Nedslag i Lidköpings historia
När ”Porslinet” kom till sta’n 1900-1912, del 5
Publicerad fredag, 01 januari 2021, 15:39 av Redaktionen
Alf Johanssons arkivforskning fortsätter här, med historien om hur Lidköping blev porslinsstad. Femte delen.
Hur gick det då för Nymans Porslinsmåleri-Aktiebolag?
Nymans Porslinsmåleri-Aktiebolag (NPA)kom att betyda en del för Lidköpings stad. Ett första tecken kunde läsas under rubriken Lidköpings tullkammares berättelse i Westgöta-Posten (WP) den 22 januari 1901. Tulluppbörden hade ökat tack vare NPA:s import av porslin mm.
NPA deltog i Lantbruks- och industriutställningen i Skövde under sommaren 1901. I WP den 14 juni finns det en artikel om utställningen under rubriken Landtbruks- och industriutställningen med underrubriken Utställningens öppnande. Däri kan man läsa, att NPA fick ett ”andra pris för måladt porslin”. Ett andra pris belönades med utställningens silvermedalj.
Tillkomsten av NPA avspeglade sig också i Lidköpings skatteunderlag. I WP den 14 juni 1901 kunde man läsa om bevillningsberedningens förslag till beskattning av inkomsterna år 1900 för skattskyldiga i Gamla staden.
NPA:s inkomst angavs vara 3.000 kronor, medan Per Nyman skulle beskattas för en inkomst av 4.000 kronor och Carl Fredrik Hartung för en inkomst av 1.675 kronor. Lagerbokhållarna A. W. Lind och L. W. Sahlberg angavs för inkomsterna 800 respektive 1.080 kronor. Sahlberg blev senare bolagets handelsresande. Man kan också läsa, att ”Kamreraren Leo. Ahlman” taxerades för 4,500 kronor.
När det gäller övriga anställda inom NPA, var deras inkomster för år 1900 inte tillräckligt höga för att komma med i listorna, som presenterades i WP år 1901. De tjänade därför mindre än 800 kronor år 1900. I taxeringslängden 1902 avseende inkomsten för år 1901 kan man däremot återfinna ytterligare personer anställda hos NPA. Så anges till exempel porslinsmålaren P. A. Gustafsson ha tjänat 720 kronor, porslinsmålaren K. W. Eriksson ha tjänat 500 kronor och packmästaren J. Pettersson ha tjänat 900 kronor.
NPA var inte sena, att annonsera om sin silvermedalj från lantbruks- och industriutställningen i Skövde. Man annonserade i WP den 19 juli 1901 om en utställning av sina prisbelönta föremål hos Herr C. Emil Gustafsson, som hade sin bosättningsaffär vid gamla stadens torg i samma kvarter som stadshotellet ligger.
Senare under hösten 1901 kunde man läsa fler annonser från NPA i WP. Dessa handlade om försäljning av porslin, glas och lampor med fabriksfel. De såldes ”hvarje Lördag kl. 9 f. m. – 3 e. m. inpå garfverigården i vår tomt N:o 66 g. st.”
NPA:s bolagsstämma efter det första verksamhetsåret avhölls den 31 oktober 1901. Av notisen i WP den 1 november 1901, kunde man läsa, att styrelsen omvaldes. Man kunde också läsa, att ”Bolagets verksamhet har under det första året nått ett omfång, som borgar godt för framtiden”.
Styrelsens rapport för det första verksamhetsåret fram till den 1 juli 1901 utgörs av ett handskrivet dokument. Däri kan man läsa, att omsättningen hade varit 110.456:15 kronor och bruttovinsten 25.806:00 kronor. Men nettovinsten var bara 4.645:99 kronor. Detta skriver man berodde på ”de dryga omkostnader, som första året uppstå i förhållande till omsättningen s. s. frakter för flyttningen, nerpackningen av varulagret, extra resor m. m.” Man kan också läsa, att ”någon afskrifning å fastigheten hafva vi i år ej ansett böra ifrågakomma, i synnerhet som vesäntliga reparationer och förbättringar derå blifvit utförda och värdet i sin helhet är lågt.”
Men det skulle komma bättre tider, vilket ledde till, att man 1909 inbjöd till aktieteckningen för Aktiebolaget Lidköpings Porslinsfabrik. Då kan man säga, att den andra etappen av När ”Porslinet” kom till sta’n inleddes. Innan jag berättar mera om detta, kommer jag i de två nästkommande artiklarna att berätta något om anställda vid NPA och om porslinsmålaren och verkmästaren Carl Fredrik Hartung, utan vars medverkan knappast Lidköping skulle ha blivit en porslinsstad.
___________