Gå direkt till Nyheten (Serie om Lidköpings bibliotek av Alf Johansson, Lidköpingshistoriker)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 13 maj 2021

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Serie om Lidköpings bibliotek av Alf Johansson, Lidköpingshistoriker

Publicerad måndag, 05 oktober 2020, 08:20 av Redaktionen

Alf Johansson forskar i arkiv, och han forskar om Lidköping. Han inleder här en serie som publiceras på måndagar; Lidköpings bibliotekshistoria.
På fredagar fortsätter hans serie om Gunnar Nylund ytterligare flera veckor.

Nedslag i Lidköpings historia – Folkbiblioteket i Lidköping 1863-1872, del 2  Klicka här till del 1.

– – – –

Tidigare bibliotek i Lidköping

Innan det blev ett folkbibliotek i Lidköping 1863 kunde man i Lidköpings tidningar läsa annonser om tre olika så kallade lånbibliotek och ett så kallat läsebibliotek i Lidköping. Lidköpings första tidning – Lidköpings Tidning (LT) – kom med sitt första nummer den 5 mars 1842. Då annonserade tullinspektören P. J. A. Barck för sin ”Bok-och Musikhandel” och erbjöd böcker om bland annat jordbruk och trädgård. Senare under året annonserade Barck ett flertal gånger och på julaftonen handlade det bland annat om Robinson Crusoe, Mjölkläkaren, Handbok för Fiskare, Kokbok, Julgåfva åt snälla Barn, Arméns Uniformer, En liten Flickas minnesanteckningar och Luthers lefverne.

Barck hade också ett ”Lånbibliothek”, som antagligen innebar vissa bekymmer. Han lät nämligen under året annonsera om att återfå utlånade böcker inom en månad och på nyårsaftonen 1842 meddelade han i en annons LT:

”Som jag med görligaste första ämnar afyttra mitt Lånbibliothek, är min ödmjuka anhållan att alla de som innehafva Böcker, tillhörande nämnde Bibliothek, behagade med alldraförsta desamma till mig återlemna.”

Barck överlät sitt ”Lånbibliothek” till den tidigare vinhandlaren S. A. Hallman, som annonserade därom i LT den 18 februari 1843 och då meddelade:

”Som jag nu, genom köp af Hr Tullinspektor Barck, blifvit egare af dess hittills innehafda Lånbibliothek, tager jag mig friheten samma Bibliothek till fortsatt utlåning anmäla, helst det nu blifvit betydligt tillökt och förbättradt.”

I samma nummer av tidningen annonserade Hallman också för första gången som bokhandlare:
”Uti undertecknads Bokhandel i huset N:o 74 och andra våningen vid torget i nya Staden, finnes tillgång på en mängd nya och nyttiga Böcker i alla Vetenskapsdelar af nyare upplagor, samt den nyaste Lektyr af flerfaldige författare; en mängd nya Musikalier för Fortepiano, Guitarr och sång; flere sorter Planchverk samt Porträtter af kände och store Män, jemte moderna Papperarbeten, tjenlige och bruklige Ornamenter, Guld-Border, guldfasonerat, kulört, slätt och prässadt Blankpapper m. m.”

Tomten 74 låg på norra sidan av Grevhusgatan mittemot Garströms konditori. På ett senare foto kan man se fasaden mot nya stadens torg på det tvåvåningshus som fanns på tomten.

Hur länge som bokhandlare Hallman drev sitt lånbibliotek har jag inte kunnat fastställa, men det var inte utan problem. I Lidköpings nya Tidning (LnT) den3 juli 1847 annonserade han:
”Undertecknad anhåller härmed, att alla, som ännu innehafva lånte Böcker, af mitt Lånbibliothek, utan att hafva förnyat års- eller qvartals-afgiften, benäget torde återsända Böckerne inom Juli månads slut; i annat fall förskaffas nya Böcker på de försumliges räkning, för att kunna komplettera Bibliotheket med de felande Böckerne. Lidköping den 30 Juni 1847.   S. A. HALLMAN.”

Den sista notisen om Hallmans lånbibliotek, som jag har hittat, återfinns i LnT den 5 oktober 1850 då en Carl W. Holmgren i Örslösa annonserar:
”Den som från Herr S. A. Hallmans Lån-Bibliothek, efter den 30:de nästl. April, till låns uttagit Grefven af Monte-Christo, gör en reel tjenst om han derom, med det aldra första, lemnar mig besked. Skulle boken händelsevis vara förkommen, betalas den med nöje af undertecknad. Örslösa den 4 Oktober 1850.   CARL W. HOLMGREN.”

