Nedslag i Lidköpings historia: Införande av förseningsavgift

Alf Johansson fortsätter sin artikelserie om bibliotekets historia i Lidköping 1863-1872. Denna gång – del 7 – handlar det bl a om att för sent återlämnade böcker skulle kosta. Biblioteket organiseras om.

I del 6 av denna artikelserie berättade jag om Claës Johan Ljungströms skrivelse till ”Till Herrar Stadsfullmägtige i Lidköping!” med anledning av revisionen av biblioteket. Av revisionsberättelsen framgår, att en av revisorerna – Törnwall – på Ljungströms begäran föreslogs bli ny bibliotekarie. Stadsfullmäktige beslutade att så skulle bli fallet. Man beslutade också bland annat, att låntagare skulle ”lemna av bibliotekarien godkänd säkerhet med ansvar för bokens återlemnande i oförsämrat skick” och att låntagare som ”innehade lånt bok utöfver en månad skulle utgifva vite af 50 öre”.

A. J. Törnwall var alltså bokhandlare i Lidköping och han annonserade då och då i LnT. En annons som ”sticker ut” var införd i LnT den 20 maj 1868. Då handlade det om tre böcker, som komminister Claës Johan Ljungström hade författat, innan han tillträdde tjänsten i Lidköping.

Några månader senare valdes komminister Ljungström vid ett fyllnadsval den 20 juli 1868 in som ledamot av stadsfullmäktige, vilket man kan läsa om I LnT den 22 juli 1868. Men han upptäckte, att det blev för mycket för honom och knappt ett år senare den 21 maj 1869 skrev han ”Till Ordförande i Lidköpings Stadsfullmägtige”, att han ”Enär jag mer och mer finner det, i följe af mina embets- och tjänsteåligganden, icke är oförhindrad att så, som sig borde, deltag i Stadsfullmägtiges sammanträden och göromål, får jag härmed afsäga mig förtroendet, att af besagde fullmägtige wara medlem.”

Claës Johan Ljungström gav för övrigt 1871 ut boken Kinnefjerdings och Kållands härader samt Staden Lidköping. Däri nämner han till exempel, att ”framlidne Rektorn vid skolan Nils Wennersten, till boställe åt Kollega, skänkt länderiet Christinelund eller Qvarnegården, söderut från Gamla Staden beläget”. Han nämner också, att ”Till undervisningens och upplysningens befrämjande bidraga … äfvensom ett år 1863 grundadt Folkbibliothek, som har en boksamling uppgående till mer än 600 volymer.” Han nämner dock inget om sitt eget arbete med biblioteket.

Man kan också läsa om folkbibliotek i församlingarna runt Lidköpings stad och då förstå, att flera av dem bildades före folkbiblioteket i Lidköping. Ljungström nämner till exempel, att biblioteket i Härened bildades 1847, biblioteket i Hjärpås bildades 1853 och biblioteket i Husaby bildades 1855. I det senare fallet var det den dåvarande vice pastorn P. G. Söderlund som startade folkbiblioteket, samme kollega P. G. Söderlund som deltog i bildandet av Lidköpings folkbibliotek 1863. Ljungström nämner också bibliotek i Källby, Säfvared, Ufvered, Häggesled, Tådened, Tranum, Lafva, Kjedum, Örslösa, Söne, Gillstad, Wähla, Råda, Rackeby och Sunnersberg.

I LnT den 5 januari 1869 annonserade för övrigt folkbiblioteket, att detsamma ”är flyttadt till herr bokhandlare Törnwall”. Annonsen är undertecknad av Claës Johan Ljungström. Denna flytt nämns inte i J. Aléns bok. I den står det ju, att biblioteket 1868 flyttades ”till det då nya västra folkskolehuset”.  I LnT den 9 september 1868 kan man läsa om invigningen av den nya folkskolebyggnaden och den 12 september 1868 läsa en artikel om själva byggnaden. I ingetdera fallet nämns något om en bibliotekslokal i huset eller om att folkbiblioteket senare skulle flytta in där. Flytten till ”Nya folkskolan” blev uppenbarligen inte ett faktum förrän i juli 1869. Detta framgår av en annons i LnT den 28 juli 1869.

Flytten av biblioteket till bokhandlare Törnwall kan ha varit föranledd av arbeten med elementarläroverkets gymnastikhus, där ju biblioteket flyttade in i mars 1867. I J. Aléns bok kan man om detta gymnastikhus nämligen läsa:

”Gymnastikhuset flyttades sommaren 1868 till en plats, som uttagits på av staden ägd jord, mitt emot det nya lärohuset. Det brädfodrades och rödfärgades sommaren 1872. Efter en senare skedd tillbyggnad tjänstgör det ännu i skrivande stund för sitt ursprungliga ändamål.”

Det var i detta gymnastikhus som även jag fick tillbringa många timmar med vanlig gymnastik och hållningsgymnastik under mina år i realskolan och gymnasiet. Huset kallades för ”Ladan” och syns på ett gammalt fotografi från just 1951.

För att gå tillbaka till 1867, så kunde man den 10 juli i LnT läsa en annons om, att ”För att kunna afsluta påbörjadt arbete med upprättande af en ny katalog, uppmanas alla, som innehafwa lånte böcker ur biblioteket, att nästa söndag den 14 Juli kl. 12-1 utbyta desamma mot andra”. Det var på den tiden antagligen inte helt lätt, att hålla ordning på alla böcker i biblioteket.

I början av 1868 kunde man den 15 januari i LnT läsa en notis om folkbibliotekets utlåningsverksamhet 1867:

”Folkbiblioteket, denna nyttiga inrättning, bör under nästlidna år hafwa kunnat wara till icke ringa gagn. Det har warit öppet för utlåning 49 gånger, derwid sammanlagdt 3,058 exemplar utlånats, eller i medeltal 62 ex. hwarje gång. Högsta antalet utlånades den 22 Dec. med 97 exemplar. – Sådane företeelser må med skäl kallas glädjande.”

Tillbaka till framsidan