Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia
När ”Porslinet” kom till sta’n 1900-1912, del 8)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 27 februari 2021

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Nedslag i Lidköpings historia
När ”Porslinet” kom till sta’n 1900-1912, del 8

Publicerad onsdag, 20 januari 2021, 11:32 av Redaktionen

Alf Johanssons arkivforskning fortsätter här, med historien om hur Lidköping blev porslinsstad. 8:e delen:
– Verksamheten vid Nymans Porslinsmåleri-Aktiebolag utvecklades väl och arbetsstyrkan växte ännu mer fram till 1910

Det finns ett fåtal foton som visar verksamheten vid Nymans Porslinsmåleri-Aktiebolag (NPA). Ett foto finns i ett sargat exemplar på Vänermuseet med bildtexten: ”Gruppfoto av personal och chefer omkr. 1905. I mitten PR Nyman och verkmästare CF Hartung.”  På fotot finns det 37 personer. Det är troligt, att det fanns fler personer hos NPA. Så saknas till exempel kamrer Leo Ahlmann på fotot.

Till fotot finns det en personförteckning, som upptar följande namn från vänster till höger:
–   Första raden: August Pettersson, kontorist J. Sandberg, kontorist fröken Hedvig Jonsson, resande Vald. Sahlberg, direktör Per Nyman, verkmästare C. F. Hartung, C. Johansson, dekorationsmålare Leonard Möller.
–   Andra raden: Målare Anna ? Johansson, målare Augusta Fries, målare Dana André, Beda Lindström, Nora Alm, Anna Johansson-Landin, Hilda Vikström, Hilda Hallgren, Anna Sahlin, Karin Viktor, Prebretz, Albert Nilsson.
–   Tredje raden: Helga Blom, Ester Karlberg, Hildur Persson, Helfrid Stråhle, Anna Hallblom, Charlotte Berger, Mitzi Vinge, Anna Åberg, Jenny Fröman, John Johansson, Zeth Lindén.
–   Fjärde raden: Målare Valdemar Andersson, förman Lindvall, målare Viktor Johansson, Andy Olsson, Joel Lundqvist, lagerchef Vallin.

Från ungefär samma tid finns det också foton från måleriets kvinnliga och manliga avdelningar:

Det finns också ett foto från 1908 som visar den samlade personalstyrkan från både NPA:s porslinsmåleri och metallfabrik. Den senare startades 1906. I Westgöta-Posten (WP) den 28 augusti 1906 finns rubriken Britaniafabriken blir en verklighet. Där kan man läsa, att vid NPA:s  bolagsstämma den 25 augusti, hade man beslutat ”att bolaget skulle utvidga sin verksamhet med tillverkninga äfven af  s. k. britaniavaror”. På fotot har jag ringat in två av porslinsmålarna – Sofia Ståhl och Valdemar Andersson. Jag kommer att berätta om dessa två i en senare artikel. Längst fram sitter bland andra kamrer Ahlmann, direktör Nyman och verkmästare Hartung.

1909 togs nästa steg i Lidköpings porslinshistoria inom ramen för När ”Porslinet” kom till sta’n. Då bildades Aktiebolaget Lidköpings Porslinsfabrik (ALP)med syftet att bland annat tillverka eget porslin. Under några år verkade NPA och ALP parallellt som separata bolag under tiden som en porslinsfabrik byggdes. NPA lades ner 1912, då personal därifrån anställdes av ALP. I WP den 31 maj 1912 kan man läsa, att ”Nymans Porslinsmåleriaktiebolag hade igår ordinarie bolagsstämma här. Då bolaget genom sin uppgång i A.-B. Lidköpings Porslinsfabrik skall träda i likvidation och upplösas, valdes den förra styrelsens medlemmar till likvidatorer”.

För att försöka få en uppfattning om, hur många som var anställda inom porslinsmåleriverksamheten vid NPA efter 10 år i Lidköping 1910 har jag studerat uppbördsboken för kommunutskylder till Lidköpings stad för 1911. Den avser taxerade inkomster för 1910. Jag hittade då 32 personer, som bör ha varit knutna till porslinsmåleriverksamheten vid NPA. Av dessa hittade jag 17 angivna med taxerade inkomster redovisade i Nya Lidköpings-Tidningen (NLT) 1911. Den i tidningen angivne porslinsmålaren E. Tempo torde dock enligt uppbördsboken ha varit tändsticksarbetaren Ernst Gideon Tempo.

Mest tjänade förstås direktören Per Nyman. Därefter kom kamreraren Leo Ahlmann. Men också handelsresanden Waldemar Sahlberg, verkmästaren Carl Fredrik Hartung och bokhållaren Svante Johansson hade förhållandevis höga löner. Den bäst betalde manlige porslinsmålaren var Leonard Möller och den bäst betalda kvinnliga porslinsmålerskan var Helfrid Stråle.

Många av de 32 personerna i uppbördsboken kan med hjälp av personförteckningar till de två personalfotografierna identifieras. Under respektive namn har jag angivit, hur mycket var och en skulle betala i skatt till kommunen. Man kan då konstatera, att många av de anställda kvinnorna tjänade så lite, att de bara betalade den personliga avgiften till kommunen om 1 krona. Den skulle enligt uppbördsboken gå till ”Kyrkan & Prästerskapet” och ”Folkskolans kassa”. För män var den personliga avgiften 1:25.


Denna bild är klickbar till större format på egen sida – klicka på bilden.

Men det fanns ytterligare minst 18 personer som var anställda inom porslinsmåleriverksamheten hos NPA. Det kunde jag konstatera, när jag studerade mantalslängden för Lidköpings stad 1911. Dessa personer tjänade också så lite, att de bara betalade den personliga avgiften till kommunen. Men de var antagligen underåriga eller gifta och då betalades avgiften av fadern eller maken. Totalt torde det således ha varit cirka 50 personer som arbetade inom porslinsmåleriverksamheten vid NPA 1910.

________________________

Klicka till första delen

Klicka till andra delen

Klicka till tredje delen

Klicka till fjärde delen

Klicka till femte delen

Klicka till sjätte delen

Klicka till sjunde delen