Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia
När ”Porslinet” kom till sta’n 1900-1912, del 9)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 22 september 2023

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia
När ”Porslinet” kom till sta’n 1900-1912, del 9

Publicerad Friday, 22 January 2021, 09:31 av Redaktionen

1909 bildades Aktiebolaget Lidköpings Porslinsfabrik för tillverkning av eget porslin
Alf Johansson fortsätter skriva om hur Lidköping blev det svenska porslinets hemstad.
Detta är den nionde delen.

Verksamheten vid Nymans Porslinsmåleri-Aktiebolag gick uppenbarligen bra och man beslutade att bilda ett nytt bolag för bland annat tillverkning av eget porslin – Aktiebolaget Lidköpings Porslinsfabrik (ALP). En stiftelseurkund skrevs under den 1 maj 1909 av de då tio stiftarna, alla från Lidköping, Bolaget skulle ha sitt säte i Lidköping, aktiekapitalet skulle vara minst 350.000 kronor och en aktie skulle kosta 500 kronor.

De tio stiftarna var borgmästare E. v. Hofsten, direktör P. R. Nyman, kamrer L. Ahlmann, grosshandlare Aug. Hemberg, bankdirektör W. Lundmarker, bankdirektör R. Befrits, grosshandlare A. Malmberg, direktör L. Westberg, grosshandlare P. A. Petterson och direktör John Hedin.

Jag har hittat fotografier på dessa tio herrar i olika dokument på Skaraborgs föreningsarkiv och Vänermuseet.

Man kan då konstatera, att fem av dem var med som stiftare, när Nymans Porslinsmåleri-Aktiebolag (NPA) startade år 1900, nämligen Nyman, Hemberg, Lundmarker, Malmberg och Petterson. Även 1909 handlade det om i Lidköping inflytelserika personer. Enligt J. Aléns Lidköpings kommunala historia Från mitten av 1800-talet till nuvarande tid utgiven 1951 var 1909 sex av dem ledamöter av stadsfullmäktige1909, nämligen L. Ahlmann,  Aug. Hemberg, W. Lundmarker, L. Westberg, P. A. Pettersson och John Hedin. E. v. Hofsten var borgmästare och i den funktionen övervakade han stadsfullmäktiges verksamhet. Axel Malmberg hade slutat som ledamot året tidigare och P. R. Nyman blev ledamot två år senare.

Men Alén har i sin bok missat, att R. Befrits var ledamot i stadsfullmäktige 1909-1912, vilket framgår av kallelserna till stadsfullmäktiges sammanträden, t ex till sammanträdet den 13 september 1909. Då behandlades en ”Motion om teckning af aktier i ett planeradt bolag för anläggning af porslinsfabrik i Lidköping samt beviljande af lån till samma bolag”. Alén verkar att ha tagit fel på person, eftersom han har angivit, att A. Befritz var ledamot i stadsfullmäktige 1909-1912. I boken Sparbanken Lidköping 1834-1934 utgiven till bankens 100-årsjubileum 1934 uppges A. L. A:son Befrits ha avlidit den 16 februari 1897. I albumet Köpmän och borgare i Lidköping på Skaraborgs föreningsarkiv finns han porträtterad som Anderson Befritz.

Vid ovannämnda sammanträde med stadsfullmäktige den 13 september 1909 var alltså åtta av stiftarna närvarande  – sju som ledamöter och en i funktionen som borgmästare. Motionen hade inlämnats av tre av stiftarna, nämligen P. A. Petterson, R. Befrits och W. Lundmarker. Vid behandlingen av motionen påvisade borgmästaren, att staden enligt gällande lag ej har rätt att fatta beslut i angiven riktning, varjämte ett dylikt beslut kan komma att medföra mindre lämpliga konsekvenser. Han yrkade därför avslag. Motionen remitterades till drätselkammaren. När drätselkammarens svar behandlades vid stadsfullmäktiges sammanträde den 9 oktober 1909 beslutades, att staden skulle teckna aktier för 10.000 kronor i det nya bolaget och att avslå motionärernas begäran om lån till detsamma.

Med stiftelseurkunden som utgångspunkt hade stiftarna av ALP i dokumentet Inbjudning till aktieteckning undertecknat den 7 maj 1909 inbjudit till ”teckning av aktier uti Aktiebolaget Lidköpings Porslinsfabrik”. Till denna inbjudning fogades också ett prospekt, bland annat innehöll följande avsnitt om ”Fabrikens läge”:

”För erhållandet av billiga frakter är det nödvändigt att fabriken erhåller ett sådant läge, att råmaterialen kan tagas sjöledes samt att platsen i övrigt ligger centralt och är försett  [försedd?] med goda järnvägsförbindelser.
En plats som just uppfyller dessa fordringar är Lidköping, vilken stad är villig att ställa en välbelägen byggnads-terrain till förfogande. En ytterligare fördel finnes därvid, då den för fabriken erforderliga kraften kan erhållas från stadens elektricitetsverk till mycket billigt pris och större utgifter för ångmaskin, ångpannor etc ej erfordras. Platsen, som är centralt belägen till kundkretsen inom landet, är även med hänsyn till byggnadsgrund och bygnadskostnader [byggnadskostnader?] samt framför allt med avseende å gällande arbetslöner synnerligen lämlig [lämplig?].”

Aktieteckningen gick bra och man kom upp i det i stiftelseurkunden angivna minimibeloppet 350.000 kronor och kunde kalla till en konstituerande bolagsstämma den 29 december att hållas på Stadshotellet i Lidköping.

Som kuriosa kan nämnas, att i ett utkast till stiftelseurkund hade man tänkt sig, att det nya bolagets namn skulle ha varit Aktiebolaget Svenska Porslinsfabriken.

_____________________________

Klicka till första delen

Klicka till andra delen

Klicka till tredje delen

Klicka till fjärde delen

Klicka till femte delen

Klicka till sjätte delen

Klicka till sjunde delen

Klicka till åttonde delen