Nedslag i Lidköpings historia
När ”Porslinet” kom till sta’n 1900-1912, del 6
Publicerad fredag, 08 januari 2021, 09:30 av Redaktionen
Alf Johanssons arkivforskning fortsätter här, med historien om hur Lidköping blev porslinsstad. Sjätte delen- uppdaterad version 15 februari
Porslinsmålare och andra anställda vid Nymans Porslinsmåleri-Aktiebolag
I styrelsens för Nymans Porslinsmåleri-Aktiebolag (NPA) årsberättelse 1901 daterad den 25 oktober kan man läsa, att ”Antalet arbetare i porslinsmåleriet var under Juli 1900 7, Augusti 9 och Sept. 13 men uppgår i år till 22. De nya arbetare som intagits kunde icke förr än efter c. 2 mdr blifva så förtrogna med arbetet att det samma kunde bedrifvas med önskvärd fart.”
I artikeln i WP den 24 augusti år 1900 kan man läsa, att en av målarna var tysk till börden. Han hade lärt sig sitt yrke hemma i Tyskland. Ytterligare en målare hade tidigare arbetat i porslinsmåleriet i Örebro. Övriga porslinsmålare var från Lidköping.
Men jag har inte på landsarkivet i Göteborg hittat något dokument, som anger namn och arbetsuppgifter för de anställda vid NPA. Jag har därför studerat mantalslängder mm för åren 1900-1903 för att försöka hitta några uppgifter om dessa anställda.
Det exemplar av mantalslängden för Lidköpings stad för år 1900, som jag har studerat på landsarkivet i Göteborg, innehåller därför inga uppgifter, som kan hänföras till anställda vid NPA. Så anges till exempel för tomten 66 utanför Gamla stadens rit, att ägaren är ”Handlanden G. W. Flyrin Winninga, Säfvareds socken”. I mantalslängden för år 1901 har tomten bytt ägare. Däri anges, att ägaren är ”P. R. Nymans PorslinsmaleriAktiebolag”. Därmed torde ha avsetts NPA.
I mantalslängden angavs också de som bodde på den aktuella tomten. Där bodde ”Disponenten” Per Nyman och ”Werkmäst.” Carl Fredr. Hartung med respektive familjer. På tomten bodde också anställda vid NPA, nämligen lagerbokhållarna Axel Wilhelm Lind och Ludv. Waldemar Sahlberg samt fabriksarbetaren Aug. Joakim Pettersson.
Lagerbokhållaren Lars Waldemar Sahlberg blev senare handelsresande vid NPA och fabriksarbetaren Aug. Joakim Pettersson anges i senare dokument som packmästare vid NPA. Om lagerbokhållaren Lind kan man i NPA:s styrelseberättelse daterad 12 maj 1905 för övrigt läsa, att han tidigare hade varit anställd hos Per Nyman i Örebro under fem år. Lind och tre andra av NPA:s anställda omkom genom drunkning 1904.
För tomten 66 finns det i kanten ett tillägg skrivet med blyerts och som anger en porslinsmålare O. Blume som boende på tomten. Han var kanske den tyske porslinsmålare, som omnämndes i tidningsartikeln i WP den 24 augusti 1900 och som Carl Fredrik Hartung skrivit om i sina memoarer.
I övrigt finns det bara ytterligare en porslinsmålare, som går att spåra genom mantalslängden för år 1901. Jag har hittat ”Porslinsmål. Nils Herman Beckvall 74 31/3” på tomten 34½ i Gamla staden ägd av Emil Rohdin.
Även om antalet anställda vid NPA år 1900 var många fler, är det troligt, att de i mantalslängden för 1901 inte anges som porslinsmålare eller porslinsarbetare. Mantalslängden för år 1902 saknas på såväl landsarkivet i Göteborg som på Lidköpings kommuns arkiv. Jag har dock studerat mantalslängden för år 1903 på kommunens arkiv och då har jag hittat ytterligare personer, som kan identifieras som anställda vid NPA under 1902, nämligen
– porslinsmålerskan Isabella N. Lidbom på tomt 56 i Gamla staden,
– bokhållaren Carl Gustaf Nyman på tomt 66 utanför Gamla stadens rit,
– porslinsbrännaren Per Adolf Gustafsson på tomt 67 utanför Gamla stadens rit,
– porslinsmålaren Knut Wilhelm Ekblom på tomt 27 i Nya staden och
– porslinsmålaren Carl Sigfrid Johansson på samma tomt.
Övriga anställda kan stå som fabriksarbetare/arbeterskor eller som hustru. I det senare fallet anges hon vare sig med namn eller eventuellt yrke utanför hemmet. Hennes eventuella inkomst räknades samman med mannens, som var den skattskyldige för familjens samlade inkomst.
