärde delen

Klicka till femte delen

Klicka till sjätte delen

Klicka till sjunde delen

Klicka till åttonde delen

Klicka till nionde delen

Klicka till tionde delen

Klicka till elfte delen