Om Lidköpings historia: Den första bibliotekslokalen
Publicerad måndag, 19 oktober 2020, 16:14 av Redaktionen
Alf Johansson fortsätter göra nedslag i Lidköpings histopria. Här kommer den fjärde delen om Lidlöpings bibliotek.
_____________
Nedslag i Lidköpings historia – Folkbiblioteket i Lidköping 1863-1872, del 4
Klicka här till del 1. Klicka till del 2. Klicka till del 3.
_____________
Den första bibliotekslokalen
Den första bibliotekslokalen fanns i kollega P. G. Söderlunds bostad benämnd Christinelund i uppbördsboken 1861. På kommunens arkiv finns det förteckningar över kommunens egna fastigheter. I Fastighets och Inventarie-boken 1877 finns ”Collegabostället” upptaget utan namn. I Förteckning öfver Lidköpings Stads och Tomtegares Fastigheter upprättad År 1877 finns ”Kollegabostället Kvarnegården” upptaget.
Fanns det två olika namn för samma fastighet, den fastighet som kollegan vid elementarläroverket nyttjade som tjänstebostad?
Svaret på denna fråga är ”ja”!
I Lidköpings Stads Fastighetsbok 1883-1895 finns under rubriken Donations Fastigheter upptaget Kollegabostället Kristinelund (Qvarnegården) med taxeringsvärdet 4.000 kronor. Då kan man återgå till 1856 års karta och konstatera (med mina markeringar), att namnet Qvarngården finns angivet på kartan mellan namnen Johanneberg och Trycket. Då låg läroverket eller den så kallade lärdomsskolan markerad med ”d” i ett av kvarteren norr om kyrkan.
Rektor Wilhelm Nilson hade sin tjänstebostad på andra våningen, vilket framgår av en annons i LnT den 18 juli 1868, när skolfastigheten utbjöds till försäljning.
Folkbibliotekets första lokal fanns alltså i det gamla kollegabostället Christinelund/Qvarngården. I boken Lidköpingsbilder Fotografier från en älskad stad finns det ett fotografi som visar Kvarnegården omkring 1920. På kartan från 1909 finns fastigheten angiven som Kvarngården (Kristinelund).
I bildtexten till fotografiet står det att ”Länderiet donerades 1840 av rektorn Nils Wennersten som bostad till den äldste läraren vid läroverket”. Om denna donation kan man i Aléns bok läsa, att den skedde den 12 augusti 1846:
”Rektor Wennersten donerade nämligen hela sin gård, länderiet Kvarnegården – vars namn han låtit ändra till Christinelund efter sin hustrus förnamn – att disponeras av tjänstgörande ordinarie andre läraren vid skolan, som också alltifrån Wennerstens död bebott det på länderiet uppförda boningshuset, så när som på de senaste åren, då det varit uthyrt av vederbörande lärare.”
Förste ordinarie läraren var ju rektorn, som 1863 var Wilhelm Nilson. Då var kollegan P. G. Söderlund ”den ordinarie andre läraren” och bodde i fastigheten Christinelund. Av äldre kartor att döma har den lägre byggnadsdelen åt öster tillkommit någon gång under 1800-talets senare del. Den finns till exempel inte med på Karta öfver inegorna till Lidköpings stad i Skaraborgs Län… Åren 1860-61 och 62 … renoverad år 1888. Den är nu riven och byggnaden är idag ett privatägt kulturminne.
Folkbibliotekets första böcker
För att återgå till starten av folkbiblioteket, så presenterades i LnT den 6 juni 1863 en Förteckning å böcker i Lidköpings folkbibliotek. Det torde då handla om de böcker som inköptes i Hedboms bokhandel. Det är dock inte helt lätt att läsa förteckningen. Jag har vid sidan om förteckningen från tidningen skrivit ner titlar för ett urval av böcker under respektive rubrik, som jag har uppfattat dem.
I bokförteckningen kan man under rubriken Skrifter i blandade ämnen läsa boktiteln Sockenbibliotek, som utkommit i många delar. I Robert Eldhs skrift kan man läsa:
”S. k. sockenbibliotek hade börjat inrättas här i landet redan vid början av 1800-talet, och denna bildningsverksamhet hade sedan fått ett kraftigt stöd i 1842 års folkskolestadga, där bl. a. prästerskapet ålades att ”uppmuntra till inrättandet och begagnandet af sockenbibliotek och därtill tjänliga böcker föreslå”.”
I annonsen avser dock begreppet ”sockenbibliotek” en serie band under samlingsnamnet Sockenbibliotek. Dessa band kunde köpas i bokhandeln. Bokhandlare S. A. Hallman annonserade till exempel om just Sockenbibliotek (senare delen) för 1863 i LnT den 5 november 1862.
Begreppet ”bibliotek” användes i olika former om en serie skrifter, häften eller böcker under ett samlingsnamn till salu i bokhandeln eller på annat sätt. Så kan man till exempel i en annons i LnT den 17 december 1853, läsa:
”Utgifwaren af `Nytt Kabinetts-Bibliotek af blandad Swensk och Utländsk Romanlitteratur` får härmed äran anmäla Bibliotekets fortfarande äfwen till nästa år. … Bibliotekets årgång blifwer 30 häften … Linköping i Dec. 1853. C. F. Ridderstad.”
I annonser från S. A. Hallmans bokhandel hittar man andra ”bibliotek”, såsom Nytt Romanbibliothek för 1860 i Lnt den 17 november 1860 och Miniatyrbibliotek för Sällskapsnöje i LnT den 6 december 1862. Hedboms bokhandel annonserade om Lilla sagobibliotheket, trenne häften äro utkomna, och Bibliothek för Herrar, 5 häften, i LnT den 17 december 1862.
Folkbiblioteket i Lidköping var en annan form av ”bibliotek” än de ”bibliotek” som såldes genom bokhandeln eller på annat sätt. Enligt stadgarna skulle det ha ”till ändamål att bereda stadens innewånare och särskildt dess mindre bemedlade medlemmar lättadt tillfälle till god och nyttig läsning”. Folkbiblioteket var ett allmänt bibliotek, där man utan kostnad kunde låna böcker under viss tid.