Uppbördslängder avsåg de skatter och avgifter som skulle betalas för inkomster under föregående år. I Uppbörds Längd å Kronoutskylder m.fl. afgifter i Lidköpings stad för år 1901 kan man därför studera, vilka skatter mm som en person skulle betala för inkomster mm under år 1900. Eftersom de då anställda vid NPA inte hade arbetat där under hela år 1900, är det få av dem som finns upptagna i uppbördslängden. Samtidigt kan man konstatera, att de ålagda skatterna speglar inkomstförhållandena mellan ”direktörer” och ”vanligt folk”.
Bland de anställda vid NPA har jag hittat följande skatter angivna i kronor att betalas år 1901, nämligen för
– porslinsmålaren Blume 18:04,
– bokhållaren Sahlberg 10:85,
– bokhållaren Lind 6:41,
– fabriksarbetaren Pettersson 6:08 och
– porslinsmålaren Beckvall 4:83.
Av dessa uppgifter kan man förstå, att porslinsmålaren Blume hade betydligt högre lön än porslinsmålaren Beckvall. Blume kan därför antagas ha varit en skicklig porslinsmålare, redan när han anställdes vid NPA. Detta kan möjligen styrka antagandet, att han var den i WP:s artikel den 24 augusti år 1900 ovan nämnde tyske porslinsmålaren.
Verkmästaren Carl Fredrik Hartung hade en slags mellanställning vid NPA. Dels var han en av stiftarna av och aktieägare i NPA, dels var han den som skulle få porslinsmåleriverksamheten att fungera och fick därigenom lön som anställd. Han skulle betala 30:83 kronor i skatt 1901 för inkomsten år 1900.
I jämförelse med ”direktörerna” betalade de anställda dock mycket låga skatter, vilket kan illustreras med några exempel. Följande personer var på olika sätt involverade i NPA och betalade 1901 i skatt nedanstående summor
– stiftaren, aktieägaren, styrelseledamoten och verkställande direktören P. R. Nyman 105:15,
– aktieägaren, styrelseledamoten och kamreraren L. Ahlmann 117:50,
– stiftaren, aktieägaren och styrelseledamoten A. Hemberg 235:06,
– stiftaren, aktieägaren och revisorn W. Lundmarker 213:19 ,
– aktieägaren E. J. Magnusson 179:04 och
– aktieägaren K. E. Wennberg 224:06.
Jag kan inte här låta bli att redovisa två blivande porslinsmålare ur mantalslängden från år 1903. Det handlar om dels Carl Valdemar Andersson, dels Sofia Stål, se de båda bilderna nedan.
Ur mantalslängd för Lidköpings stad 1903 angående den blivande porslinsmålaren Valdemar Andersson på tomten 114½ i Nya staden.
Ur mantalslängd för Lidköpings stad 1903 angående den blivande porslinsmålerskan Sofia Ståhl på tomten 18 i Gamla staden utanför riten.
Valdemar Andersson var son till ”Enkefru Emma Andersson ” på tomt 114½ i Nya staden och Sofia Ståhl var dotter till ”Stationskarlsförmannen C. J. Ståhl” på tomt 18 i Gamla staden utanför riten. Valdemar och Sofia var två personer som jag hörde mycket talas om, när jag växte upp, eftersom min pappa Henning Johansson var arbetskamrat med dem på både ALP och Rörstrand. De arbetade fortfarande på Rörstrands måleri, när jag sommarjobbade där 1956 och då fick lära mig att måla guldränder på tallrikar. Sofia Ståhl benämndes alltid som ”Soffi” Ståhl.
Båda började antagligen sina arbeten vid NPA samma år som de fyllde 14 år – 1904 respektive 1907 – och båda förblev porslinsmålare under hela sitt yrkesverksamma liv. Valdemar bodde kvar på tomten 114½ i Nya staden i hela sitt liv. Han dog på ”sin post” på Rörstrands måleri in, när han satt och läste tidningen innan arbeted skulle börja den 6 september 1957. Så vitt jag minns, bodde även Sofia Ståhl kvar på tomten 18 i Gamla staden i det röda trähuset vid Katthavet. Båda finns med på ett fotografi från 1908 som visar anställda vid NPA.
Personalen vid NPA fotograferad 1908. Då hade NPA både ett porslinsmåleri och en metallfabrik. Den senare låg också på tomt 66 i Gamla staden utanför riten. Sofia Ståhl och Valdemar Andersson är markerade med ringar på bilden.
Valdemar Andersson och Sofia Ståhl på utdrag ur gruppbilden.
Uppgifter ur uppbördslängden 1901
___________
