Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – Folkbiblioteket i Lidköping 1863-1872
Fick ge sitt namn åt Ljungströmsgatan)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 03 juni 2023

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – Folkbiblioteket i Lidköping 1863-1872
Fick ge sitt namn åt Ljungströmsgatan

Publicerad måndag, 23 november 2020, 11:01 av Redaktionen

Folkbiblioteket i Lidköping 1863-1872, del 9 – avslutning – i Alf Johanssons forskning om folkbibliotekets historia i Lidköping.
Här berättas mer om Claës Johan Ljungström som nämnts i flera av de tidigare artiklarna.

Jag tycker, att det verkar var så, att det var Claës Johan Ljungström som fick ordning på folkbiblioteket under sin tid i Lidköping. Därför tycker jag, att det kan vara av intresse, att som avslutning av denna artikelserie Nedslag i Lidköpings historia – Folkbiblioteket i Lidköping 1863-1872 berätta lite mera om honom. Efter sin tid som komminister i Lidköping upprätthöll han tjänsten som kyrkoherde i Tunhem under tio år fram till sin död den 8 december 1882. En dödsannons var införd i Lidköpings Tidning den 13 december 1882. Han dog i en ålder av 63 år, 4 månader och 13 dagar.

LnT presenterade den 13 december 1882 också en nekrolog över Claës Johan Ljungström:
”Dödsfall. Sistlidne fredag afled i Tunhems prestgård kyrkoherden Claës Johan Ljungström i en ålder af något öfver 63 år. Född 1819 i Sandhem, der hans far var torpare, biträdde han i ynglingaåren fadren som arbetare såväl med göromålen vid hemmet som i utgörandet av dagsverksskyldigheten vid herrgården. Af naturen särdeles rikt utrustad hade han som gosse och yngling en liflig åstundan att få studera, men föräldrarnas fattigdom lade hinder i vägen. Först 1836 inskrefs han i Skara skola, men redan efter nio år var han prestvigd och tjenstgjorde som vice pastor på flera ställen i stiftet, tills han 1855 blef komminister i Bredared. Efter att hafva innehaft denna tjänst i 5 år samt komministertjänsten i Böne i 6 år sökte och erhöll han enahanda befattning här i Lidköping. Under de 6 år han verkade härstädes, hade församlingsborna alltmer lärt sig att värdera den nitiske och begåfvade predikanten med den rättframma vänfasta karakteren. Stor och allmän var saknaden inom församlingen när han 1872 skildes från densamma för att tillträda Tunhems stora konsist. pastorat af 1:a kl. Att han äfven på denna plats efterlemnar ett aktadt minne, kan man inse af följande slutord i den dödsruna, som en korrespondent i trakten skrifver till Göteb.-Posten: ”Kyrkoherden Ljungström var en allmänt aktad personlighet. Af sina församlingsboar var han älskad och afhållen, och från hans hem, den vid foten av Hunneberg vackert belägna Tunhems prostgård, gick ej någon ohulpen, som han på ena eller andra sättet kunde lemna sitt understöd.

Vid sidan af sitt prästerliga kall hade kyrk. L. tid och krafter öfriga att utöfva en rätt betydande författarverksamhet. De historiska minnena älskade han varmt och deras vård låg honom mycket om hjertat. Han var den egentlige upphofsmannen till Vestergötlands fornminnesförening, hvars sekreterare han varit från dess stiftelse. Från trycket har han utgifvit åtskilliga häradsbeskrifningar, bland dem en öfver Kållands och Kinnefjerdings härader samt staden Lidköping. I tidningar och tidskrifter, i synnerhet Svenska Familje-journalen, har han författat en mängd kulturhistoriska skildringar och skaldestycken. Sedan 1863 var han korresp. medlem af nord. oldskrifts-selskap i Köpenhamn och sedan 1867 af vitterhets- historie- och antiqvitetsakademien. Kyrkoherde Ljungström efterlemnar enka i 2:dra giftet och en dotter med sin första maka.”

Några kommentarer med anledning av denna nekrolog kan vara på sin plats. När Claës Johan Ljungström började skolan i Skara var han klasskamrat med den blivande konstnären Brynolf Wennerberg och den blivande kollegan P. G. Söderlund, vilket framgår av skolkatalogen från höstterminen 1837. När Ljungström blev komminister torde han ha träffat dessa båda sina klasskamrater igen. Brynolf Wennerberg var yngre bror till Gunnar Wennerberg och bodde på Djurgården i närheten av Ullersund på Kålland. P. G. Söderlund var ju den kollega som var den förste bibliotekarien för Lidköpings folkbibliotek.

