Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia: Biblioteket blir allt mer välordnat)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 13 maj 2021

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia: Biblioteket blir allt mer välordnat

Publicerad måndag, 16 november 2020, 12:34 av Redaktionen

– Komminister Ljungström fick så småningom ordning på biblioteket, skriver arkivforskaren Alf Johansson i den 8:e del av sin serie om Folkbiblioteket i Lidköping.

Komminister Claës Johan Ljungström fortsatte som ordförande i folkbibliotekets styrelse under sin kvarvarande tid i Lidköping. Biblioteket fick dessutom i början av 1868 ett tillskott, vilket framgår av en notis i LnT den 1 februari 1868:

”Foklbiblioteket i Lidköping har från Kållands härads norra kretsavdelning som gåfwa bekommit: 1 ex. af Lantbruks-Praktika, 1 delen; 1 d:o d:o, 2 d:o: 1 d:o Trädgårdsbok för folkskolor; 1 d:o Fruktträds plantering och wård; 1 d:o Lantbruk och ladugårdsskötsel; 1 d:o Smärre skrifter i landthushållningen, IV; 1 d:o, VI; 1 d:o d:o, V, 1d:o Allmänna släckningsreglor; 1 d:o Underrättelser om anwändningen af papp.”

Skoleläraren Swensson sade dock upp sin tjänst på folkbiblioteket och Claës Johan Ljungström annonserade i LnT den 22 februari 1868 efter en ersättare till ”Bibliotekariitjensten wid härw. Folkbibliotek”, som ”gifwer 30 Rdr i lön”.

Verksamheten verkar att ha fungerat och i LnT den 13 mars 1869 kan man läsa en ny notis om folkbiblioteket:

”Lidköpings folkbibliotek, en af de bästa inrättningar, som i samhället under senare tiden blifwit gjorda, har äfwen under förlidna året blifwit starkt anlitadt af lånesökande. Minst twå timmar (12-2) hwarje söndag äro twå personer i den skarpaste sysselsättning med låns utlemnande och intagande. – Också har biblioteket ett rikt förråd af böcker i alla möjliga gagneliga och lärorika ämnen, hwilket förråd med hwarje år ökas. Under förra året inköptes och inbundos för öfwer 200 riksdaler, och i år äro redan ytterligare inköp gjorda. – Kassan wisade den 1 Jan. 1869 en behållning af 77 rdr 14 öre.”

Den tidigare nämnda flytten av folkbiblioteket till västra folkskolan i juli 1869, se del 7, från bokhandlare Törnwall kan ha berott på, att Törnwall gick i konkurs just 1869. I LnT den 11 december 1869 kan man nämligen läsa en annons med texten:

”Alla som äro skyldige till A. J. Törnwalls konkurs[ma]sa anmodas att ofördröjligen och senast inom den 30 dennes sin skuld betala till undertecknad, wid äfwentyr af lagsökning. Lidköping den 10 Dec. 1869.
Axel Ericsson, syssloman i A. J. Törnwalls konkursmassa.”

Axel Ericsson torde ha varit bokhandlaren Axel Ericsson, som startade sin affär i Lidköping 1869. Hans annons om detta kan läsas i LnT den 9 oktober 1869.

Enligt Konkurslagen av den 18 september 1862 (i en handbok tryckt 1910) var en konkurs ”ett af vederbörande domstol öfvervakadt förfarande, hvarigenom en gäldenärs samtliga tillgångar öfvertagas af hans borgenärer för att mellan dem fördelas”. Borgenärerna valde en eller flera sysslomän ”att i gode männens ställe öfvertaga förvaltningen af boet och besörja alla de ärenden, som röra borgenärernas gemensamma rätt och bästa”.

Efter flytten till Västra folkskolan kom den första annonsen från biblioteket den 8 januari 1870 i LnT. Annonsen undertecknades av Claës Johan Ljungström, som uppenbarligen ville ha fortsatt kontroll över bibliotekets böcker och därför lät meddela:

”Folkbiblioteket hålles å wanligt ställe öppet för utlåning å wanlig tid. De, som icke återlemnat böcker, hwilka lånats under förra året, få underkasta sig exekutiv åtgärd, om lånen icke återgifwits före d. 15 dennes.”

