Ny serie av Alf Johansson: Folkbiblioteket i Lidköping

Alf Johansson forskari arkiv, och han forskar om Lidköping. Han inleder här en ny serie som kommer att publiceras på måndagar; Lidköpings bibliotekshistoria.
På fredagar fortsätter hans serie om Gunnar Nylund ytterligare flera veckor.

Nedslag i Lidköpings historia – Folkbiblioteket i Lidköping 1863-1872, del 1

Det gamla Folkbibliotek i Lidköping bytte namn till Lidköpings stadsbibliotek efter flytten från västra folkskolan – nuvarande Kylanderskolan – till den gamla flickskolan på Esplanaden 10, där biblioteket fanns, när jag växte upp på 1940- och 1950-talen.

För ett tag sedan satt jag och letade i datorn bland mina urklipp (i fotografiform) från Nya Lidköpings-Tidningen från 1963. Jag råkade då få se en artikel från den 29 mars med rubriken Stadsbibliotekets hundraåriga historia en fängslande läsning. Det var dags att några dagar senare fira 100-årsjubileet för Lidköpngs stadsbibliotek. Det gamla Folkbiblioteket i Lidköping hade nämligen bildats 1863. I artikeln hänvisas till jubileums- eller minnesskriften Några anteckningar om Lidköpings stadsbibliotek, som borgmästare Robert Eldh hade skrivit.

I tidningsartikeln kan man bland annat läsa:
Sedan frågan om bildandet av ett folkbibliotek i staden varit uppe i stadsfullmäktige den 5 jan. 1863, fick initiativtagaren, rektor Wilhelm Nilson, vid ett nytt sammanträde i slutet på samma månad i uppdrag att uppgöra förslag till ”stadgar och ordningsreglor”. Ett bibliotek kom sålunda till stånd.

Biblioteket höll den första tiden öppet varje söndag. Sedan stadgar antagits, utsågs kollega P. G. Söderlund till bibliotekarie, W. Modin till vice bibliotekarie samt rektor Wilhelm Nilson, apotekare     J. W. Möller och handlande E. Wennberg till ledamöter av styrelsen.

Var bibliotektet hade sin första lokal är inte bestämt känt. På goda grunder förmodas dock att det numera rivna gamla folkskolehuset vid Stenportsgatan inrymt biblioteket.

I Robert Eldhs jubileumsskrift hänvisas beträffande bibliotekets första lokal till Aléns Lidköpings kommunala historia. Denna har undertiteln Från mitten av 1800-talet till nuvarande tid, dvs till 1951 då boken gavs ut. Däri kan man under rubriken Lidköpings stadsbibliotek bland annat läsa:
Lidköpings folkbibliotek var ett av landets äldsta folkbibliotek. Var det först hade sin lokal, har icke varit möjligt att utforska, då i protokollen ingenting nämnes därom. År 1868 flyttades det till det då nybyggda västra folkskolehuset, där det kvarstannade till den 6 september 1934, då det överflyttades till ett par lediga klassrum i den då under avveckling varande flickskolans byggnad.
Vid sammanträde den 9 september 1935 beslöto stadsfullmäktige, efter motion av järnsvarvaren Karl Laurell, att folkbiblioteket skulle ombildas och därefter benämnas ”Lidköpings stadsbibliotek” och skulle för dess verksamhet upplåtas erforderliga lokaler i sistnämnda byggnad.

Robert Eldh skriver i sin skrift om den första bibliotekslokalen följande:
Av ett brandförsäkringsbevis framgår emellertid, att den 15 mars 1865 tecknats brandförsäkring å 300 Rdr Rmt för bibliotekets lösegendom i ”gården nr 54 i andra roten i Lidköpings nya stad”; denna fastighet var det numera nedrivna gamla folkskolehuset vid Stenportsgatan, där slöjdskolan sedermera hade sina lokaler. Vi kan väl därför lugnt utgå ifrån att biblioteket från början inrymdes här.

Den gamla folkskolan syns på ett fotografi i jubileumsskriften med bildtexten: ”Den gamla folkskolan vid Stenportsgatan, sedermera vävskola – sannolikt bibliotekets första lokal.” Fotografiet är taget från nordväst. Enligt Alén tillkom byggnaden som en så kallad lancasterskola omkring 1830. Från och med höstterminen 1847 blev skolan ”en fulländad folkskola i alla hänseenden efter den konglige stadgan” och den dåvarande direktionen efterträddes av en folkskolestyrelse. Folkskolan finns angiven med ”g” på 1856 års karta (med min extramarkering) mellan Repslagaregatan och dåvarande Torngatan. Den senare gatan hette Tomtgatan på 1877 års karta. Idag heter den Vallgatan.

Skolan är också inritad på 1877 års karta på tomten 54 (med min extramarkering). Med skolan inlagd på 2016 års karta, kan man konstatera, att den gamla folkskolan låg, där stadsbiblioteket nu ligger. Biblioteket skulle därmed efter utflykter till flera andra platser ha återkommit till sin gamla plats.

Om den ovan nämnda flytten av folkbiblioteket till Västra folkskolan kan man i Robert Eldhs skrift läsa:
Sedan Västra folkskolan nybyggts och färdigställts, överflyttades biblioteket dit från den gamla folkskolan i juli 1869. Möjligen har också annan lokal använts under de närmast föregående båda åren. Bibliotekslokalen i den nyuppförda folkskolan utgjordes av ett vanligt klassrum, som givetvis också i vanlig omfattning begagnades för undervisning.

Västra folkskolan finns också på bild i Robert Eldhs skrift – ”lokal för biblioteket 1869-1934”.

Genom mina efterforskningar beträffande hur Folkbiblioteket i Lidköping startade, kan jag konstatera, dels att bibliotekets första lokal inte var i det gamla folkskolehuset på Stenportsgatan, dels att biblioteket inte flyttade in i Västra folkskolan 1868, dels att biblioteket inhystes i andra lokaler innan det flyttades till Västra folkskolan. Jag har dragit den slutsatsen, att vare sig Robert Eldh eller J. Alén har haft tillgång till de gamla Lidköpingstidningarna från den här tiden. När man har läst dem, kan man nämligen skriva en något annorlunda historia. Jag har i min fortsatta berättelse begränsat mig till åren 1863-1872. Men först..

… skall jag i nästa del berätta om tidigare bibliotek i Lidköping.

Tillbaka till framsidan