Som framgår av nekrologen utmärkte Claës Johan Ljungström sig i många sammanhang. Innan han kom till Lidköping hade han 1863 blivit upphovsmannen till Västergötlands Fornminnesförening, som bildades den 11 juni 1863 i Skara. En av medlemmarna vid starten blev Skaralektorn Gunnar Wennerberg. I föreningens protokoll kan man läsa, att flera Lidköpingsbor senare blev medlemmar i föreningen, till exempel rektor W. Nilson 1866, musikdirektör I. J. Hultstrand och apotekare Kyhlander 1867. Själv blev jag medlem i föreningen 2016.

Man kan också läsa i protokollet från årssammanträdet i Skara den 27 juni 1867, att Claës Johan Ljungström efter sin flytt till Lidköping antagligen påverkade Lidköpingsbor att skänka föremål av olika slag till fornminnesföreningen. Förutom att han själv skänkte böcker hittar man bland givarna från Lidköping ”Apothekaren och Riddaren M. Kylander”, ”Postmästare A. W. Södergren”, ”Handl. Oberon Smith”, ”v. Länsman Löfgren”, ”Häradsh. C. Wennerus”, ”Magister P. G. Söderlund”, ”Kamrer H. G. Bäärnhjelm”, ”Stadsvaktmästaren Arfwidsson”, ”Barberare Herrman”, ”Bryggare J. Sandwall”, ”Mamsell Dahlqvist” med flera. Även hans bror ”Artisten A. G. Ljungström” fanns bland givarna.

När han hade kommit till Lidköping 1866 kunde man i LnT den 5 maj 1866 under Predikotur läsa, att Claës Johan Ljungström skulle hålla sin introduktionspredikan som komminister i Lidköping vid högmässan på ”Bön-Söndag” [6 maj]. Knappt två månader senare var han så betrodd i Lidköping, att han den 29 juni 1866 invaldes som en av Lidköpings sparbanks nya huvudmän tillsammans med bland andra rektor Wilhelm Nilson, kollega P. G. Söderlund, kamrer H. G. Bäärnhielm och bokhandlare A. J. Törnwall. Detta framgår av LnT den 11 juli det året.

För mig är det dessutom intressant att notera en speciell koppling till Claës Johan Ljungström. Vid årsmötet den 10 februari 1867 med Lidköpings frivilliga skarpskytteförening invaldes han som hedersledamot i föreningen tillsammans med föreningens tidigare överbefälhavare C. v. Braun och musikdirektören I. J. Hultstrand, vilket också noterades i LnT den 2 mars samma år.

Samma år blev Claës Johan Ljungström änkeman. Hans hustru Amalia Sophia Albertina född Sodenstierna dog den 23 december 1867. Han blev då ensam vårdnadshavare för sina två barn Nils Wilhelm Börje född 1860 och Kristina Sophia född 1865.

Komminister Ljungström engagerade sig på många andra sätt i Lidköpings samhällsliv. Han var ju ledamot i stadsfullmäktige under en kortare tid och han var också ledamot av skolrådet tillsammans med bland andra P. G. Söderlund, se LnT den 31 december 1870.

Av annonser i LnT att döma, verkar han ha varit sekreterare i Lidköpings Tillsyningsförening, som bildades i januari 1867. Föreningen skulle enligt LnT den 23 januari 1867 ”hafwa till syfte att besöka de fattiges hem, tillhandagå de fattige med råd och handling, wårda sig om de fattige både i moraliskt och materielt afseende”.

Han blev också vald till sekreterare i Lidköpings Arbetareförening, när den bildades den 21 september 1868, se LnT den 23 september 1868. Detta var inte en fackförening för arbetare i vår mening. Ordförande blev musikdirektören Hultstrand och vice ordförande blev rektor Nilson. Bryggaren Sandwall blev också ledamot av styrelsen. Stadgarna kan läsas i Lnt den 26 september 1868, där man i § 1 kan läsa, att ”Arbetareföreningens syfte är att befordra enighet och broderlig vänskap emellan de personer, som i denna förening vilja ingå, och åt dem bereda såväl andlig utveckling som ekonomisk förkofran.”

I Gustaf Nilssons bok Hågkomster bland gamla Lidköpingspojkar från 1929 finns en ”unik bild” som visar den första styrelsen för Lidköpings Brödraförening. Där hittar man Claës Johan Ljungström stående i mitten. Jag har dock inte hittat någon notis om denna förenings verksamhet.

Som jag har nämnt i min artikelserie om Gunnar Nylund på sta’n, lever Claës Johan Ljungström kvar i dagens Lidköping genom namnet på en gata i Dalängen – L jungströmsvägen.

____________________________________
Alf Johanssons tidigare artiklar om folkbiblioteket i Lidköping:
Nedslag i Lidköpings historia – Folkbiblioteket i Lidköping 1863-1872
Klicka här till del 1Klicka till del 2Klicka till del 3Klickatill del 4Klicka till del 5Klicka till del 6Klicka till del 7. Klicka till del 8.