Nästa annons kom i LnT den 16 februari 1870. Då meddelade folkbibliotekets styrelse, att biblioteket ”hålles öppet hwarje söndag från kl. 12 middagen och widare så länge lånesökande finnes qwar. Dessutom påminde man än en gång låntagare om att återlämna böcker:

”Alla som lånt böcker ur Folkbiblioteket och dem innehaft öfwer 4 (fyra) weckor, måste inom februari månads utgång dem återlemna. Den tredskande blir, utan anseende till person, i annat fall genast lagsökt.”

I LnT den 16 februari 1870 kom det också en något längre notis om folkbiblioteket:

”Lidköpings folkbibliotek har under föregående år warit högst betydligt anlitadt, hwilket är att nämna såsom ett godt tidens tecken. – Alldenstund under förra året högst få nya böcker inköptes till följe deraf att reqwisitioner, som gjordes icke blefwo expedierade, har nu blifwit inköpt en större mängd af nyaste arbeten, alla af utmärkta författare, och komma dessa böcker som f. n. äro hos bokbindare, med snaraste kunna utlånas. – Biblioteket hålles hwarje söndag öppet från kl. 12 (XII) på dagen och derefter så länge som lånesökande ännu finnas qwar utan att hafwa blifwit expedierade, hwadan ingen lånesökande afwisas för det att ”timman är förbi.” – Bibliotekarien G. Wahlström (folkskoleläraren) har fått af styrelsen för biblioteket sig bewiljad högre aflöning, så att denna för år 1870 skall utgå med femtio (50) riksdaler; dock med willkor att han answarar det ingen bok förkommer, hwadan han eger rätt att med allwar tillämpa stadgarne för utlåningen. Styrelsen för folkbiblioteket är fortfarande herrar W. Möller, E. Wennberg, B. Norén och Claes Joh. Ljungström.”

Claës Johan Ljungström återkom i annonser i LnT vid flera tillfällen i april 1870 med upplysningar om folkbiblioteket under rubriken Läs detta om Folkbiblioteheket:

”Lidköpings folkbibliothek hålles hwarje söndag öppet från kl. 12 och så länge lånsökande finnas tillstädes. Böckerna utlånas afgiftsfritt i fjorton dagar, men för hwarje wecka derutöfwer betalas 3 öre i weckan för hwarje bok. Bibliotheket, som erhållit en stor tillökning, innehåller böcker af allehanda lärorika och gagnande arbeten af de yppersta författare. Nämnas må att arbeten finnas i mängd af sådant innehåll att det kan wara tillfredsställande och underhållande äfwen för hwilken som heldst, som will eller kan räknas för bildad. Kataloger finnas att tillgå wid bibliotheket, äfwensom underrättelser om böcker, som tillkommit efter sista katalogens tryckande.”

I övrigt förekom inga annonser från folkbiblioteket under 1871. Däremot annonserade Claës Johan Ljungström för bibliotekets räkning i flera nummer av LnT i januari månad 1872. Biblioteket var då stängt för utlåning under två veckor ”för inventerings skull”. Därefter kom det en ny annons i LnT den 10 februari, att biblioteket” är åter öppet för utlåning”.

Claës Johan Ljungström verkar då ha ”fått ordning på torpet”, vad avser folkbiblioteket. Han hade inte behövt annonsera om exekutiva åtgärder gentemot låntagare under de senaste två åren. Hans tjänstetitel var nu inte längre komminister. 1871 utnämndes han till kyrkoherde för Tunhems församling och nu väntade han bara på att få tillträda den tjänsten. Uppenbarligen kvarstod han dock under tiden som ordförande för folkbibliotekets styrelse.

Men i april 1872 tog det slut. Han höll sin avskedspredikan vid högmässan ”2:dre Bönedagen” den 28 april. LnT noterade i tidningen den 4 maj 1872, att han skulle flytta från staden:

”Afskedspredikan hölls sistl. söndag af kyrkoherden Cl. Joh. Ljungström i härw. Kyrka, som war ända till trängsel fylld af åhörare, hwilka infunnit sig för att ännu en gång få höra den ej blott såsom predikant utan äfwen såsom menniska så allmänt wärderade läraren. Samma dag war en festlig afskedsmiddag för honom arrangerad och i thorsdags afreste kyrkoherde L. med familj för att tillträda sin befattning såsom pastor i Tunhems pastorat.”

I en sista del i denna artikelserie kommer jag berätta lite mera om Claës Johan Ljungström.

_______________________________________
Nedslag i Lidköpings historia – Folkbiblioteket i Lidköping 1863-1872, del 6
Klicka här till del 1Klicka till del 2Klicka till del 3Klickatill del 4. Klicka till del 5. Klicka till del 6. Klicka till del 7.