Gå direkt till Nyheten (Alf Johanssons arkivforskning: Artikelserien om Gunnar Nylund – I stadsträdgården)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 20 januari 2021

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Alf Johanssons arkivforskning: Artikelserien om Gunnar Nylund – I stadsträdgården

Publicerad fredag, 02 oktober 2020, 08:16 av Redaktionen

Nedslag i Lidköpings historia – Gunnar Nylund på sta’n, del 5. Av Alf Johansson som forskar i arkiv och tidningsklipp, jämför, kontrollerar och skriver.

_____________________________
Tidigare artiklar i serien:
Alf Johansson  fortsätter arkivforskningen: Ett favoritämne: Gunnar Nylund.
Alf Johansson fortsätter arkivforskningen: Ett favoritämne: Gunnar Nylund – ny artikel i dag. 
Alf Johanssons arkivforskning: Om Gunnar Nylund
Alf Johanssons arkivforskning: Artikelserien om Gunnar Nylund – och branden i Lidköping
Alf Johanssons arkivforskning: Artikelserien om Gunnar Nylund – och branden i Lidköping, del 2
____________________________

Bakom siffran 3 döljer sig till att börja med det solur, som kom på plats i i stadsträdgården mellan de två gamla skolbyggnaderna för invigning den 6 juni 1992. Det var en gåva från den tidigare Rörstrandschefen Fredik Wethje. På de omgivande kalkstensplattorna kan man med viss svårighet urskilja texter. Jag har tolkat dem som syns på följande bilder.

För att få en version av historien bakom detta verk kan man i Nya Lidköpings-Tidningen (NLT) den 5 juni 1992 läsa bland annat:

”Gå till soluret i Stadsträdgården! Det är inget vanligt solur det handlar om. Utan ett konstverk.

På lördag invigs soluret av kommunalrådet Sture Hjalmarsson och i närvaro av donatorn, Fredrik Wethje, själv.

Soluret är unikt på flera sätt. Men framförallt för att det är det enda konstverk som den i fjol bortgångne Carl-Henrik Stålhane samt skulptören Gunnar Nylund gjort tillsammans.

Stålhane har svarat för själva soluret medan Gunnar Nylund svarat för sockel och plattläggning.

Som kan utläsas av en platta i marken framför sockeln, med text på latin, var konstverket en gåva till Fredrik Wethje när denne fyllde 50 år. Bakom gåvan stod tjänstemännen på Rörstrands porslinsfabrik där de båda konstnärerna arbetade 1954 när gåvan skänktes.  Fredrik Wethje var företagets chef.”

Varje porslinskännare i Lidköping vet förstås, att det handlade om Carl-Harry Stålhane – inte Carl-Henrik Stålhane – i texten i NLT. Han kom till ”Porslinet” 1939 och blev då elev och hjälpreda till Gunnar Nylund. Så småningom kom han att bli en egen stor konstnär och formgivare på Rörstrand och då bli något av en efterträdare till Gunnar Nylund. Han blev senare även ”sin egen” på Designhuset i Lockörn. Personligen ”umgås” jag med honom varje dag, eftersom vi hemma äter på Viking-porslin – en av Carl-Harry Stålhanes succéer.

Nåväl, jag har faktiskt hittat de tre herrarna i Westgöta-Posten 1940. Då handlade det om att skaffa en luftvärnskanon till luftförsvaret av Lidköping. Fredrik Wetjhe var ledamot av styrelsen för Lidköpings med omnejd luftvärnsförening, som hade bildats den 25 februari samma år. I tidningen den 11 juni 1940 kunde man läsa, att de alla tre hade lämnat sitt bidrag till föreningen – Wethje 750:-, Nylund 100:- och Stålhane 2:-. Dessutom hade Rörstrand skänkt 1.000:-.

Gunnar Nylund hamnade alltså denna gång i stadsträdgården utan sin egen förskylan. Men han hade redan 46 år tidigare visat upp sig i stadsträdgården under Lidköpings stads 500-årsjubileum 1946. Då var han såväl biträdande utställningskommissarie som ansvarig för Rörstrandspaviljongen på utställningsområdet i stadsträdgården. På ett vykort från detta jubileum kan man se honom i två upplagor utanför paviljongen. Han står i dörröppningen, men finns också i reliefen på väggen, där han har avbildat sig själv i Ugnen öppnas. Den reliefen ligger nerplockad i Rörstrandsmuseets källare och den beskrivs av museet bland annat med texten som visas i textrutan.

I en artikel från 1946 i kommunens arkiv ser man Ugnen tömmes och ett annat av Gunnar Nylunds verk, som också visades på Rörstrands utställning i stadsträdgården 1946. Det är en fontän med en sjöjungfru. Även detta verk ligger restaurerat och nedplockat i museets källare.

I Petter Eklunds bok Gunnar Nylund Konstnär och formgivare från 2017 kan man bland annat läsa:

”När Nationalmuseum slog upp dörrarna till Rörstrands utställning den krigströtta våren 1943, möttes besökarna av en sjöjungfru – en porslinsdam i stor skala. Hon var Nylunds galjonsfigur för hans idéer om stengodsets nya roll som monumentalmaterial. … Hon möttes med beundran. Svenska Dagbladet skrev redan före utställningen om ”en överdådigt vacker fontängrupp med en ung flicka patinerad i grönt””.

Verket fick efter 1946 en lång resa tillbaka till dagens Lidköping. Resan gick via ett hotell i Gävle till en trädgård i Iowa i USA. Dit fick Gunnar Nylund åka för att sätta upp fontänen. Så småningom kom den tillbaka till Lidköping och Rörstrandsmuseet.

Kanske de båda verken kommer upp i ljuset igen – när museets lokalfråga blir löst. Ombyggnaden har just inletts.