Bokhandlare S. A. Hallman sålde sin tomt 74 och flyttade sin bokhandel till tomten 145 tvärs över nya stadens torg, vilket han meddelade i LnT den 3 januari 1857. Den nya lokalen låg ”i herr Garfware Hällbergs Hus, N:o 145 wid Nya Stadens Torg”. Hans bana som bokhandlare slutade med konkurs 1863.

Ett så kallat läsebibliotek startade ungefär samtidigt som S. A. Hallman blev ägare till sitt lånbibliotek. I LT den 29 april 1843 kan man i en annons läsa, att läsebiblioteket skulle starta den 1 maj och att G. L. Billvall var bibliotekarie. I samma nummer av tidning kan man läsa, att ”Andre Söndagen efter Påsk predika i Lidköpings Kyrka: Högm. Past. Adj. BILLVALL …”.

 

Den i annonsen nämnda ”Wänskaps-Föreningen” torde ha varit någon form av loge, som annonserade om sina sammankomster i LT, till exempel den 15 april 1843: ”Wänskaps-Föreningens Herrar Ledamöter behagade sammanträda på vanligt ställe Måndagen den 24 d:s kl. 3 eft. M.”

Man kan under flera år framåt läsa annonser om att betala årsavgifter till detta läsebibliotek. Men också detta bibliotek fick problem och i LnT den 8 september 1849 kan man läsa i en annons, att biblioteket eventuellt skulle upphöra:

”Delägarne uti Läse-Bibliotheket behagade sammanträda Thorsdagen den 13:de dednes kl. 3 e. m. på undertecknads kontor för att besluta om Bibliothekets fortfarande eller upphörande, och erinras om stadgarnas föreskrift att de frånvarande få åtnåja sig med de närvarandes beslut, samt uppmanas alla de som hafva Böcker, tillhöriga Bibliotheket, att inom nämnde dag dem till mig inlemna. Lidköping den 7 Sept. 1849.   P. A. LINDSTEDT. [Jo, det finns tryckfel i annonsen]”

Vad man bestämde vid mötet den 13 september står ej att läsa om i tidningen, men två dagar senare i LnT den 15 september 1949 annonserade bibliotekarien P. A. Lindstedt igen:
”De af Läse-Bibliothekets Medlemmar som hafva Böcker uttagna tillhörande Bibliotheket torde sednast nästa Thorsdag dem samteligen inlemna till undertecknad nuvarande Bibliothekarie.
Lidköping d. 14 september 1849.        P. A. LINDSTEDT:”

I ett ”Tillkännagifwande” från ”Länets Hushållnings-Sällskap” infört i LnT den 29 september 1849 nämns ”Sällskapets Skattmästare Hr P. A. Lindstedt i Lidköping”. I boken Skaraborgs läns kungliga hushållningssällskap 1807-1907 kan man läsa att ”Handlanden P. A. Lindstedt” var sällskapets skattmästare 1840-1851. Av annonser i nästa nummer av LnT den 6 oktober kan man dessutom förstå att ”Herr P. A. Lindstedt” också var någon form av skeppsmäklare. Av andra annonser i LnT, till exempel under 1850, förstår man att han dessutom var i högsta grad verksam vid Lidköpings auktionskammare. Men någon mer annons om läsebiblioteket har jag inte hittat.

Så dök det upp en ny bokhandlare i Lidköping – O. Gudmunsen. Han var ”Bokbindaremästare” och annonserade därom första gången i LnT den 17 september 1853. Han utvidgade sin verksamhet och startade en bokhandel 1854, vilket man kan läsa i en annons i LnT den 16 december 1854. När bokhandeln var etablerad annonserade han i Lnt den 19 mars 1856, att han också hade etablerat ett ”Lån-Bibliothek, deröfwer Katalog är att tillgå, har jag äran avertera”.

Begreppet ”avertera” förklaras i C. M. Ekbohrns Förklaringar öfver 23,000 främmande Ord och namn m. m. i svenska språket, tillika med deras härledning och uttal. En handbok för vetgirige af alla samhällsklasser utgiven 1868 bland annat som ”underrätta”.

Man kan i Robert Eldhs jubileumsskrift läsa om O. Gudmunsens lånbibliotek i samband med, att folkbibliotekets 1864 tryckta katalog om ”380 band ”omnämns:
”En jämförelse med den år 1860 utkomna katalogen över O. Gudmundsens lånebibliotek, som samma år inrättades i Lidköping, visar vad folkbiblioteket vägrar att bjuda på; i lånebibliotekets katalog återfinns bl. a. vågade titlar som ”Den anonyma älskarinnan”, ”Mördaren med kall öfverläggning” och ”En kammarjungfrus memoirer.”

Gudmunsen startade ju dock sitt lånbibliotek 1856, inte 1860. Han annonserade dock inte i LnT någon gång under 1860 och jag vet inte, hur länge som han drev detta lånbibliotek. Han fortsatte dock som bokhandlare under många år framöver.